Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 116
SSU-affisch mot apartheid Alla folks frihet – hela världens
fred.
gången för att träffa representanter för UDF och
olika organisationer som sökt stöd hos AIC.
För att inte riskera att den information han
fick skulle hamna i fel händer, skickade han efter
varje möte sina anteckningar till sin syster i London
som skickade dem vidare till Sverige…
– Att hitta ett brev till Sverige i en brevlåda
hade ju inte varit så svårt, men till England
var det svårare. UDF:s säkerhetstänkande var
imponerande. Jag mötte någon som tog mig
till ett garage där vi bytte bilar och åkte vidare.
Ofta skedde ofta möten under promenader,
i parker, på stränder. Man kunde aldrig
sitta särskilt länge på ett kafé. Det innebar att
diskussionerna blev väldigt »hands-on”, konkreta
och effektiva. UDF-aktiva levde under
väldigt press.
Personliga bedömningar
– Jag träffade alla organisationer för att
kunna göra en bedömning, framför allt om
de skulle klara att hantera det ekonomiskt
och det var också en kvalitetssäkring av programmen.
De måste ha kapacitet att kunna
redovisa till UDF:s kassör. De ville ofta diskutera
sin verksamhet och jag la mig ofta i,
hade synpunkter och det var uppskattat att
man diskuterade politik.
Men, det fanns också en skepticism bland en del
av UDF:s ledare mot den svenska socialdemokratin
och vilka motiv som låg bakom den generösa
finansieringen av UDF. Det fanns de som tyckte
att välfärdsmodellen var en muta till arbetarklassen
för att inte kräva äganderätt till produktionsmedlen.
Så småningom insåg man att de
svenska pengarna inte var kopplade till några
politiska motprestationer. Efter 1989 skedde
också politiska förändringar inom befrielserörelsen
och som gjorde att den politiskt hamnade
mycket närmare den svenska socialdemokratin.
116 <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong>