Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

More documents

Recommendations

Info

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 115 varför det hade varit omöjligt för givare att se vad som var fel. Domaren valde att döma på fyra åtalspunkter av de 18, ingen av dessa berörde svenska organisationer. 1999 dömdes Allan Boesak till sex års fängelse. Hans kamrer dömdes också till sex år. I dag – 2006 – är Boesak fri och har förlåtits av ANC. Han arbetar som präst igen och är engagerad i lokala sociala frågor i västra Kapprovinsen. Många inom solidaritetsrörelsen var djupt besvikna. Allan Boesak hade varit en förgrundsfigur, en karismatisk person som inte minst kyrkliga och politiska ledare i Sverige haft stort förtroende för. Men Boesak var verkligen ett undantag för trots de svåra omständigheterna under apartheidtiden var det nästan aldrig några problem i samarbetet mellan AIC och UDF. Pengar skickades, kom fram och användes som det var planerat. Av de cirka 100 miljoner som betalades ut under tio års tid, så var det bara två organisationer som till slut inte kunde redovisa vad de gjort med sina pengarna – totalt 200 000 kronor – det vill säga 2 promille. Det dels var organisationen CONTRALESA (Congress of Traditional Leaders of South Africa) där en person blev skjuten och hans hus sprängdes och dels Soweto Civics Organisation som redovisade muntligt. AIC råkade »Många inom solidaritetsrörelsen var djupt besvikna, Allan Boesak hade varit en förgrundsfigur, en karismatisk person som inte minst kyrkliga och politiska ledare i Sverige hade stort förtroende för.« också ut för ett checkbedrägeri som polisanmäldes men utredningen las ner. Det kan vara ett intressant perspektiv i dag, när sydafrikanska politiker ofta uppmärksammas för misstankar om korruption och andra oegentligheter snarare än för den politik de driver. Jan Hodann: – Jag tror inte folk förstår ur hårt kämpande och seriösa alla var. Det förekom inte att man utnyttjade ett system för att använda pengar till flotta bilar och dyra vanor. Till exempel så skapade vi ett konto för »retreats«, dvs. det fanns en möjlighet för ledande UDF personer att åka ut ur landet och vila upp sig, sova och äta i en säker miljö. Den posten utnyttjades aldrig av någon. UDF fick redovisa muntligt för AIC, Sida och en person från legationen i Pretoria. Mötena skedde utanför Sydafrika, ibland i Botswana eller i Stockholm. Direkta kunskaper Med UDF inne i Sydafrika kunde man resa in i landet, träffa personer och få direktinformation och kunskap om den politiska situationen och kampen mot apartheid. Det spelade en viktig roll för opinionsarbetet i Sverige. 1987 reste Jan Hodann till Sydafrika för första <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong> 115
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 116 SSU-affisch mot apartheid Alla folks frihet – hela världens fred. gången för att träffa representanter för UDF och olika organisationer som sökt stöd hos AIC. För att inte riskera att den information han fick skulle hamna i fel händer, skickade han efter varje möte sina anteckningar till sin syster i London som skickade dem vidare till Sverige… – Att hitta ett brev till Sverige i en brevlåda hade ju inte varit så svårt, men till England var det svårare. UDF:s säkerhetstänkande var imponerande. Jag mötte någon som tog mig till ett garage där vi bytte bilar och åkte vidare. Ofta skedde ofta möten under promenader, i parker, på stränder. Man kunde aldrig sitta särskilt länge på ett kafé. Det innebar att diskussionerna blev väldigt »hands-on”, konkreta och effektiva. UDF-aktiva levde under väldigt press. Personliga bedömningar – Jag träffade alla organisationer för att kunna göra en bedömning, framför allt om de skulle klara att hantera det ekonomiskt och det var också en kvalitetssäkring av programmen. De måste ha kapacitet att kunna redovisa till UDF:s kassör. De ville ofta diskutera sin verksamhet och jag la mig ofta i, hade synpunkter och det var uppskattat att man diskuterade politik. Men, det fanns också en skepticism bland en del av UDF:s ledare mot den svenska socialdemokratin och vilka motiv som låg bakom den generösa finansieringen av UDF. Det fanns de som tyckte att välfärdsmodellen var en muta till arbetarklassen för att inte kräva äganderätt till produktionsmedlen. Så småningom insåg man att de svenska pengarna inte var kopplade till några politiska motprestationer. Efter 1989 skedde också politiska förändringar inom befrielserörelsen och som gjorde att den politiskt hamnade mycket närmare den svenska socialdemokratin. 116 <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong>
Page 1 and 2:
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 113: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187:
show all

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?