Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 55<br />
studentorter som Lund, Göteborg och Uppsala<br />
som drev den nya radikala linjen. Ulf-Göran<br />
Widqvist var student i Göteborg och blev senare<br />
redaktör för Brevskolan och den pers<strong>on</strong> som<br />
skrivit mest utbildningsmaterial om södra Afrika<br />
för arbetarrörelsen:<br />
– Frågan om stöd till väpnad kamp var stor<br />
och viktig. Det gick en skiljelinje i arbetarrörelsen<br />
mellan oss på studentorterna och etablissemanget.<br />
När Palme tog tag i frågan blev<br />
han en murbräcka. Han visade hur det<br />
moraliska dilemmat såg ut och pekade på<br />
samarbetet mellan fascistdiktaturer och<br />
kol<strong>on</strong>iala makter och hur bristen på agerade<br />
var ett ställningstagande för en förtryckarpart<br />
som med maktmedel sköt ihjäl sina<br />
undersåtar i kol<strong>on</strong>ierna.<br />
Uppluckring av kalla kriget<br />
mentaliteten<br />
Det fanns inom delar av arbetarrörelsen en misstänksamhet<br />
mot befrielserörelserna eftersom de<br />
hade nära relati<strong>on</strong>er med det kommunistiska östblocket.<br />
Johan Peanberg före detta internati<strong>on</strong>ell sekreterare<br />
för Kommunal och med flera uppdrag i<br />
arbetarrörelsen under åren var student i Lund på<br />
60-talet och med i SSU:<br />
– Palme luckrade upp kalla kriget-mentaliteten.<br />
Palme och Schori hade en genuin syn på<br />
icke inblandning av kalla kriget i stödet till<br />
befrielserörelserna. Men inom partiet, ända<br />
in i riksdagen fanns en latent syn, som var<br />
präglad av den mentaliteten och att ANC var<br />
en kommunistisk organisati<strong>on</strong>.<br />
Den nya aktivare solidaritetspolitiken innebar<br />
också att Socialdemokraterna började föra en<br />
mer självständig politik i förhållande till sina systerpartier<br />
i världen. Fram till mitten av 60-talet<br />
hade partiet i stor utsträckning utformat sina<br />
internati<strong>on</strong>ella ställningstaganden<br />
utefter den politik<br />
som dominerande i Socialistinternati<strong>on</strong>alen.<br />
Men<br />
också inom Socialistinternati<strong>on</strong>alen<br />
fanns en misstänksamhet<br />
mot ANC och<br />
befrielserörelserna i södra<br />
Afrika, inte minst från partier<br />
från forna kol<strong>on</strong>isatörer.<br />
1966 tog Pierre Schori<br />
k<strong>on</strong>takt med Frelimo-ledaren<br />
Eduardo M<strong>on</strong>dlane,<br />
som ledde befrielserörelsen<br />
i Moçambique. Schori rådfrågade h<strong>on</strong>om om hur<br />
man skulle förhålla sig till den politiska oppositi<strong>on</strong><br />
som växte fram mot diktaturen i Portugal.<br />
Att på så sätt gå utanför de sedvanliga internati<strong>on</strong>ella<br />
systerpartikanalerna visade att den svenska<br />
socialdemokratin ville staka ut sin egen internati<strong>on</strong>ella<br />
politiska väg.<br />
Det svenska stödet till befrielserörelserna i de<br />
portugisiska kol<strong>on</strong>ierna stack i ög<strong>on</strong>en på regimen<br />
i Portugal och när Frelimo ville öppna ett<br />
representati<strong>on</strong>sk<strong>on</strong>tor i Sverige sågs det som ett<br />
»Den nya aktivare<br />
solidaritetspolitiken<br />
innebar också att<br />
Socialdemokraterna<br />
började föra en mer<br />
självständig politik i<br />
förhållande till sina<br />
systerpartier i världen.«<br />
<str<strong>on</strong>g>Uppdrag</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Solidaritet</str<strong>on</strong>g> 55