Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ... Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 27 ning upp och återigen var det Olof Palme som banade väg för en politisk kursändring. På de kristna socialdemokraternas, Broderskap, kongress i Skövde 1976 talade han för första gången för möjligheten att Sverige som enskilt land skulle införa sanktioner mot investeringar i Sydafrika och Namibia. I dag är vi bundna av en rad internationella överenskommeler på olika områden, till exempel inom världshandelsorganisationen WTO, men på 70-talet var en sådan nationell kursändring möjlig och i januari 1977 skrev socialdemokratiska riksdagsmän en motion med krav att svenska nyinvesteringar i Sydafrika och Namibia skulle förbjudas och kapitalexport stoppas. Sverige hade en borgerlig regering men uppslutningen i riksdagen kring apartheidpolitiken i var stor. Socialdemokraternas förslag fick brett stöd. Det var i bara moderaterna som inte ställde sig bakom. 1979 fattades beslutet om att införa sanktioner. Från 1979 och fram till 1986 fattades därefter flera beslut om olika sanktionsåtgärder. Frågan om sanktioner blev en central och sammanhållande kraft för en stor del av solidaritetsrörelsen i Sverige under hela 80-talet. Klartext om apartheid 1977 var ett intensivt år för den svenska arbetarrörelsen i arbetet mot apartheid. Olof Palme i opposition drev frågan inte bara i Sverige. Han ställde också krav på Socialistinternationalen. SI hade aktivt stött kampen mot diktaturerna i Portugal och Grekland, nu måste de göra samma sak för befrielsen av södra Afrika. Olof Palmes dagbok publicerades i Aftonbladet – här från den 7 september 1977. Socialistinternationalen var under den här tiden ett inflytelserikt forum på den internationella politiska arenan och utgjorde en viktig plattform i en tid när kalla kriget och kapprustning överskuggade alla andra internationella politiska agendor. Där fanns ledande politiker som Willy Brandt och Bruno Kreisky. Palme var en av vice ordförandena i SI och han ingick också i Brandt-kommissionen för nedrustning och avspänning. I september 1977 ledde Palme en delegation från Socialistinternationalen som under 10 dagar reste runt i södra Afrika och träffade befrielserörelserna. Under resan skrev Palme dagbok som
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 28 Dansande barn och banderoller mötte Olof Palme i Moçambique 1977. publicerades i Aftonbladet och svenska folket fick en engagerad och kvalificerad inblick i situationen i södra Afrika. Olof Palme agerade i FN, gentemot de forna kolonialmakterna och han drev också på USA. Under 70-talet hade amerikanerna under inflytande av näringslivet presenterat en ny politik, »Constructive Engagement« som innebar att man istället för att utöva påtryckningar med sanktioner skulle avtala fram förbättrade livsvillkor för de svarta. Amerikanerna var däremot inte beredda att pressa apartheidregimen till att avskaffa apartheid. Olof Palme talade med alla och han talade klartext. Apartheid kunde inte reformeras – kampen handlade om att avskaffa systemet. Han försvarade befrielserörelsernas väpnade kamp så länge de var villiga att förhandla om den möjligheten skulle öppnas. Han kritiserade dem som fördömde apartheid i ord men samtidigt försåg förtryckarregimerna med vapen och kapital och därmed höll systemet under armarna. Palmes argumentation mot apartheid var enkel: apartheid bestod därför att det stöddes av omvärlden och för att det gav de vita i Sydafrika obegränsad tillgång till billig arbetskraft. Västvärldens ekonomiska intressen bidrog till att bibehålla systemet. Omvärldens ansvar För Olof Palme handlade befrielsen av södra Afrika i hög grad om freden. Kampen var en moralisk nödvändighet, men apartheid måste 28
- Page 1 and 2: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 3 and 4: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 5 and 6: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 7 and 8: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 9 and 10: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 11 and 12: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 13 and 14: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 15 and 16: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 17 and 18: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 19 and 20: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 21 and 22: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 23 and 24: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 25: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 29 and 30: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 31 and 32: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 33 and 34: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 35 and 36: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 37 and 38: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 39 and 40: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 41 and 42: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 43 and 44: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 45 and 46: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 47 and 48: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 49 and 50: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 51 and 52: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 53 and 54: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 55 and 56: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 57 and 58: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 59 and 60: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 61 and 62: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 63 and 64: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 65 and 66: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 67 and 68: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 69 and 70: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 71 and 72: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 73 and 74: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 75 and 76: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 27<br />
ning upp och återigen var det Olof Palme som<br />
banade väg för en politisk kursändring. På de<br />
kristna socialdemokraternas, Broderskap, k<strong>on</strong>gress<br />
i Skövde 1976 talade han för första gången<br />
för möjligheten att Sverige som enskilt land skulle<br />
införa sankti<strong>on</strong>er mot investeringar i Sydafrika<br />
och Namibia.<br />
I dag är vi bundna av en rad internati<strong>on</strong>ella<br />
överenskommeler på olika områden, till exempel<br />
inom världshandelsorganisati<strong>on</strong>en WTO, men på<br />
70-talet var en sådan nati<strong>on</strong>ell kursändring möjlig<br />
och i januari 1977 skrev socialdemokratiska<br />
riksdagsmän en moti<strong>on</strong> med krav att svenska<br />
nyinvesteringar i Sydafrika och Namibia skulle<br />
förbjudas och kapitalexport stoppas. Sverige hade<br />
en borgerlig regering men uppslutningen i riksdagen<br />
kring apar<strong>the</strong>idpolitiken i var stor. Socialdemokraternas<br />
förslag fick brett stöd. Det var i<br />
bara moderaterna som inte ställde sig bakom.<br />
1979 fattades beslutet om att införa sankti<strong>on</strong>er.<br />
Från 1979 och fram till 1986 fattades därefter flera<br />
beslut om olika sankti<strong>on</strong>såtgärder. Frågan om<br />
sankti<strong>on</strong>er blev en central och sammanhållande<br />
kraft för en stor del av solidaritetsrörelsen i Sverige<br />
under hela 80-talet.<br />
Klartext om apar<strong>the</strong>id<br />
1977 var ett intensivt år för den svenska arbetarrörelsen<br />
i arbetet mot apar<strong>the</strong>id.<br />
Olof Palme i oppositi<strong>on</strong> drev frågan inte bara i<br />
Sverige. Han ställde också krav på Socialistinternati<strong>on</strong>alen.<br />
SI hade aktivt stött kampen mot diktaturerna<br />
i Portugal och Grekland, nu måste de<br />
göra samma sak för befrielsen av södra Afrika.<br />
Olof Palmes dagbok publicerades i Aft<strong>on</strong>bladet – här från<br />
den 7 september 1977.<br />
Socialistinternati<strong>on</strong>alen var under den här<br />
tiden ett inflytelserikt forum på den internati<strong>on</strong>ella<br />
politiska arenan och utgjorde en viktig<br />
plattform i en tid när kalla kriget och kapprustning<br />
överskuggade alla andra internati<strong>on</strong>ella<br />
politiska agendor. Där fanns ledande politiker<br />
som Willy Brandt och Bruno Kreisky. Palme var<br />
en av vice ordförandena i SI och han ingick också<br />
i Brandt-kommissi<strong>on</strong>en för nedrustning och<br />
avspänning.<br />
I september 1977 ledde Palme en delegati<strong>on</strong><br />
från Socialistinternati<strong>on</strong>alen som under 10 dagar<br />
reste runt i södra Afrika och träffade befrielserörelserna.<br />
Under resan skrev Palme dagbok som<br />
<str<strong>on</strong>g>Uppdrag</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Solidaritet</str<strong>on</strong>g> 27
Change language