Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ... Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 51 Stödet till befrielserörelserna var ett sådant exempel. Folkrättsprinciper, som »icke-inblandning i självständiga staters inre angelägenheter« kom i konflikt med viljan att ge stöd med statliga pengar till människor som förtrycktes av sin regering. Ett annat skäl var att information måste hållas hemlig. Förtryckarregimer skulle inte ges anledning att förfölja och fängsla personer som deltog i kampen. I slutet av 70-talet omvandlades detta rådgivande organ till Beredningen för Humanitärt bistånd och det var där de viktiga hemliga besluten om stödet till apartheidmotståndet inne i Sydafrika fattades. När Tage Erlander fyllde 60 år (1960) inrättade socialdemokraterna en fond för internationellt utbyte som under åren skulle göra det möjligt för såväl studenter från södra Afrika som svenska ungdomar från arbetarrörelsens organisationer att resa. Socialdemokraterna tog emot många studenter från Namibia och många fick på det sättet sina första kontakter med personer från södra Afrika, bland annat Pierre Schori vars första uppdrag för socialdemokratiska partiet var att ta hand om namibiska studenter. Tanzania – en viktig kanal Utvecklingen i södra Afrika gick i början av 60talet i två riktningar; å ena sidan blev en rad länder självständiga, Tanganyika 1961, Malawi och Zambia 1964. Å andra sidan skärptes och fördjupades förtrycket i Sydafrika och de portugisiska kolonierna Angola och Moçambique där befriel- serörelserna tog till vapen. Också ANC övergav sin fredliga motståndslinje. Nelson Mandela dömdes till livstid. Andra viktiga ledare, som Oliver Tambo, tvingades i landsflykt. Tanzania bildades 1963 när Tanganyika och det självständiga Zanzibar bildade en union. Det blev en viktig bas för befrielserörelserna i södra Afrika. ANC och PAC, Pan African Congress, hade sina läger där, liksom Frelimo medan den angolanska och namibiska befrielserörelsen höll till i Zambia. För många internationellt engagerade vänstersympatisörer, inom och utom arbetarrörelsen, var Tanzania hoppet om en afrikansk socialism. Tanzania skulle leda vägen till ett fritt Afrika i första hand, och ett demokratiskt Afrika i andra hand. Nyerere symbolise- sammanhanget.« rade det goda Afrika. Han blev också den viktiga politiska referensen för vilka som var onda och goda i sammanhanget. Lite förenklat kan man säga att dem Nyerere stödde, stödde arbetarrörelsen. Den svenska arbetarrörelsen var också intressant för Nyerere. Folkbildningstanken var en idé som han gärna ville införa i det nya Tanzania och ABF fick förfrågan om att skicka ner volontärer som kunde utbilda tanzanier. Så reste en rad ABF-are – exempelvis »Internationelle« Kalle »Nyerere symboliserade det goda Afrika. Han blev också den viktiga politiska referensen för vilka som var onda och goda i
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 52 Johansson från ABF Östergötland, Henry Blid från Brunnsvik, Folke Albinsson, Marieborgs folkhögskola, Ingmar Sallnäs, Jakobsbergs folkhögskola, Thorsten Nilsson, ABF i Malmö – och många andra – i olika perioder till Tanzania och både lärde ut och lärde sig själva. Många inom arbetarrörelsen, men kanske främst SSU, engagerade sig för att vara med och bygga upp det nya fria Tanzania. Bo Toresson var SSU-ombudsman i Jämtland: – SSU etablerade samarbete med TANU Youth League 1961. Vi startade en insamling för att bygga ett utbildningscentrum där. TANU skickade konstverk till Sverige – inte särskilt bra tusch- och kritteckningar – som vi sålde i Jämtland. Det var många så de finns säkert kvar på sina ställen. Sluss in i Afrika De som reste till Tanzania fick direkt kontakt med de befrielserörelser som fanns i landet. På så sätt blev Tanzania en viktig sluss för engagemang och solidaritet med hela södra Afrika, både ideologiskt och praktiskt. En av dem var civilekonomen Olle Wallin. 1969 kom han till Dar es Salaam för att arbeta som lärare i ekonomi vid Civil Service Training Centre: – Jag hade varit klassföreståndare i Västerås för 20 vuxenstuderande från Tanzania som kommit på Sidastipendium för att fortbilda sig på Carlforsska skolan. De gjorde mig nyfiken när de berättade hur de ställde upp i kampen mot apartheid. Jag tyckte också det Olle Wallin. var konstigt eftersom Tanzania var ett fattigt land. – I Tanzania mötte jag många volontärer och folkbildare från ABF, Afrikagrupperna och andra organisationer. Vi träffade Frelimo och ANC och hade många intensiva och spännande diskussioner. Tanzanias frigörelse hade tänt hoppet för de andra befrielse- 52
- Page 1 and 2: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 3 and 4: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 5 and 6: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 7 and 8: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 9 and 10: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 11 and 12: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 13 and 14: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 15 and 16: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 17 and 18: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 19 and 20: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 21 and 22: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 23 and 24: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 25 and 26: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 27 and 28: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 29 and 30: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 31 and 32: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 33 and 34: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 35 and 36: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 37 and 38: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 39 and 40: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 41 and 42: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 43 and 44: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 45 and 46: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 47 and 48: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 49: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 53 and 54: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 55 and 56: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 57 and 58: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 59 and 60: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 61 and 62: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 63 and 64: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 65 and 66: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 67 and 68: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 69 and 70: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 71 and 72: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 73 and 74: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 75 and 76: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 77 and 78: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 79 and 80: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 81 and 82: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 83 and 84: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 85 and 86: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 87 and 88: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 89 and 90: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 91 and 92: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 93 and 94: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 95 and 96: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 97 and 98: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 99 and 100: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 51<br />
Stödet till befrielserörelserna var ett sådant<br />
exempel. Folkrättsprinciper, som »icke-inblandning<br />
i självständiga staters inre angelägenheter«<br />
kom i k<strong>on</strong>flikt med viljan att ge stöd med statliga<br />
pengar till människor som förtrycktes av sin<br />
regering. Ett annat skäl var att informati<strong>on</strong> måste<br />
hållas hemlig. Förtryckarregimer skulle inte ges<br />
anledning att förfölja och fängsla pers<strong>on</strong>er som<br />
deltog i kampen.<br />
I slutet av 70-talet omvandlades detta rådgivande<br />
organ till Beredningen för Humanitärt<br />
bistånd och det var där de viktiga hemliga besluten<br />
om stödet till apar<strong>the</strong>idmotståndet inne i<br />
Sydafrika fattades.<br />
När Tage Erlander fyllde 60 år (1960) inrättade<br />
socialdemokraterna en f<strong>on</strong>d för internati<strong>on</strong>ellt<br />
utbyte som under åren skulle göra det möjligt för<br />
såväl studenter från södra Afrika som svenska<br />
ungdomar från arbetarrörelsens organisati<strong>on</strong>er<br />
att resa.<br />
Socialdemokraterna tog emot många studenter<br />
från Namibia och många fick på det sättet sina<br />
första k<strong>on</strong>takter med pers<strong>on</strong>er från södra Afrika,<br />
bland annat Pierre Schori vars första uppdrag för<br />
socialdemokratiska partiet var att ta hand om<br />
namibiska studenter.<br />
Tanzania – en viktig kanal<br />
Utvecklingen i södra Afrika gick i början av 60talet<br />
i två riktningar; å ena sidan blev en rad länder<br />
självständiga, Tanganyika 1961, Malawi och<br />
Zambia 1964. Å andra sidan skärptes och fördjupades<br />
förtrycket i Sydafrika och de portugisiska<br />
kol<strong>on</strong>ierna Angola och Moçambique där befriel-<br />
serörelserna tog till vapen. Också ANC övergav<br />
sin fredliga motståndslinje. Nels<strong>on</strong> Mandela<br />
dömdes till livstid. Andra viktiga ledare, som Oliver<br />
Tambo, tvingades i landsflykt.<br />
Tanzania bildades 1963 när Tanganyika och det<br />
självständiga Zanzibar bildade en uni<strong>on</strong>. Det blev<br />
en viktig bas för befrielserörelserna i södra<br />
Afrika. ANC och PAC, Pan African C<strong>on</strong>gress,<br />
hade sina läger där, liksom Frelimo medan den<br />
angolanska och namibiska befrielserörelsen höll<br />
till i Zambia.<br />
För många internati<strong>on</strong>ellt engagerade vänstersympatisörer,<br />
inom och<br />
utom arbetarrörelsen,<br />
var Tanzania hoppet<br />
om en afrikansk socialism.<br />
Tanzania skulle<br />
leda vägen till ett fritt<br />
Afrika i första hand,<br />
och ett demokratiskt<br />
Afrika i andra hand.<br />
Nyerere symbolise-<br />
sammanhanget.«<br />
rade det goda Afrika.<br />
Han blev också den<br />
viktiga politiska referensen för vilka som var<br />
<strong>on</strong>da och goda i sammanhanget. Lite förenklat<br />
kan man säga att dem Nyerere stödde, stödde<br />
arbetarrörelsen.<br />
Den svenska arbetarrörelsen var också intressant<br />
för Nyerere. Folkbildningstanken var en idé<br />
som han gärna ville införa i det nya Tanzania och<br />
ABF fick förfrågan om att skicka ner vol<strong>on</strong>tärer<br />
som kunde utbilda tanzanier. Så reste en rad<br />
ABF-are – exempelvis »Internati<strong>on</strong>elle« Kalle<br />
»Nyerere symboliserade<br />
det goda Afrika. Han blev<br />
också den viktiga politiska<br />
referensen för vilka som<br />
var <strong>on</strong>da och goda i<br />
<str<strong>on</strong>g>Uppdrag</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Solidaritet</str<strong>on</strong>g> 51