Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

More documents

Recommendations

Info

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 49 stod överst på listan men också riksdagsledamöter från folkpartiet och centern ställde sig bakom förslaget. Luthuli fick fredspriset och i samband med att han skulle resa till Oslo bjöd Evert Svensson in honom att besöka Sverige: – Apartheidregimen sa nej. Luthuli satt i byarrest i Durban och fick ett särskilt tillstånd för att lämna Sydafrika bara för att besöka just Oslo. Han fick inte stanna någon annanstans, inte ens i övriga Norge. Vi i Broderskap bad utrikesministern, Östen Undén om hjälp och han skrev ett brev till Pretoria men det hjälpte inte. – Vi visste att Luthulis plan skulle mellanlanda på Torslanda – på den tiden mellanlandade alltid plan från Köpenhamn till Oslo i Göteborg. Då kom jag på en idé. Jag bad flygplatschefen att få ta emot honom ute på plattan. Han sa ja och vi satte snabbt igång tillsammans med studentföreningen i Göteborg att organisera ett möte. Vi satte upp en talarstol och hittade en orkester. Luthuli själv fick inte reda på att han skulle tas emot i Göteborg förrän strax innan han skulle landa. När planet landade stod 500 personer på plattan, från Broderskap, Studentföreningen och ett 20tal fackliga organisationer. Luthuli var både över- »Vi satte upp en talarstol och hittade en orkester. Luthuli själv fick inte reda på att han skulle tas emot i Göteborg förrän strax innan han skulle landa.« raskad och rörd och stoppet i Göteborg fick stor uppmärksamhet i media; »en livs levande kristen zuluhövding, ett passiva motståndets apostel«, skrev tidningarna. Luthuli tog tillfället i akt och höll ett kort men laddat tal mot apartheidregimen. Bistånd, ansvar och folkrätt Sverige var det första land i världen som gav bistånd till befrielserörelser. 1962 antog riksdagen proposition 100:62, populärt kallad »biståndsbibeln«. Socialdemokratiska regeringar har under åren hållit fast vid principen att bistånd ska vara obundet, det vill säga man har inte ställt villkor att mottagarna ska använda biståndet för att gynna svenska intressen. Det är en princip som har kritiserats från olika håll, bland annat av näringslivet. Ett av de första biståndsbeslut som regeringen fattade var att flyktingar från södra Afrika, skulle ges möjlighet att komma till Sverige och studera. Det var ett omfattande flyktingprogram på mer än en miljon kronor (i nuv penningvärde cirka 8,4 miljoner.) För att hantera detta tillsatte biståndsminister Ulla Lindström 1964 »Beredningen för studiestöd till afrikansk flyktingungdom«. I beredningen satt representanter för en rad organisationer i det svenska samhället, bland annat LO och TCO, tillsammans med experter på södra Afrika och Sydafrika som Per Wästberg, Gunnar Helan- <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong> 49
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 50 En av SSU:s studieresor till Tanzania. I denna delegation 1968 syns tillsammans med president Nyerere, Bo Ringholm, Lena Hjelm, Jerry Svensson och Eva Olofsson. der och Anders Thunborg, som då var Socialdemokraternas internationelle sekreterare. Att på det här sättet skapa ett forum med representanter för det svenska samhället var ett sätt att involvera alla och göra alla delaktiga och ansvariga. Eftersom Sverige hade beslutat att ha en generös biståndspolitik så skulle det komma att behöva fattas beslut som kunde vara politiskt kontroversiella och då var det viktigt med ett brett stöd. 50 <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong>
Page 1 and 2: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 47: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 99 and 100:
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187:
show all

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?