Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

More documents

Recommendations

Info

Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 103 Från debatt till praktik 1979 införde Sverige sanktioner mot Sydafrika och Namibia. Många ville ha fler och kraftfullare sanktioner, men det fanns också en diskussion om hur effektivt vapen sanktioner egentligen var. Det var definitivt ett politiskt och moraliskt stöd till befrielsekampen, men i vilken utsträckning sanktionerna påverkade apartheidekonomin var svårare att belägga. Den svenska lagstiftningen fick inte någon omedelbar uppföljning i andra länder och den internationella ekonomiska krisen bidrog också till att det fanns inom arbetarrörelsen ett frö av tvivel om sanktioner var rätt metod i kampen. I maj 1983 anordnade AIC ett seminarium på Rönneberga för att diskutera med de afrikanska ledarna hur man skulle arbeta vidare för att stödja befrielsekampen. Från ANC kom Thabo Mbeki och från SWAPO Sam Nujoma och John Ya Otto. Inifrån Sydafrika kom fackföreningsledarna Sydney Mafumadi, GAWU och Phiroshaw Camay, CUSA. Också från Zambia, Moçambique, Angola och Tanzania som redan var självständiga stater kom representanter. Den sydafrikanske juristen Abdul Minty och författaren Basil Davidson var också med. Slutsatsen blev att arbetarrörelsen skulle fortsatta arbeta för utvidgade bojkotter och sanktioner. Dessutom tog också arbetarrörelsen på sig att förmå övriga Västeuropa, där Södra Afrikaopinionen låg långt efter Sverige, att följa vår politik. För apartheidregimen var Sveriges aktiva politik ett hot, inte bara för att man stärkte befrielserörelserna utan också för att det var ett västland som kunde få andra länder att följa deras Sveriges exempel. UDF – ett paraply för inre motstånd Under slutet av 70-talet och början av 80-talet formerade sig motståndet mot apartheid inne i Sydafrika i nya organisationer. Förutom fackföreningsrörelsen och studenterna så växte det upp medborgargrupper, så kallade civics. Det var hyresgästföreningar, kvinnoorganisationer,begravningssällskap och kooperativ - Sydafrikas svarta hade aldrig varit så väl organiserade förut. Efter upproret i Soweto 1976 och Steve Bikos död var också Black Consciousness en viktig politisk kraft. Det fanns motsättningar emellan ANC och Black Consciousness, men den övervägande majoriteten av den svarta befolkningen stod bakom ANC. Fram till 1983 existerade medborgargrupperna, civics, var och en för sig, de var inte formellt samordnade även om de samarbetade. Men 1983 uppstod plötsligt ett behov av att ena alla grupper till en samlad front mot apartheid. President Botha »the old crocodile« som han kallades, försökte gå till motattack mot det ökande motståndet mot apartheid. Han trodde att han skulle kunna splittra motståndsrörelsen genom <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong> 103
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19.03 Sida 104 att erbjuda färgade och indier varsin kammare i parlamentet. Det, trodde han, skulle tysta deras kritik utan att han behövde ge upp apartheidsystemet. Botha utlyste en folkomröstning om förslaget. Sydafrikas svarta omfattades – givetvis inte – av Bothas idé. Men Botha gjorde en gigantisk felbedömning. Närmare 600 medborgargrupper gick samman och bildade paraplyorganisationen UDF 1983 för att driva en gemensam kampanj för bojkott av folkomröstningen. Regimen anklagade omedelbart UDF för att vara en förtäckt inre gren av ANC. Det var inte sant. Även om ANC i slutet av 70-talet diskuterat en inre nationell medborgarrörelse som strategi för befrielsekampen, så var UDF fristående. Bara någon vecka efter det att UDF hade bildats så anlände Auret van Heerden, ledare för den vita studentrörelsen NUSAS (National Union of South African Students) till Sverige för att träffa AIC:s dåvarande chef, Bengt Säve-Söderbergh och diskutera hur UDF kunde få stöd från Sverige. När väl kontakten mellan UDF och AIC var etablerad, startade en febril verksamhet. Bengt Säve-Söderbergh: – Det var en känsla av »now or never«. Vi hade under året fått informationer från olika källor, bland annat fackföreningsrörelsen, att bildandet av UDF var på gång. Det var positivt för vi hade väntat att det skulle formeras en bred politisk rörelse inne i landet. Befrielsen av ett land måste komma inifrån. – ANC hade också stora problem på den här tiden. Sydafrika förde fullt krig mot Olof Palme, Frank Chikane och Cassim Salojee. grannländerna som var självständiga stater, med förevändning att de var kommunistiska hot. Bara några månader efter det att UDF bildats delade tidningen Arbetet ut »Låt Leva Priset« till UDF. Men till skillnad från ANC som gärna synts i olika politiska sammanhang världen över så var UDF-ledarna tveksamma till att uppträda internationellt. De riskerade varje gång de återvände till Johannesburg att bli arresterade på flygplatsen – även om de bara hämtat ett symboliskt pris. AIC fattade snabbt beslut att stödja UDF med pengar ur I-fonden, men det behövdes mycket mer än arbetarrörelsen själv kunde bistå med. Sida var inledningsvis tveksam. Att stödja ANC och SWAPO i exil var inget problem men att ge bistånd till en motståndsorganisation inne i lan- 104 <strong>Uppdrag</strong> <strong>Solidaritet</strong>
Page 1 and 2:
Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 101: Afrika.arbetarrörelsen 07-01-22 19
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187:
show all

Uppdrag Solidaritet - The Nordic Documentation on the Liberation ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?