Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ... Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 15 Grekland och Chile och krävde politiska beslut och handling. Det var stora och dramatiska händelser som fångade människors uppmärksamhet. I södra Afrika pågick kampen år efter år och ibland hamnade den i bakgrunden. Men södra Afrika har alltid kommit tillbaka och hamnat i fokus igen. Sydafrika är det land som stått i centrum, i synnerhet efter det att alla afrikanska kolonier i mitten av 70-talet blivit självständiga stater och Sydafrika och Namibia var de enda två länder där det fortfarande pågick en befrielsekamp. Hemligt stöd Att samla in pengar har varit en viktig del av solidaritetsrörelsernas arbete. Under tidiga 60-talet fanns det inget statligt bistånd och inom arbetarrörelsen startades tidigt solidaritetsfonder av Socialdemokraterna och SSU. Men vad som hände med pengarna som samlades in var det inte många som visste. Anledningen var att allt stöd måste hållas hemligt för att förtryckarregimer inte skulle veta. De kunde stoppa stödet eller trakassera och fängsla dem som fick pengar. Bojkotter spelade också en stor roll i opinionsarbetet. Det var inte okej att resa till länder som Sydafrika, om man inte var journalist eller åkte för att stödja befrielserörelsen. Men det var riskabelt, både för den som åkte och dem man mötte. Några journalister och andra opinionsbildare besökte länder och kom tillbaka med starka berättelser som var viktiga i opinionsarbetet. Men det innebar också att det under 60-och 70- »Bojkotter spelade också en stor roll i opinionsarbetet. Det var inte okej att resa till länder som Sydafrika, om man inte var journalist eller åkte för att stödja befrielserörelsen.« talen inte fanns så mycket direktinformation om hur situationen verkligen var inne i länderna. Efter 1976 när apartheid hamnat på den internationella politiska agendan och det hade vuxit fram en facklig rörelse och en bred medborgarrörelse som inte var förbjuden började svenskar resa och med egna ögon se och höra vad som skedde. Det blev då tydligt att kampen inte var alldeles svart eller vit. Det fanns skillnader inom befrielserörelsen i Sydafrika som kom att avspegla sig också i solidaritetsrörelsen i Sverige. Framför allt handlade det om sanktionerna. Ibland kunde debatten här hemma handla mer om vem som hade mest rätt om sanktionspolitiken, än om kampen mot
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 16 Författaren tillsammans med Mono Badela, legendarisk journalist från Sydafrika,som gick bort 2002. apartheid i Sydafrika; vem som hade de »rätta« kontakterna, som representerade »folket« osv. Sett ur befrielserörelsens perspektiv måste det ha tett sig märkligt. Sverige representerade en progressiv politik och apartheidregimen såg Sverige som ett hot, ett land som kunde mobilisera andra länder i kampen för demokrati i Sydafrika. Men det fanns också exempel på det motsatta, som fredsövervakarprojektet PEMSA, Peacemonitoring in Sout Africa, där 17 helt olika folkrörelser satte sig över sina meningsskiljaktigheter och gick samman i ett unikt samarbete 1993 inför det första demokratiska valet.
- Page 1 and 2: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 3 and 4: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 5 and 6: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 7 and 8: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 9 and 10: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 11 and 12: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 13: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 17 and 18: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 19 and 20: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 21 and 22: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 23 and 24: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 25 and 26: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 27 and 28: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 29 and 30: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 31 and 32: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 33 and 34: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 35 and 36: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 37 and 38: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 39 and 40: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 41 and 42: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 43 and 44: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 45 and 46: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 47 and 48: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 49 and 50: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 51 and 52: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 53 and 54: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 55 and 56: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 57 and 58: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 59 and 60: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 61 and 62: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 63 and 64: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.02 Sida 15<br />
Grekland och Chile och krävde politiska beslut<br />
och handling.<br />
Det var stora och dramatiska händelser som<br />
fångade människors uppmärksamhet. I södra<br />
Afrika pågick kampen år efter år och ibland hamnade<br />
den i bakgrunden.<br />
Men södra Afrika har alltid kommit tillbaka<br />
och hamnat i fokus igen. Sydafrika är det land<br />
som stått i centrum, i synnerhet efter det att alla<br />
afrikanska kol<strong>on</strong>ier i mitten av 70-talet blivit<br />
självständiga stater och Sydafrika och Namibia<br />
var de enda två länder där det fortfarande pågick<br />
en befrielsekamp.<br />
Hemligt stöd<br />
Att samla in pengar har varit en viktig del av solidaritetsrörelsernas<br />
arbete. Under tidiga 60-talet<br />
fanns det inget statligt bistånd och inom arbetarrörelsen<br />
startades tidigt solidaritetsf<strong>on</strong>der av<br />
Socialdemokraterna och SSU. Men vad som<br />
hände med pengarna som samlades in var det<br />
inte många som visste. Anledningen var att allt<br />
stöd måste hållas hemligt för att förtryckarregimer<br />
inte skulle veta. De kunde stoppa stödet eller<br />
trakassera och fängsla dem som fick pengar.<br />
Bojkotter spelade också en stor roll i opini<strong>on</strong>sarbetet.<br />
Det var inte okej att resa till länder som<br />
Sydafrika, om man inte var journalist eller åkte<br />
för att stödja befrielserörelsen. Men det var riskabelt,<br />
både för den som åkte och dem man mötte.<br />
Några journalister och andra opini<strong>on</strong>sbildare<br />
besökte länder och kom tillbaka med starka<br />
berättelser som var viktiga i opini<strong>on</strong>sarbetet.<br />
Men det innebar också att det under 60-och 70-<br />
»Bojkotter spelade också en stor roll i<br />
opini<strong>on</strong>sarbetet. Det var inte okej att<br />
resa till länder som Sydafrika, om man<br />
inte var journalist eller åkte för att<br />
stödja befrielserörelsen.«<br />
talen inte fanns så mycket<br />
direktinformati<strong>on</strong> om<br />
hur situati<strong>on</strong>en verkligen<br />
var inne i länderna.<br />
Efter 1976 när apar<strong>the</strong>id<br />
hamnat på den<br />
internati<strong>on</strong>ella politiska<br />
agendan och det<br />
hade vuxit fram en<br />
facklig rörelse och en<br />
bred medborgarrörelse<br />
som inte var förbjuden<br />
började svenskar<br />
resa och med<br />
egna ög<strong>on</strong> se och<br />
höra vad som skedde.<br />
Det blev då tydligt<br />
att kampen inte var<br />
alldeles svart eller vit.<br />
Det fanns skillnader inom befrielserörelsen i Sydafrika<br />
som kom att avspegla sig också i solidaritetsrörelsen<br />
i Sverige. Framför allt handlade det<br />
om sankti<strong>on</strong>erna. Ibland kunde debatten här<br />
hemma handla mer om vem som hade mest rätt<br />
om sankti<strong>on</strong>spolitiken, än om kampen mot<br />
<str<strong>on</strong>g>Uppdrag</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Solidaritet</str<strong>on</strong>g> 15
Change language