Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 107
Beyers Naudé var en viktig kontakt.
Urval i Pretoria
En viktig fråga var hur man skulle veta vilka inne
i landet som skulle få stöd. Det gick inte att resa
fritt och träffa folk. Arbetarrörelsen blev – som
många svenska organisationer – beroende av den
svenska legationens diplomatiska personal.
Birgitta Karlström-Dorph fanns på plats under
de intensiva åren 1981‒88 då motståndsrörelsen
formerade sig. Hon var den första som hade kontakt
med de nya individer och grupper som byggde
upp motståndet inne i landet, hon kartlade
och bedömde vilka som skulle få hjälp och sen
föreslog hon svenska organisationer att bli
samarbetspartners:
– Min uppgift var att bygga upp bistånd,
hitta organisationer och personer som
behövde stöd. Jag kom från Angola och hade
fått rådet att kontakta Beyers Naudé som var
en vit präst, boer, som hade tagit avstånd
från apartheid. Han var efter Mandela, ledaren
i befrielsekampen, folk hade förtroende
för honom och han visste det mesta som
skedde. Första gången jag träffade honom
kom han utklädd till elektriker eftersom han
var »banned«. Vi kom sen att träffas i princip
varannan vecka under hela min vistelse i
Sydafrika och det var genom Beyers som jag
leddes in i hela motståndsrörelsen.
Birgitta Karlström-Dorph åkte med sin chaufför
Elias i den troligen enda moderna Volvon som
fanns i Sydafrika, runt i kåkstäder, till kyrkor,
caféer och affärer där hon träffade människor
som hon hört var viktiga, eller höll på att bilda en
<strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong> 107