26.07.2013 Views

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 54<br />

den politik som rådde då; att ge befrielserörelserna<br />

rättsligt stöd men inte ek<strong>on</strong>omiskt.<br />

Men det politiska trycket att ändra denna hållning<br />

ökade, inte minst från ungdomar. Det handlade<br />

inte bara om att ge stöd till befrielsekampen<br />

i Sydafrika och Namibia utan också om de portugisiska<br />

kol<strong>on</strong>ierna, Angola, Moçambique och<br />

Guinea Bissau där blodiga befrielsekrig pågick.<br />

Stöd till väpnad kamp<br />

1965 anställdes Pierre Schori på Socialdemokratiska<br />

partihögkvarteret för att ta hand om studenter<br />

från den namibiska fackliga befrielserörelsen<br />

SWANU. I nära samarbete med Olof Palme<br />

kom han att bli den som förde frågan om stöd till<br />

väpnad kamp framåt på ett avgörande sätt, både<br />

för partiet och för Sverige.<br />

– Det fanns en radikal diskussi<strong>on</strong> inom<br />

Stockholms arbetarkommun där Torsten<br />

Nilss<strong>on</strong> var ordförande och Sten Anderss<strong>on</strong><br />

sekreterare. Där, inte i riksdagen, fördes den<br />

mest intressanta utrikespolitiska debatten i<br />

Sverige då. Olof Palme var inte medlem av<br />

Stockholms arbetarkommun men väldigt<br />

intresserad av vad som hände där. Jag brukade<br />

gå dit och lyssna och greps av deras lidelse.<br />

Hösten 1968 skrev Pierre Schori en artikel i Tiden<br />

»Befrielserörelserna och vi«, en parafras på Kaj<br />

Björks artikel från 1965. Den hade argumenterat<br />

för politiskt men inte ek<strong>on</strong>omiskt stöd till befrielserörelserna.<br />

Huvudbudskapet i Schoris artikel var att befri-<br />

Ulf-Göran Widqvist var aktiv i Göteborg<br />

elserörelserna måste få stöd på sina egna villkor,<br />

även om det innebar väpnad kamp. I artikeln<br />

hänvisade Pierre Schori till det Socialdemokratiska<br />

partiprogrammet från 1960 om solidaritet.<br />

Han pekade på att tyngdpunkten låg på solidariteten<br />

med befrielserörelsernas sak, inte med vilken<br />

metod de valde för sin kamp. Det fanns alltså<br />

inga formella hinder för partiet och dessutom,<br />

argumenterade Schori, så fanns det stöd för en<br />

sådan linje i FN:s resoluti<strong>on</strong> från 1960 års Decol<strong>on</strong>isati<strong>on</strong><br />

Declarati<strong>on</strong>.<br />

Några månader senare höll utrikesminister<br />

Torsten Nilss<strong>on</strong> ett tal där han ställde sig bakom<br />

tankarna att stödja befrielsekampen på dess egna<br />

villkor. Därmed var den nya radikala linjen definitivt<br />

accepterad.<br />

Återigen var det ungdomar, inte minst på<br />

54 <str<strong>on</strong>g>Uppdrag</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Solidaritet</str<strong>on</strong>g>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!