Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 44<br />
sina projekt, men de olika organisati<strong>on</strong>erna ordnade<br />
också egna insamlingar som användes för<br />
att finansiera projekt.<br />
1954 fick Sverige sin första biståndsminister,<br />
Ulla Lindström. H<strong>on</strong> var en<br />
starkt drivande kraft för att<br />
utveckla biståndet, och h<strong>on</strong><br />
ville ha hela svenska folket<br />
bakom sig. H<strong>on</strong> organiserade<br />
en stor insamlingskampanj,<br />
»Sverige hjälper« som inte bara<br />
skulle samla in pengar utan<br />
också informera om tredje<br />
världen, »globalisera« svenska<br />
folket. Kampanjen var framgångsrik<br />
och regeringen förstod att det fanns ett<br />
brett politiskt stöd hos svenska folket för att<br />
använda skattepengar till bistånd.<br />
»1954 fick Sverige sin<br />
första biståndsminister,<br />
Ulla Lindström. H<strong>on</strong> var<br />
en starkt drivande kraft<br />
för att utveckla<br />
biståndet.«<br />
Insamlingar och mobilisering<br />
Det var inte bara regeringen som bedrev kampanj<br />
för solidaritet. Att samla in pengar var ett viktigt<br />
instrument för att kunna bedriva praktisk solidaritet,<br />
men också för att sprida informati<strong>on</strong> och<br />
skapa opini<strong>on</strong>. De organisati<strong>on</strong>er som ordnade<br />
insamlingar fick alltid in mycket pengar. De fick<br />
mycket uppmärksamhet och svenska folket blev<br />
alltmer positiva.<br />
SSU ordnade exempelvis 1959 ett »Sverige hjälper«-lotteri<br />
som samlade in 305 000 kr – i dagens<br />
penningvärde 3,2 milj<strong>on</strong>er kr<strong>on</strong>or – och ett liknande<br />
lotteri två år senare. Pengarna gavs till<br />
Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd<br />
och användes till olika biståndsprojekt.<br />
När staten så småningom tillsatt ett eget organ<br />
för bistånd så startade både SSU (1964) och Socialdemokraterna<br />
(1967) egna solidaritetsf<strong>on</strong>der.<br />
Andra stora insamlingar i början av 60-talet<br />
var KF:s »Utan gränser« som startade<br />
1958. TCO hade en liknande kampanj<br />
»TCO hjälper«.<br />
Hösten 1959 startade LO en<br />
insamling, »LO hjälper över gränserna«<br />
– som på bara ett år samlade<br />
in cirka 7,4 milj<strong>on</strong>er kr<strong>on</strong>or, – i<br />
dagens penningvärde 77, 7 milj<strong>on</strong>er<br />
kr.<br />
Varje fackförbund hade minst en<br />
funkti<strong>on</strong>är på heltid som arbetade<br />
med insamlingen. Det hölls flera hundra möten<br />
och kurser runt om i landet om tredje världen.<br />
Det var en stor satsning med filmer, en teaterturné<br />
med en specialskriven pjäs »Den nya världen«<br />
och lotteriet »Jorden Runt«. Särskilda rockslagsmärken<br />
tillverkades för kampanjen och sparbössorna<br />
man använde hade formen av en jordglob.<br />
Det rådde ingen tvekan om budskapet.<br />
Varje LO-medlem uppmanades att bidra<br />
genom att skänka två timlöner. En timförtjänst<br />
var i dåtidens penningvärde 2,50 kr. LO hade<br />
ungefär 1 470 000 medlemmar då. LO:s kampanj<br />
fortsatte i flera år och 1962 anslöt sig också Kooperativa<br />
förbundet.<br />
Bojkott mot<br />
sydafrikanska varor<br />
Redan före Sharpeville-massakern hade den<br />
44 <str<strong>on</strong>g>Uppdrag</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Solidaritet</str<strong>on</strong>g>
Change language