Juni 2011 Liahona - The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints

om skolan. Hon sade att om jag tog
utbildningen på allvar så skulle jag bli
något en dag. Jag ska aldrig glömma
hennes ord: ”Jag är ledsen att jag inte
kan ge dig ett gott liv. Jag är ledsen att
du var tvungen att lära dig hur viktigt
det är med hårt arbete så tidigt i livet,
men nu har du möjlighet att få en
utbildning. Ge aldrig upp på skolan
för det är det enda som kommer att ta
dig bort från det här livet.”
När jag väl hade börjat skolan
fick jag vara påhittig för att få tag på
skolmaterial. Jag hittade tomma pappersbitar
i skräpkorgar och tog med
dem hem. Mamma sydde ihop dem
så att de blev ett anteckningsblock.
Hon köpte en penna och delade den
i tre bitar så att mina två systrar och
jag hade varsin bit att skriva med i
skolan. Våra andra två syskon var inte
gamla nog att följa med oss till skolan.
En ny tro
Eftersom mamma hade lidit så
mycket i hela sitt liv trodde hon inte
att det kunde finnas en Gud. Det
Mamma skickade
iväg mig till skolan
med ett hemmagjort
anteckningsblock
och en tredjedel av
en penna.
gjorde inte jag heller när jag var liten.
Men när jag blev lite äldre började
jag ställa frågor om Gud. Jag frågade
mig själv varför min familj aldrig hade
fått chansen att ha ett bra liv, och
varför jag aldrig hade haft leksaker,
tillräckligt med mat eller nya kläder.
Varje gång jag ställde de här frågorna
kände jag på något sätt att jag inte var
ensam. Den känslan tröstade mig i
många år.
När jag var omkring 13 år kom två
missionärer hem till oss. De besvarade
alla mina frågor och undervisade
mig om Jesus Kristus. De sade att det
fanns en kyrka där jag kunde lära mig
mer om evangeliet i särskilda klasser
för personer i min ålder. De lärde mig
hur man ber. De undervisade mig om
Mormons bok. När jag döptes kom
ingen i min familj.
Jag kände mig ensam men visste
att jag gjorde rätt. Ett nytt liv presenterades
för mig — ett liv med hopp,
lycka, tro och kärlek. Andra jämnåriga
jag kände sökte tröst i droger och
omoral. Jag fick min tröst hos en
kärleksfull himmelske Fader och i
hans Sons evangelium. Efter mitt dop
förstod jag att Herren hade varit medveten
om mig i hela mitt liv.
Jag lärde mig mycket om evangeliet.
Jag träffade personer som delade
min tro. Några av medlemmarna lärde
sig lite om min familj när de besökte
mig hemma. De hjälpte generöst till
att köpa kläder och skor till kyrkan
och anteckningsblock till skolan. Jag
satt regelbundet barnvakt åt medlemmar
i kyrkan och tjänade mer
pengar än jag någonsin gjort tidigare.
Juni 2011 43
UNGA VUXNA