Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

More documents

Recommendations

Info

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.04 Sida 165 upp igen. Sydafrikanerna hamnade i regeringsställning och hade att bygga upp ett helt nytt samhälle från en apartheidregims arv. Samarbetet återuppväckt Men till skillnad från andra breda folkliga solidaritetsengagemang som exempelvis Vietnam, Nicaragua och Chile, så har samarbetet och kontakterna mellan Sverige och Sydafrika trots allt hållit i sig efter befrielsen, och övergått i allt mer normala former. Roger Hällhag har sedan 1994 på olika sätt varit involverad i att bygga upp nya kontakter: – Med Sydafrika består den breda och djupa relationen efter befrielsen trots vedermödor som helt självklart skulle komma. Visst finns det misshälligheter som att när Sydafrikas beslut att köpa det svenska JAS Gripen stötte det bort en del av solidaritetsrörelsen. President Mbekis brist på agerande i HIV/aidsfrågan stötte bort andra. Men trots korruption, Sydafrikas politik mot Zimbabwe och annat så är Sydafrika bättre än många andra länder. I grunden består solidariteten, vi har normala relationer med sånt som samarbete mellan högskolorna, kulturutbyte, affärsförbindelser och inte minst turister. Monica Andersson var internationell sekreterare i Socialdemokraterna sedan 1995: – Vi försökte bibehålla kontakterna med ANC, inte minst därför att vi sett exempelvis vad som hände i Namibia, där SWAPO lite krasst uttryckt sa upp kontakterna med partiet när de kom till makten men gärna vill ha bistånd av regeringen. Ofta så ser ju de inte skillnad mellan parti och regering. – Svenska partiet övergav inte ANC efter valet 1994. Vi initierade projekt med datorisering av deras organisationer och utbildning exempelvis. Problemet låg främst hos ANC. Alla vi hade känt och samarbetat med i över 20 år och mer hamnade i regeringen och på andra offentliga poster. – ANC som organisation utarmades på kompetens, i och för sig av en angenäm orsak, men det skapade problem i den dagliga partiverksamheten. ANC hade fullt sjå att försöka styra landet och försummade att hålla kontakten med sina vänner internationellt. Under senare år har ANC engagerat sig i Socialistinternationalen och i dag finns ett regelbundet samarbete mellan Socialdemokraterna och ANC, bland annat ett utbyte mellan parlamentariker. Facklig fortsättning Fackföreningsrörelsen som haft nära samarbete under lång tid med facken i Sydafrika har också fortsatt kontakterna efter 1994. Solveig Wickman på LO/TCO:s biståndsnämnd: – I takt med att Sydafrikas BNP har ökat så har det ju förekommit en diskussion om det är rätt eller fel att fortsätta utvecklingssamarbete. Vi har fortsatt stödja facken för många av dem är ekonomiskt svaga och behöver också mer kunskap och kapacitet. Polis- <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong> 165
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.04 Sida 166 facket, yrkesfiskarna, och skådespelarfacket är några av dem vi samarbetar med. – Det intressanta med samarbetet idag är att vi har en mycket mer jämställd relation. Vi är inte längre kvar i rollerna som »givare« och »mottagare«. Sydafrikanska fackföreningsrörelsen har alltid varit stark och mogen, jämfört inte minst med grannländerna. Idag har sydafrikanerna samarbete med fackliga organisationer i Brasilien, Nigeria och Ghana exempelvis. De är inte alls beroende av oss. Idag har vi en spännande dialog med sydafrikanerna om idéer kring hur vi ska utveckla vårt arbete i Afrika, det är ett exempel på hur vi samarbetar idag. – Samtidigt så står de inför en utveckling att omvandlas till mer av rent fackliga organisationer än politiska. Där har de inte funnit sin roll riktig ännu, de ser sig fortfarande mycket som befrielsekämpar. Men för att fortsätta vara starka måste de kunna ta tillvara sina medlemmars intresse. Många som förut var positiva till fackliga organisationer för att de var politiska påtryckare, tycker idag att de är besvärliga när de ställer krav på arbetsmarknaden. Inte bara Sydafrika Det är ofrånkomligt att så stort fokus av arbetarrörelsens arbete i södra Afrika handlar om Syd- »Det intressanta med samarbetet i dag är att vi har en mycket mer jämställd relation. Vi är inte längre kvar i rollerna som ”givare” och ”mottagare”.« afrika. De andra länderna vara fria långt tidigare och då fick kampen i det ofria Sydafrika prioritet, det kämpade man för först. Sen fanns kanske inte heller ork och energi att var lika engagerade överallt. Och efter 1989 fanns partier på närmare håll som krävde uppmärksamhet. 1991 gjorde Socialistinternationalen ett försök att etablera kontakter med partier i Angola. Det var strax efter att det första fredsavtalet mellan UNITA och MPLA hade undertecknats och det fanns ett visst hopp om fred. En delegation reste till Luanda för att träffa alla politiska partier – det fanns massor, ett tiotal någorlunda fungerande. Monica Andersson var socialdemokraternas representant: – Vi fick träffa alla i Luanda – utom Jonas Savimbi. Han litade inte på utvecklingen och vägrade komma till Luanda. Vi fick åka till honom i Jamba. Vi ordnade ett propellerplan med en UNITA-man ombord, dels som säkerhet så vi inte skulle bli nerskjutna och dels för att hitta, det fanns inga kartor och det var krigsområde. Efter några timmars flygning fick vi landa i Kuito och tanka. Det fanns bara en tank på strippen, den fick dras för hand till planet. Vartenda hus var sönderskjutet, genomborrat att kulhål. När vi kom fram till Jamba var det sent och vi blev tvungna att stanna över natten – precis som Savimbi räknat ut. Jag 166 <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong>
Page 1 and 2:
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 163: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 187: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
show all

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?