Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 46<br />
Många engagerade sig i bojkotten av sydafrikanska varor.<br />
internati<strong>on</strong>ella fackföreningsrörelsen beslutat om<br />
en bojkott av sydafrikanska varor. LO anslöt sig<br />
till den gemensamma bojkotten och uppmanade<br />
sina medlemmar att inte köpa sydafrikanska<br />
varor mellan april och augusti 1960 och även<br />
kooperativa förbundet anslöt sig och ordnade en<br />
inköpsbojkott. Från april till augusti 1960 varken<br />
köpte, distribuerade eller sålde KF sydafrikanska<br />
varor, vilket framför allt var frukt och särskilt<br />
vindruvor blev symbol för bojkotten. Så gott som<br />
alla 600 k<strong>on</strong>sumentföreningar ställde upp.<br />
Bojkotterna fick stor uppmärksamhet och<br />
genomslag. Då om inte förr visste varje svensk<br />
vad apar<strong>the</strong>id innebar.<br />
LO var nöjda med aprilbojkotten och skrev i<br />
verksamhetsberättelsen det året:<br />
»Den av FFI utlysta tidsbestämde bojkotten av<br />
sydafrikanska varor vann stort gensvar i de<br />
skandinaviska länderna. Trots att det inte var<br />
direkt väntat utsatte bojkotten den sydafrikanska<br />
apar<strong>the</strong>idpolitiken för stark inhemsk<br />
kritik på ek<strong>on</strong>omiska grunder. Det förtjänar<br />
särskilt att nämnas att genom bojkotten<br />
många fått ög<strong>on</strong>en öppnade för att olika värdering<br />
av folkslag inte är förenlig med idén om<br />
allas lika människovärde. Bojkotten kan därför<br />
sägas ha varit en bildningsangelägenhet<br />
lika mycket som ett internati<strong>on</strong>ellt påtryckningsmedel.«<br />
LO:s bojkotter 1960 fick snart efterföljare. Sveriges<br />
Ungdomsorganisati<strong>on</strong>ers Landsråd, SUL,<br />
som organiserade närmare 1,4 milj<strong>on</strong>er ungdomar<br />
i ett 40-tal organisati<strong>on</strong>er och Svenska Sydafrikakommittén<br />
startade den 1 mars 1963 en bojkott<br />
tillsammans med systerorganisati<strong>on</strong>er i Norden.<br />
De försökte påverka också kooperati<strong>on</strong>en,<br />
KF att delta. Många k<strong>on</strong>sumentföreningar<br />
moti<strong>on</strong>erade om att KF skulle sluta köpa in och<br />
sälja varor från Sydafrika. KF:s ledning var tveksam,<br />
men trycket var starkt och 1963 anslöt man<br />
sig till bojkotten.<br />
Bojkotterna var ett enkelt sätt att bilda opini<strong>on</strong>,<br />
de drivande trodde också att bojkotter skulle<br />
kunna påverka politiken. Man ville mobilisera<br />
inte bara Sverige, utan hela världen att isolera<br />
Sydafrika, ek<strong>on</strong>omiskt, politiskt och militärt. Frivilliga<br />
insatser var bara en början, man krävde att<br />
regeringen också skulle lagstifta om sankti<strong>on</strong>er.<br />
Frivilligbojkotterna spelade en stor roll under<br />
60-talet. De bidrog till att sprida kunskap om<br />
apar<strong>the</strong>id och de mobiliserade folkligt stöd till<br />
befrielserörelserna. Det väckte ett intresse och<br />
engagemang som skulle sitta i under många<br />
decennier.<br />
46 <str<strong>on</strong>g>Uppdrag</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Solidaritet</str<strong>on</strong>g>
Change language