Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Share Embed Flag
Download ePaper

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ... Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

liberationafrica.se
from liberationafrica.se More from this publisher
26.07.2013 Views

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 39 1966 Stöd till »u-länder« blir en fråga i valrörelsen. Frelimos ledare Eduardo Mondlane talar i Gävle 1 maj. 1967 Militärkupp i Grekland. Socialdemokraterna startar internationella ong>Solidaritetong>sfonden. Frelimo öppnar representationskontor i Stockholm. 1968 Sovjetunionen invaderar Tjeckoslovakien. FN beslutar om sanktioner mot Rhodesia. Demonstration i Båstad mot tennismatch med Rhodesia. 1969 Tanzanias president Julius Nyerere och PAIGC-ledaren Amílcar Cabral, Guinea Bissau deltar på socialdemokratiska partikongressen. Portugal protesterar. ABF ger ut Nyereres skrift »Socialism i Tanzania«. 1970 SSU kampanj »Portugal ut ur Afrika«. Demonstrationer på skyltsöndagen. Befrielseledarna från Moçambique, Angola och Guinea Bissau till Sverige. Filmen »Kolonialismen i södra Afrika« visas av ABF. 1971 Socialdemokraternas solidaritetsfond stöder befrielserörelserna SWAPO i Namibia, MPLA i Angola och PAIGC i Guinea Bissau. 1972 Kampen för Södra Afrika hamnar i skuggan av Vietnam. 1973 Militärkupp i Chile. ILO arrangerar internationell apartheidkonferens. 1974 Oblodig militärkupp i diktaturen Portugal. SSU och arbetarrörelsen inleder praktiskt samarbete med Portugals nya demokrati. 1975 Angola och Moçambique blir självständiga stater. LO/TCO på studieresa till Sydafrika inleder samarbete med framväxande facklig rörelse. Palme talar på Broderskaps kongress i Skövde om svenska sanktioner mot Sydafrika och Namibia. ong>Uppdragong> ong>Solidaritetong> 39

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 40 Apartheidregimen tvingade svarta att alltid bära pass. Sharpeville öppnar ögonen Den enskilda händelse som öppnade omvärldens ögon för situationen i södra Afrika var Sharpeville-massakern i Sydafrika. Den 21 mars 1960 dödades 69 svarta när de demonstrerade mot att de alltid måste bära pass i sitt eget land. De flesta sköts i ryggen när de flydde. Det fanns fotografer och journalister på plats, och bilder spreds över världen. Sharpeville blev en symbol för den brutala rasismen och förtrycket under apartheid. För arbetarrörelsen blev det omöjligt att inte reagera och ta ställning. Det var en kamp om rättvisa, frihet och demokrati för alla. De flesta svenskar hade innan Sharpeville en bild av Afrika som de fått genom de svenska missionärer som under årtionden verkat i olika afrikanska länder. Ett fåtal hade också hört talas om apartheid. Studenter som Olof Palme och opinionsbildare som Dagens Nyheters chefredaktör Herbert Tingsten och Expressens Ivar Harrie, hade redan i slutet av 40-talet och början av 50talet skrivit om apartheid och tagit ställning mot rasismen. Domprosten Gunnar Helander och författaren Per Wästberg var också tidigt aktiva mot apartheid och mobiliserade både praktiskt och politiskt stöd för befrielsekampen. Det fanns många orsaker till att Sharpeville väckte så starka reaktioner. Det inträffade i en tid när svenskarna i allmänhet och ungdomar i synnerhet hade börjat upptäcka det som benämndes »tredje världen« och internationella förhållanden. Man ville engagera sig, många var radikala och frågor om rättvisa och frihet var centrala i ungdomsrörelserna. Internationalism mot kommunism Det var först i början av 1950-talet som de politiska partierna i Sverige började intressera sig för Afrika och tredje världen generellt. Innan dess hade utrikespolitiken skötts av regeringen, främst genom FN. Efter andra världskriget dominerade 40 ong>Uppdragong> ong>Solidaritetong>

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 39<br />

1966<br />

Stöd till »u-länder« blir en<br />

fråga i valrörelsen.<br />

Frelimos ledare Eduardo<br />

M<strong>on</strong>dlane talar i Gävle 1 maj.<br />

1967<br />

Militärkupp i Grekland.<br />

Socialdemokraterna startar<br />

internati<strong>on</strong>ella <str<strong>on</strong>g>Solidaritet</str<strong>on</strong>g>sf<strong>on</strong>den.<br />

Frelimo öppnar representati<strong>on</strong>sk<strong>on</strong>tor<br />

i Stockholm.<br />

1968<br />

Sovjetuni<strong>on</strong>en invaderar<br />

Tjeckoslovakien.<br />

FN beslutar om sankti<strong>on</strong>er<br />

mot Rhodesia.<br />

Dem<strong>on</strong>strati<strong>on</strong> i Båstad mot<br />

tennismatch med Rhodesia.<br />

1969<br />

Tanzanias president Julius<br />

Nyerere och PAIGC-ledaren<br />

Amílcar Cabral, Guinea Bissau<br />

deltar på socialdemokratiska<br />

partik<strong>on</strong>gressen. Portugal protesterar.<br />

ABF ger ut Nyereres skrift<br />

»Socialism i Tanzania«.<br />

1970<br />

SSU kampanj »Portugal ut ur<br />

Afrika«. Dem<strong>on</strong>strati<strong>on</strong>er på<br />

skyltsöndagen.<br />

Befrielseledarna från<br />

Moçambique, Angola och Guinea<br />

Bissau till Sverige.<br />

Filmen »Kol<strong>on</strong>ialismen i<br />

södra Afrika« visas av ABF.<br />

1971<br />

Socialdemokraternas solidaritetsf<strong>on</strong>d<br />

stöder befrielserörelserna<br />

SWAPO i Namibia,<br />

MPLA i Angola och PAIGC i<br />

Guinea Bissau.<br />

1972<br />

Kampen för Södra Afrika hamnar<br />

i skuggan av Vietnam.<br />

1973<br />

Militärkupp i Chile.<br />

ILO arrangerar internati<strong>on</strong>ell<br />

apar<strong>the</strong>idk<strong>on</strong>ferens.<br />

1974<br />

Oblodig militärkupp i diktaturen<br />

Portugal.<br />

SSU och arbetarrörelsen<br />

inleder praktiskt samarbete<br />

med Portugals nya demokrati.<br />

1975<br />

Angola och Moçambique blir<br />

självständiga stater.<br />

LO/TCO på studieresa till<br />

Sydafrika inleder samarbete<br />

med framväxande facklig<br />

rörelse.<br />

Palme talar på Broderskaps<br />

k<strong>on</strong>gress i Skövde om svenska<br />

sankti<strong>on</strong>er mot Sydafrika<br />

och Namibia.<br />

<str<strong>on</strong>g>Uppdrag</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Solidaritet</str<strong>on</strong>g> 39

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!