Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ... Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 41 det kalla kriget all internationell politik. I Sverige var den nationella säkerheten och alliansfriheten de viktigaste internationella frågorna. Inte heller arbetarrörelsen, som är en i grunden internationell rörelse, hade vid den här tiden internationella frågor på agendan. När de började få utrymme var det inte i första hand för att man ville visa solidaritet med tredje världen, utan för att internationell solidaritet ansågs vara ett viktigt element i det kalla kriget. Kaj Björk, som var internationell sekreterare hos Socialdemokraterna skrev en artikel i den socialdemokratiska tidskriften Tiden 1950 där han argumenterade för att partiet måste bli mer internationellt därför att det var ett sätt att hindra kommunismen att breda ut sig i världen. Det hade förekommit enstaka internationella solidaritetsaktioner. Till exempel deltog frivilliga ur arbetarrörelsen i Spanien 1936 under kriget mot Franco och i Finland under andra världskriget. Men trots att arbetarrörelsen är en internationell rörelse hade kampen för demokrati, rättvisa och människors lika värde fram till slutet av 50talet i praktiken hållit sig inom Sveriges gränser.
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 42 sig för de fattiga folkens sak, gav den prov på samma likgiltighet och korttänkta egoism, som dåtidens överklass visade arbetarrörelsens pionjärgeneration i den tidigare industrialismens svenska samhälle… Liksom socialdemokratin på det nationella planet varit beredd att begära ekonomiskt utrymme för en politik byggd på social rättvisa, är den svenska arbetarrörelsen villig att i handling visa solidaritet med de fattiga folken…» Källa: verksamhetsberättelse 1960. Ungdomarna i täten Medvetenheten om omvärlden och de nya radikalare idéerna föddes in i arbetarrörelsen på två sätt. Dels genom ungdomar och studenter på universitetsorterna och dels genom de internationella organisationer som arbetarrörelsen var knuten till. Redan från början var södra Afrika och kampen mot apartheid högst på agendan. Arbetarrörelsens stora internationella nätverk av systerorganisationer i hela världen var också viktigt. Socialdemokraterna är med i Socialistinternationalen, LO i FFI, den fria icke- kommunistiska fackföreningsinternationalen, SSU är med i IUSY – International Union of Socialist Youth och så vidare. Genom de här nätverken fick man kontakter och kunskaper och var med och formulerade politiska krav. Socialistinternationalen krävde redan 1956 att alla FN:s medlemsländer skulle ge en procent av bruttonationalintäkten i bistånd och först 1961 ställde sig FN bakom kravet. Enprocentsmålet och biståndspolitiken Just enprocentsmålet var en viktig fråga inom arbetarrörelsen som engagerade många. Broderskap, SSU och kvinnoförbundet var särskilt aktiva och drev kampanj för att en procent av budgeten (BNI-bruttonationalintäkten) skulle gå till bistånd till fattiga länder. Bland annat ordnade Broderskapsrörelsen en frivillig enprocentsinsamling för att skapa opinion i frågan. Många svenskar ville ge bistånd. Innan det fanns något statligt bistånd bildade en rad folkrörelser och organisationer 1952 en slags frivillig biståndsmyndighet som kunde förmedla insamlade pengar. Centralkommittén för tekniskt bistånd, som den hette, bestod av ett 40-tal svenska organisationer, bland dem LO, TCO, SAF, Arbetarnas Bildningsförbund ABF och ungdomsorganisationer som SSU med flera. Ett av de första länder som fick stöd var Etiopien. 1952 fanns det bara två självständiga stater i Afrika; Etiopien och Liberia och eftersom Sverige haft nära kontakter med Etiopien genom alla missionärer som varit där, fattade kommittén beslut om att ett av de allra första biståndsprojekten skulle bli en skola för utbildning av byggnadsarbetare. Centralkommittén fick pengar av staten till 42
- Page 1 and 2: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 3 and 4: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 5 and 6: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 7 and 8: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 9 and 10: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 11 and 12: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 13 and 14: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 15 and 16: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 17 and 18: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 19 and 20: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 21 and 22: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 23 and 24: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 25 and 26: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 27 and 28: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 29 and 30: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 31 and 32: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 33 and 34: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 35 and 36: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 37 and 38: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 39: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 43 and 44: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 45 and 46: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 47 and 48: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 49 and 50: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 51 and 52: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 53 and 54: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 55 and 56: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 57 and 58: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 59 and 60: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 61 and 62: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 63 and 64: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 65 and 66: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 67 and 68: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 69 and 70: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 71 and 72: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 73 and 74: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 75 and 76: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 77 and 78: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 79 and 80: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 81 and 82: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 83 and 84: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 85 and 86: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 87 and 88: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 89 and 90: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 41<br />
det kalla kriget all internati<strong>on</strong>ell politik.<br />
I Sverige var den nati<strong>on</strong>ella säkerheten<br />
och alliansfriheten de viktigaste internati<strong>on</strong>ella<br />
frågorna.<br />
Inte heller arbetarrörelsen, som är en<br />
i grunden internati<strong>on</strong>ell rörelse, hade<br />
vid den här tiden internati<strong>on</strong>ella frågor<br />
på agendan. När de började få utrymme<br />
var det inte i första hand för att man<br />
ville visa solidaritet med tredje världen,<br />
utan för att internati<strong>on</strong>ell solidaritet<br />
ansågs vara ett viktigt element i det kalla<br />
kriget.<br />
Kaj Björk, som var internati<strong>on</strong>ell<br />
sekreterare hos Socialdemokraterna<br />
skrev en artikel i den socialdemokratiska<br />
tidskriften Tiden 1950 där han argumenterade<br />
för att partiet måste bli mer internati<strong>on</strong>ellt<br />
därför att det var ett sätt att<br />
hindra kommunismen att breda ut sig i<br />
världen.<br />
Det hade förekommit enstaka internati<strong>on</strong>ella<br />
solidaritetsakti<strong>on</strong>er. Till<br />
exempel deltog frivilliga ur arbetarrörelsen<br />
i Spanien 1936 under kriget mot<br />
Franco och i Finland under andra<br />
världskriget.<br />
Men trots att arbetarrörelsen är en internati<strong>on</strong>ell<br />
rörelse hade kampen för demokrati, rättvisa<br />
och människors lika värde fram till slutet av 50talet<br />
i praktiken hållit sig inom Sveriges gränser.<br />
<str<strong>on</strong>g>Solidaritet</str<strong>on</strong>g>en hade varit fokuserad på att minska<br />
klassklyftorna och skapa välstånd här hemma.<br />
Först vid 1959 års k<strong>on</strong>gress markerade Socialde-<br />
Illustrati<strong>on</strong> i svensk tidning<br />
om apar<strong>the</strong>ids brutalitet.<br />
mokraterna att den internati<strong>on</strong>ella solidariteten<br />
var en uppgift för partiet; när svenskarna fått det<br />
bättre ville arbetarrörelsen dela med sig och hjälpa<br />
dem som hade det sämre i världen:<br />
»Det är vår övertygelse att skulle socialdemokratin<br />
i Sverige – en privilegierad nati<strong>on</strong> i<br />
världshushållet – inte visa vilja att engagera<br />
<str<strong>on</strong>g>Uppdrag</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Solidaritet</str<strong>on</strong>g> 41
Change language