Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

More documents

Recommendations

Info

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 41 det kalla kriget all internationell politik. I Sverige var den nationella säkerheten och alliansfriheten de viktigaste internationella frågorna. Inte heller arbetarrörelsen, som är en i grunden internationell rörelse, hade vid den här tiden internationella frågor på agendan. När de började få utrymme var det inte i första hand för att man ville visa solidaritet med tredje världen, utan för att internationell solidaritet ansågs vara ett viktigt element i det kalla kriget. Kaj Björk, som var internationell sekreterare hos Socialdemokraterna skrev en artikel i den socialdemokratiska tidskriften Tiden 1950 där han argumenterade för att partiet måste bli mer internationellt därför att det var ett sätt att hindra kommunismen att breda ut sig i världen. Det hade förekommit enstaka internationella solidaritetsaktioner. Till exempel deltog frivilliga ur arbetarrörelsen i Spanien 1936 under kriget mot Franco och i Finland under andra världskriget. Men trots att arbetarrörelsen är en internationell rörelse hade kampen för demokrati, rättvisa och människors lika värde fram till slutet av 50talet i praktiken hållit sig inom Sveriges gränser. <strong>Solidaritet</strong>en hade varit fokuserad på att minska klassklyftorna och skapa välstånd här hemma. Först vid 1959 års kongress markerade Socialde- Illustration i svensk tidning om apartheids brutalitet. mokraterna att den internationella solidariteten var en uppgift för partiet; när svenskarna fått det bättre ville arbetarrörelsen dela med sig och hjälpa dem som hade det sämre i världen: »Det är vår övertygelse att skulle socialdemokratin i Sverige – en privilegierad nation i världshushållet – inte visa vilja att engagera <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong> 41
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 42 sig för de fattiga folkens sak, gav den prov på samma likgiltighet och korttänkta egoism, som dåtidens överklass visade arbetarrörelsens pionjärgeneration i den tidigare industrialismens svenska samhälle… Liksom socialdemokratin på det nationella planet varit beredd att begära ekonomiskt utrymme för en politik byggd på social rättvisa, är den svenska arbetarrörelsen villig att i handling visa solidaritet med de fattiga folken…» Källa: verksamhetsberättelse 1960. Ungdomarna i täten Medvetenheten om omvärlden och de nya radikalare idéerna föddes in i arbetarrörelsen på två sätt. Dels genom ungdomar och studenter på universitetsorterna och dels genom de internationella organisationer som arbetarrörelsen var knuten till. Redan från början var södra Afrika och kampen mot apartheid högst på agendan. Arbetarrörelsens stora internationella nätverk av systerorganisationer i hela världen var också viktigt. Socialdemokraterna är med i Socialistinternationalen, LO i FFI, den fria icke- kommunistiska fackföreningsinternationalen, SSU är med i IUSY – International Union of Socialist Youth och så vidare. Genom de här nätverken fick man kontakter och kunskaper och var med och formulerade politiska krav. Socialistinternationalen krävde redan 1956 att alla FN:s medlemsländer skulle ge en procent av bruttonationalintäkten i bistånd och först 1961 ställde sig FN bakom kravet. Enprocentsmålet och biståndspolitiken Just enprocentsmålet var en viktig fråga inom arbetarrörelsen som engagerade många. Broderskap, SSU och kvinnoförbundet var särskilt aktiva och drev kampanj för att en procent av budgeten (BNI-bruttonationalintäkten) skulle gå till bistånd till fattiga länder. Bland annat ordnade Broderskapsrörelsen en frivillig enprocentsinsamling för att skapa opinion i frågan. Många svenskar ville ge bistånd. Innan det fanns något statligt bistånd bildade en rad folkrörelser och organisationer 1952 en slags frivillig biståndsmyndighet som kunde förmedla insamlade pengar. Centralkommittén för tekniskt bistånd, som den hette, bestod av ett 40-tal svenska organisationer, bland dem LO, TCO, SAF, Arbetarnas Bildningsförbund ABF och ungdomsorganisationer som SSU med flera. Ett av de första länder som fick stöd var Etiopien. 1952 fanns det bara två självständiga stater i Afrika; Etiopien och Liberia och eftersom Sverige haft nära kontakter med Etiopien genom alla missionärer som varit där, fattade kommittén beslut om att ett av de allra första biståndsprojekten skulle bli en skola för utbildning av byggnadsarbetare. Centralkommittén fick pengar av staten till 42 <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong>
Page 1 and 2: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 39: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 91 and 92:
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187:
show all

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?