Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

More documents

Recommendations

Info

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.04 Sida 163 vi fördjupa oss och arbeta med färre områden, framför allt skolor. Oskarshamn är den enda ISAK-kommitté som ombildats och blivit en organisation som arbetar för att stödja utveckling i Sydafrika. – Jag tror att vi överlevde därför att vi var långsiktiga och gav utrymme för nya intressen att komma in; att båten inte svänger för fort, att alla hinner med, säger Tormod Nesset som i dag är internationellt ansvarig för partidistriktet och LO-distriktet. Där finns också fler internationella samarbeten som Vitryssland och Ukraina. Internationella resonemang förekommer på ett helt annat sätt i arbetarrörelsen i dag och det är nya arbetsmetoder. Men Tormod tror ändå att det måste till personliga möten för att internationellt solidaritetsarbete ska lyckas. Han pekar på exempel från twinningprojektet. – En person är många kapaciteter; representant för sin organisation och sitt yrke och i mötet med sin jämlike har man många saker gemensamt. Kontakter i dag Carin Jämtin, biståndsminister 2003‒2006, var engagerad i solidaritetsarbetet för södra Afrika både som SSU:are, inom LSU och ISAK. Hon menar att styrkan i det breda folkliga samarbetet också hade en baksida: – Jag tror att det var bra att det fanns ett samlande paraply för det viktiga var att få apartheid att falla och demokratin installerad i Sydafrika och Namibia: – Problemet var att vi i arbetarrörelsen inte då riktigt grundade för det som skulle komma sen. Hade varit mer aktiva själva som parti eller SSU så hade vi nog haft en tydligare politik idag. Det gäller i alla fall tiden efter det att apartheid började falla – kring 90 – fram till 94. Om vi hade jobbat mer självständigt hela vägen fram till 90 då hade vi själva varit tvungna att fundera på vilken del av ANC vi ville ha kontakt med, – eller SWAPO – vilka individer. Vi borde ha ställt oss frågor som, hur ser vi på Sveriges roll i Sydafrika eller Namibia, efter det att länderna har blivit demokratiska? Nu har vi som parti inte riktigt satt oss ner och reflekterat över vilken vår relation ska vara med den delen världen. Vilka partier i regionen, är våra systerpartier egentligen – och vilka är det inte. Lite grann har det väl löst sig kemiskt i så motto att partier har mält ut sig genom att helt enkelt inte bete sig på ett sätt som är demokratiskt eller socialdemokratiskt för den delen. – Ett annat problem är att de i Sverige – och i Europa – som var med i antiapartheidarbetet, tror att vi fortfarande har goda politiska kontakter i den delen av världen, att vi har gratis tillgång på olika sätt. Men länder, partier, rörelser i södra Afrika behöver ha andra kontakter, med länder som Indien och Brasilien. Världen har förändrats så mycket. – Det finns en stark grupp av medelinkomstländer i det som kallas tredje <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong> 163
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.04 Sida 164 världen. De har blivit mycket viktigare för de här länderna än vad vi är. Sydafrika är centralt i södra Afrika och driver frågor å de andras vägnar i regionen. Men det betyder att det kanske inte är till Sverige man ringer för att be om hjälp. Jag tror att det är väldigt sunt, men vi måste se att det är på det viset och vi måste fundera på vilka är våra allierade och strategiska partners i olika sammanhang. – Jag tror att ANC skulle kunna spela en roll för oss i den svenska arbetarrörelsen också. Dynamiken mellan regering, parti och fackföreningsrörelse därnere är precis samma som i Sverige. Sen måste vi också fortsätta det traditionella samarbetet, hjälpa till att bygga starka organisationer genom samarbete mellan till exempel partidistriktet i Västmanland och partidistriktet X i Sydafrika. Det handlar nästan uteslutande om kunskapsöverföring från Sverige till Sydafrika. Men sånt samarbete är inte hållbart i längden. Det blir för ensidigt. Vi måste också få ut något och det tror jag vi kan få. – Det finns komponenter i partibyggandet »Vi borde ha ställt oss frågor som, hur ser vi på Sveriges roll i Sydafrika eller Namibia, efter det att länderna har blivit demokratiska? Nu har vi som parti inte riktigt satt oss ner och reflekterat över vilken vår relation ska vara med den delen världen.« i den delen av världen som vi kan ta hem för att förnya vår egen partiorganisation. I den alltmer globaliserade världen behövs det också ett allt starkare samarbete mellan partier. Det är nästan ironiskt att Socialistinternationalen är svagare än den någonsin har varit i den tid när den behövs som mest. Några av de rörelser som faktiskt har den strategiska kompetensen att delta är åtminstone ANC, som borde få möjlighet att spela en större roll för att bygga SI. Svenska partiet skulle kunna föra en strategisk diskussion med sydafrikanerna om att återigen försöka stärka SI för att kunna förändra den globala politiken. Då handlar det om jobb, näringsliv och handelspolitik. Idag har såväl vi som sydafrikanerna samma problem – läs Indien och Kina. Om sydafrikanerna skulle tvingas försämra sin arbetsrättslagstiftning på grund av kineserna så skulle det i förlängningen också sätta dålig standard för andra länder i regionen och därmed i nästa led, i värsta fall, påverka oss också. – Samarbetet mellan ANC och Socialdemokraterna tog nästan slut efter 1994, för att så småningom återupptas igen. Det berodde inte på minskat intresse utan en rad omständigheter som gjorde att varken vi eller dom hade tid. I Sverige fick Socialdemokratin tillbaka regeringsmakten och hade att hantera det, och ett EU-medlemskap - folkomröstningen och själva medlemskapsprocessen. Relationerna till Östeuropa och Ryssland blev efter murens fall viktiga att bygga 164 <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong>
Page 1 and 2:
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 161: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 187: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
show all

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?