Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ... Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 115 varför det hade varit omöjligt för givare att se vad som var fel. Domaren valde att döma på fyra åtalspunkter av de 18, ingen av dessa berörde svenska organisationer. 1999 dömdes Allan Boesak till sex års fängelse. Hans kamrer dömdes också till sex år. I dag – 2006 – är Boesak fri och har förlåtits av ANC. Han arbetar som präst igen och är engagerad i lokala sociala frågor i västra Kapprovinsen. Många inom solidaritetsrörelsen var djupt besvikna. Allan Boesak hade varit en förgrundsfigur, en karismatisk person som inte minst kyrkliga och politiska ledare i Sverige haft stort förtroende för. Men Boesak var verkligen ett undantag för trots de svåra omständigheterna under apartheidtiden var det nästan aldrig några problem i samarbetet mellan AIC och UDF. Pengar skickades, kom fram och användes som det var planerat. Av de cirka 100 miljoner som betalades ut under tio års tid, så var det bara två organisationer som till slut inte kunde redovisa vad de gjort med sina pengarna – totalt 200 000 kronor – det vill säga 2 promille. Det dels var organisationen CONTRALESA (Congress of Traditional Leaders of South Africa) där en person blev skjuten och hans hus sprängdes och dels Soweto Civics Organisation som redovisade muntligt. AIC råkade »Många inom solidaritetsrörelsen var djupt besvikna, Allan Boesak hade varit en förgrundsfigur, en karismatisk person som inte minst kyrkliga och politiska ledare i Sverige hade stort förtroende för.« också ut för ett checkbedrägeri som polisanmäldes men utredningen las ner. Det kan vara ett intressant perspektiv i dag, när sydafrikanska politiker ofta uppmärksammas för misstankar om korruption och andra oegentligheter snarare än för den politik de driver. Jan Hodann: – Jag tror inte folk förstår ur hårt kämpande och seriösa alla var. Det förekom inte att man utnyttjade ett system för att använda pengar till flotta bilar och dyra vanor. Till exempel så skapade vi ett konto för »retreats«, dvs. det fanns en möjlighet för ledande UDF personer att åka ut ur landet och vila upp sig, sova och äta i en säker miljö. Den posten utnyttjades aldrig av någon. UDF fick redovisa muntligt för AIC, Sida och en person från legationen i Pretoria. Mötena skedde utanför Sydafrika, ibland i Botswana eller i Stockholm. Direkta kunskaper Med UDF inne i Sydafrika kunde man resa in i landet, träffa personer och få direktinformation och kunskap om den politiska situationen och kampen mot apartheid. Det spelade en viktig roll för opinionsarbetet i Sverige. 1987 reste Jan Hodann till Sydafrika för första
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 116 SSU-affisch mot apartheid Alla folks frihet – hela världens fred. gången för att träffa representanter för UDF och olika organisationer som sökt stöd hos AIC. För att inte riskera att den information han fick skulle hamna i fel händer, skickade han efter varje möte sina anteckningar till sin syster i London som skickade dem vidare till Sverige… – Att hitta ett brev till Sverige i en brevlåda hade ju inte varit så svårt, men till England var det svårare. UDF:s säkerhetstänkande var imponerande. Jag mötte någon som tog mig till ett garage där vi bytte bilar och åkte vidare. Ofta skedde ofta möten under promenader, i parker, på stränder. Man kunde aldrig sitta särskilt länge på ett kafé. Det innebar att diskussionerna blev väldigt »hands-on”, konkreta och effektiva. UDF-aktiva levde under väldigt press. Personliga bedömningar – Jag träffade alla organisationer för att kunna göra en bedömning, framför allt om de skulle klara att hantera det ekonomiskt och det var också en kvalitetssäkring av programmen. De måste ha kapacitet att kunna redovisa till UDF:s kassör. De ville ofta diskutera sin verksamhet och jag la mig ofta i, hade synpunkter och det var uppskattat att man diskuterade politik. Men, det fanns också en skepticism bland en del av UDF:s ledare mot den svenska socialdemokratin och vilka motiv som låg bakom den generösa finansieringen av UDF. Det fanns de som tyckte att välfärdsmodellen var en muta till arbetarklassen för att inte kräva äganderätt till produktionsmedlen. Så småningom insåg man att de svenska pengarna inte var kopplade till några politiska motprestationer. Efter 1989 skedde också politiska förändringar inom befrielserörelsen och som gjorde att den politiskt hamnade mycket närmare den svenska socialdemokratin. 116
- Page 63 and 64: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 65 and 66: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 67 and 68: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 69 and 70: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 71 and 72: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 73 and 74: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 75 and 76: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 77 and 78: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 79 and 80: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 81 and 82: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 83 and 84: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 85 and 86: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 87 and 88: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 89 and 90: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 91 and 92: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 93 and 94: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 95 and 96: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 97 and 98: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 99 and 100: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 101 and 102: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 103 and 104: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 105 and 106: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 107 and 108: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 109 and 110: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 111 and 112: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 113: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 117 and 118: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 119 and 120: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 121 and 122: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 123 and 124: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 125 and 126: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 127 and 128: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 129 and 130: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 131 and 132: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 133 and 134: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 135 and 136: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 137 and 138: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 139 and 140: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 141 and 142: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 143 and 144: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 145 and 146: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 147 and 148: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 149 and 150: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 151 and 152: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 153 and 154: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 155 and 156: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 157 and 158: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 159 and 160: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 161 and 162: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
- Page 163 and 164: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 116<br />
SSU-affisch mot apar<strong>the</strong>id Alla folks frihet – hela världens<br />
fred.<br />
gången för att träffa representanter för UDF och<br />
olika organisati<strong>on</strong>er som sökt stöd hos AIC.<br />
För att inte riskera att den informati<strong>on</strong> han<br />
fick skulle hamna i fel händer, skickade han efter<br />
varje möte sina anteckningar till sin syster i L<strong>on</strong>d<strong>on</strong><br />
som skickade dem vidare till Sverige…<br />
– Att hitta ett brev till Sverige i en brevlåda<br />
hade ju inte varit så svårt, men till England<br />
var det svårare. UDF:s säkerhetstänkande var<br />
imp<strong>on</strong>erande. Jag mötte någ<strong>on</strong> som tog mig<br />
till ett garage där vi bytte bilar och åkte vidare.<br />
Ofta skedde ofta möten under promenader,<br />
i parker, på stränder. Man kunde aldrig<br />
sitta särskilt länge på ett kafé. Det innebar att<br />
diskussi<strong>on</strong>erna blev väldigt »hands-<strong>on</strong>”, k<strong>on</strong>kreta<br />
och effektiva. UDF-aktiva levde under<br />
väldigt press.<br />
Pers<strong>on</strong>liga bedömningar<br />
– Jag träffade alla organisati<strong>on</strong>er för att<br />
kunna göra en bedömning, framför allt om<br />
de skulle klara att hantera det ek<strong>on</strong>omiskt<br />
och det var också en kvalitetssäkring av programmen.<br />
De måste ha kapacitet att kunna<br />
redovisa till UDF:s kassör. De ville ofta diskutera<br />
sin verksamhet och jag la mig ofta i,<br />
hade synpunkter och det var uppskattat att<br />
man diskuterade politik.<br />
Men, det fanns också en skepticism bland en del<br />
av UDF:s ledare mot den svenska socialdemokratin<br />
och vilka motiv som låg bakom den generösa<br />
finansieringen av UDF. Det fanns de som tyckte<br />
att välfärdsmodellen var en muta till arbetarklassen<br />
för att inte kräva äganderätt till produkti<strong>on</strong>smedlen.<br />
Så småningom insåg man att de<br />
svenska pengarna inte var kopplade till några<br />
politiska motprestati<strong>on</strong>er. Efter 1989 skedde<br />
också politiska förändringar inom befrielserörelsen<br />
och som gjorde att den politiskt hamnade<br />
mycket närmare den svenska socialdemokratin.<br />
116 <str<strong>on</strong>g>Uppdrag</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Solidaritet</str<strong>on</strong>g>