Juni 2011 Liahona - The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints

FRÅN VÄNSTER: FOTO JED CLARK, HOWARD COLLETT, NORMAN BURNINGHAM OCH CRAIG DIMOND
Som en del av det fortgående arbetet med att uppfylla
människors grundläggande behov samlar unga kvinnor
i Hongkong in tvål och andra hygienartiklar
till katastrofoffer.
mat tillgänglig att ge till behövande. I de områden i
kyrkan där det inte finns några förrådshus eller där de
inte är lättillgängliga, använder biskopar och grenspresidenter
fasteoffer för att hjälpa behövande med
förnödenheter och tjänster.
Herrens förrådshus
Sedan välfärdsprogrammet presenterades 1936
har kyrkans medlemmar arbetat tillsammans för
att avhjälpa lidandet för behövande. Ekonomiska
nedgångar, naturkatastrofer, arbetslöshet, sjukdom
och handikapp eller olika förluster har krävt att
de heliga arbetar tillsammans under ledning av
prästadömet för att se till att behov uppfylls och att
enskilda och familjer välsignas. Under årens lopp
har miljontals medlemmar villigt gett av sin tid och
sina talanger för att välsigna andra och ersätta,
som president Monson sagt, ”ensamma personers
svaghet [med] styrkan hos många som tjänar
tillsammans”. 3
När president Heber J. Grant talade om välfärdssystemet
1936 sade han att ”inga nya organisationer”
skulle krävas i kyrkan, men att ”stavs- och församlingsorganisationer,
prästadömskvorum, Hjälpföreningen
och de andra biorganisationerna [skulle]
Kyrkans välfärdsplan | 75-årsjubileum för oberoende och tjänande
Projekt där vi tjänar andra stärker banden mellan oss och hjälper oss utveckla
kristuslika egenskaper. Här tvättas en bostad av unga medlemmar i Mexiko som
är engagerade i ett grannskapsprojekt.
tjäna av bästa förmåga för kyrkans allmänna välfärd”.
4 Herren hade redan etablerat den organisation
som behövdes för att välsigna fattiga och behövande.
Prästadömskvorumen fanns på plats, Hjälpföreningen
var organiserad och Guds prästadöme fanns
på jorden.
Kyrkans medlemmar, med sitt helgade arbete,
sina talanger och förmågor, blev en integrerad del av
Herrens förrådshus. Förutom fasteoffret som betalas
till kyrkans fasteofferfond, kan prästadömsledare
använda alla medlemmars tid, talanger, förmågor och
energi för att välsigna behövande.
Genom att tacka ja till tillfällen att hjälpa andra
i nöd visar vi vår kärlek till Gud och till hans barn.
Det här är välfärd i sitt renaste ljus, och dess trofasta
utövande upphöjer både givaren och mottagaren, så
som nutida profeter har sett det.
SLUTNOTER
1. Spencer W. Kimball, i Conference Report, apr. 1974,
s. 184.
2. Thomas S. Monson, ”Var en förebild”, Nordstjärnan,
jan. 1997, s. 43.
3. Thomas S. Monson, i ”Messages of Inspiration from
President Monson”, Church News, 6 feb. 2010, s. 2.
4. Heber J. Grant, i Messages of the First Presidency of
The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints, 6 band
(1965–1975), 6:19; sammanst. av James R. Clark; skrivning
med stor bokstav standardiserad.
Juni 2011 95