Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

More documents

Recommendations

Info

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 113 lagarna var helt förkastliga. Många ledande personer inom UDF var dessutom jurister. Genom att låta en sydafrikansk juristfirma skicka en faktura till svensk advokatbyrå kunde belopp föras över. Advokaten Christian Åhlund blev en viktig – hemlig länk – mellan AIC och UDF. Det var genom hans advokatbyrå som pengarna skickades. Där, på Advokatbyrån Sju advokater, arbetade då också Thomas Bodström och Claes Borgström, senare justitieminister respektive jämställdhetsombudsman. Christian Åhlund: – Framför allt var det direkta överföringar från mitt kontor till andra advokatkontor i Sydafrika. Jag uppgav att det var pengar som var avsedda för »development purposes« och liknande allmänna ändamål. Christian Åhlund satt också med i den engelska International Defense and Aid Fund (IDAF) som var en viktig kanal för svenskt hemligt stöd och även AIC använde IDAF:s kanaler. IDAF och AIC hade »radion« för akuta transaktioner till UDF. På telefon bestämdes en intervju för radio där tidsangivelserna var den som summan som skulle översändas. Pengarnas väg var redan fastställd. Säkerhetspolisen lyckades aldrig avslöja var Christian Åhlund fick pengarna ifrån eller vart de gick. Först när Sydafrika blivit demokratiskt avslöjade Christian Åhlund kopplingen till AIC. Ett annat sätt var att byta pengar. Svenska pengar sattes in på ett konto någonstans i Europa. Där hämtades de ut av en person eller organisa- Varje dag annonserades vilka organisationer som demonstrerade utanför sydafrikanska legationen. tion från Sydafrika som hade pengar innestående på ett bankkonto i Sydafrika och som man inte <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong> 113
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 114 fick föra ut ur landet. En summa rand, motsvarade det belopp som AIC satt in på kontot i Europa, togs ut av UDF från kontot i Sydafrika. Ingen överblick Få personer, varken i Sverige eller i Sydafrika, hade den totala överblicken över UDF, dess organisationer, verksamhet och ekonomi. Det var en säkerhetsfråga, regimen försökte infiltrera organisationer. Det hade lyckats tidigare och därför var man mycket försiktiga. På 70-talet hade den sydafrikanske spionen Craig Williamsson lyckats nästla sig in i International University Exchange Fund, IUEF, en organisation som bland annat fick pengar från Sida och som gav stipendier till ungdomar inom befrielserörelserna. En av de få som hade god insyn och överblick över UDF och alla deras medlemsorganisationer var Jan Hodann på Palmecentret. Han började arbete på Palmecentrets föregångare AIC 1988: – Samarbetet med UDF byggde på att vi hade förtroende för och litade på varandra. UDF bestod ju av nya personer som vi inte kände till sen förut. Många var advokater, präster – Beyers Naudé och Allan Boesak var internationellt kända och trovärdiga personer i kyrkliga sammanhang. Att Boesak senare på 90-talet så tragiskt och plötsligt inte längre agerade fläckfritt är bara beklagligt. Men fram tills det hände var våra mellanhavanden utan anmärkningar. Prästen Allan Boesak, var en av UDF:s grundare och en ofta sedd besökare i Sverige. Boesaks drev en stiftelse, Foundation for Peace and Justice, som stöddes av en rad internationella givare, bland annat av danska kyrkans nödhjälp, den norska kyrkan och i Sverige av Sida, både direkt och via Olof Palmes Internationella Centrum. Stiftelsen stödde olika sociala projekt i de fattiga kåkstäderna i framför allt Kapprovinsen. 1991 larmade den danska kyrkan de övriga nordiska givarna då de en tid inte fått tillfredsställande redovisningar. Danskarna anlitade en advokatbyrå för att granska projekten. Det mesta var helt korrekt, men det fanns också en del oklarheter som gällde lån till anställda i stiftelsen. Under apartheid var det inte ovanligt att samarbetsorganisationer också fungerade som »bank« i liten skala gentemot sina anställda eftersom systemet diskriminerade svarta och det var svårt för dem att kunna låna pengar i en vanlig bank. I Boesaks stiftelse hade anställda fått låna pengar utan att gamla skulder betalats tillbaka. Danska kyrkans uppmärksamhet kring Boesak ledde också till att andra givare, till exempel Coca-Cola och sångaren Paul Simon som gett bidrag också började titta närmare på stiftelsen. När Boesak vägrade komma till Skandinavien och redovisa en slutrevision nådde informationen biskop Desmond Tutu som polisanmälde Boesak. Rättegången som följde tog upp 18 åtalspunkter och hörde vittnen bland annat från Sverige. En av dessa punkter var ett bidrag från Sida till filmproduktion inför valet som istället använts av Boesaks fru att bygga en studio. Det framkom bland annat att den revisionsfirma som Boesak anlitat hade fejkat revisionerna 114 <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong>
Page 1 and 2:
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 111: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187:
show all

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?