Nr 14 2007 (PDF 1,9 MB) - Byggnadsarbetaren

NUMMER 14/4 OKTOBER 2007 / WWW.BYGGNADSARBETAREN.SE 

DÄRFÖR 

ÄLSKAR VI 

FIXAR-TV 

Serierna fortsätter – nu bygger 

Roomservice om hos Bert Karlsson 

Få ställs till svars 

för dödsolyckor 

Tomas 8 8 8 tips tips för för att att klara klara smärta smärta 

Chef slog 

ner lärling 

på jobbet 

Byggare 

söker man 

i tv-såpa 

Erik byggde 

sin egen ubåt

NR 14 2007 ÅRGÅNG 59 4 OKTOBER 2007 

Kenneth Petterson 

chefredaktör, 

ansvarig utgivare 

08–728 49 70 

070–607 56 97 

k.p@byggnadsarbetaren.se 

Jenny Berggren 

allmänreporter, 

nyhetsansvarig 

08–728 49 73 

070–664 49 00 

j.b@byggnadsarbetaren.se 

Katarina Connheim 

allmänreporter 

08–728 49 87 

070–627 60 84 

k.c@byggnadsarbetaren.se 

Nina Christensen 


webbansvarig 

08–728 49 79 

070–246 87 06 

n.c@byggnadsarbetaren.se 

Ingemar Dahlkvist 

arbetsrätt, löner 

08–728 49 72 

070–607 56 91 

i.d@byggnadsarbetaren.se 

Margite Fransson 

arbetsmiljö, hälsa 

08–728 49 74 

070–607 56 89 

m.f@byggnadsarbetaren.se 

Cenneth Niklasson 


08–728 49 76 

070–607 56 92 

c.n@byggnadsarbetaren.se 

Anki Sydegård 

reportageansvarig 

08–728 49 77 

070–607 56 87 

a.s@byggnadsarbetaren.se 

Magnus Bergström 


08–728 49 76 

070–280 25 35 

m.b@byggnadsarbetaren.se 

Omslagsfoto: Mikael Ljungström 

Korrektur: Michelle Bergman 

TS-kontrollerad 

upplaga 2006: 130 700 

Postadress: 106 32 Stockholm 

Besöksadress: Hagag. 2, 4 tr, Sthlm 

Adressändring, medlem i Byggnads: 

Kontakta din lokala avdelning 

Prenumeration: edb, telefon 010-588 

48 08 E-post: prenumeration@edb. 

com Pris, helår: 297 kr 

Annons: Swartling & Wranding Media, 

telefon 08–545 160 67 

Repro: Grafi t 

Tryck: Sörmlands grafi ska, Quebecor 

DÄRFÖR BYGGER KINESER I SVERIGE 

SID 20–21 

DEBATT SID 7 

”Naivt tro att chefen 

skulle ge extra lön” 

”Vi ska värna våra kollektivavtal annars är vi 

rökta på sikt”, skriver Peter H. 

GREJER & GREPP SID 38 

Klistra takpapp med värme 

Våderna smälts samman med ny maskin. 

BYGGFOLK SID 42 

Erik byggde 

sin egen ubåt 

SKADOR 

TOMAS HAR 

LÄRT SIG LEVA 

MED SMÄRTAN 

Kronisk smärta kan inte botas, men man 

kan lära sig handskas med den. Det vet 

snickaren Tomas Ljungström som haft 

ont i fl era år efter en arbetsolycka. Han 

gick en kurs och lärde sig avslappning 

– men det fi nns också andra metoder. 

SID 10–13 

SÅ LÄGGS ETT 

KLASSISKT VASSTAK 

SID 36-37 

LÄRLING FIXAR ATT 

JOBBA NÄRA CHEFEN 

SID 22–23 

FIXARPROGRAM 

TV-SNICKARE 

HETA I HÖST 

SID 24–26 

Jan, Michael och Daniel 

dog på jobbet. 

BROTT & STRAFF 

FÅ DÖMS FÖR DÖDSOLYCKOR 

SID 14–17 

Platschef slog ner lärling 

BYGGNYTT/ Rörläggarlärlingen Per-Ola Strand blev nerslagen på sin arbetsplats 

sedan han fl era gånger klagat på arbetsmiljön på bygget. SID 30 

BYGGFOLK SID 40-41 

Kärleken ledde David 

till vegoköket 

Han kom till Sverige för att renovera 

Täby centrum, fann kärleken 

och blev kvar. Nu jobbar engelsmannen 

David Cottrell som kock 

på en vegetarisk restaurang. 

6 KÄRLEK 

& 6 BETONG SID 8 

Pumpmaskinist 

söker man i tv 

Mattias Särnholm, 

Roomservice. 

RECEPT SID 42 SISTA ORDET SID 46 BILDKRYSSET SID 47 

NR 14 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 5

6 KÄRLEK ● 6 BETONG 

TILL VEM? Pumpmaskinist SUSANNE SJÖSTRÖM, 28 ÅR, från Enköping. 

VARFÖR? Hon ÄR MED I TV3:S PROGRAM ”ENSAM MAMMA SÖKER”, för att 

hitta kärleken. 

ENSAMMA MAMMAN: ”FLÖRTIG 

GLIDARE GÅR FETBORT!” 

1 

Varför är du med och 

söker kärleken i tv? 

– Det hände lite av en 

slump. Jag visste inte vad jag 

sökte till. Det var min syster som 

fyllde i ansökan på nätet. Jag såg 

att hon skrev ”supermorsa” och 

så något mer och så skickade hon 

iväg. Sedan blev jag kontaktad 

av tv. 

2 Hade 

byggnadsarbetare 

förtur bland de 

dejtande? 

– Jag väljer hellre någon som 

är praktiskt lagd, som jag. Men 

sedan är det ju personligheten 

som avgör. 

3 

Vad säger barnen om 

att ni är med i tv? 

– De tycker mest att det 

är roligt. 

4 

Beskriv drömmannen! 

– Någon som Ernst 

Kirchsteiger från Sommartorpet. 

Han är mild, snygg, manlig, 

praktisk, lugn och pedagogisk. 

Jag behöver någon som lugnar 

ner mig. 

5 

Och vem ska inte göra 

sig besvär? 

– Flörtig glidare går fetbort. 

6 

Borde man inte matcha 

er i ”Ensam mamma 

söker” med ”Bonde 

söker fru”? 

– Det kunde i sluta i katastrof. 

Det är nog för mycket fart i oss 

ensamma mammor för att vi 

ska gå omkring i lugn och ro på 

landet. 

8 BYGGNADSARBETAREN NR 14 OKTOBER 2007 

Susanne Sjöström och henns tre barn: Ariel, Celine och Benjamin, letar 

efter en lämplig man och pappa i TV 3:s program ”Ensam mamma 

söker”. 

SUSANNES ÄKTENSKAPSVITS 

När vi gifte oss, Åke, då tyckte jag att du var en så modig man. 

–Ja, det tyckte alla mina vänner också. 

VIASAT 

1 

Hur hamnade du i betongbranschen? 

–Jag hade kört betongbil 

tidigare, så jag sökte när det 

behövdes en pumpskötare. Jag 

brukar säga att betongarbetare 

är sådana som inte lekt färdigt 

i sandlådan. Själv lekte jag med 

Barbie som barn. 

2 

Hur var det när du 

började? 

–Det var som om folk 

hade sett ett ufo. De kunde stå i 

klungor och titta. Jag måste verkligen 

visa att jag klarade jobbet. 

3 

Hur är det nu? 

– Värre. Ibland när folk 

frågar om det är jag som 

är med i tv svarar jag nej. 

4 

Varför är kvinnor 

bättre på bygget? 

– Vi är mer noggranna 

och försiktigare med grejerna. 

Låter det konstigt från maskinen 

stänger vi av och kollar. Killar 

trycker på gasen. 

5 

Gillar du betong? 

– Jag älskar betong och 

har massor med idéer 

om betonggrejer jag ska gjuta 

hemma. Och så älskar jag sten 

överhuvudtaget. Min morfar 

som var galen i sten lastade bilen 

full på väg från Gotland. Resten 

av familjen fick ta färjan. 

6 

Men du använder trä 

också? 

–Det är inte en passion 

på samma sätt. Men killarna i 

programmet fick hjälpa mig att 

snickra altan. 

MARGITE FRANSSON

SKADOR 

Nu har Tomas kraft över till 

familjen och kan till exempel 

hjälpa till med döttrarnas 

hästar. 

TOMAS 

TIPS OM 

DU HAR 

ONT I 

KROPPEN 

■ BEGÄR REMISS TILL EN 

SMÄRTKLINIK. Om du har 

haft ont länge: stå på dig, 

annars blir smärtan kronisk. 

■ PRIORITERA DEN EGNA 

KROPPEN före andra 

saker, om du vill bli bättre. 

Om du fått individuellt 

träningsprogram av 


sjukgymnast, håll det vid liv. 

■ FÅ HJÄLP AV EXPERTER 

FÖR ATT SLAPPNA AV. Lär 

dig slappna av på rätt sätt, i 

de muskler där det gör ont. 

■ TA NÅGRA MINUTER MED 

AVSLAPPNING. Avbryt 

jobbet och slappna av, det 

har du rätt till. 

■ BERÄTTA FÖR ALLA 

ARBETSKAMRATER att 

du har värk. Berätta att 

du är tvungen att göra 

avslappningsövningar då 

och då. Berätta även för 

familj och barn att du måste 

prioritera hälsan före annat. 

■ FUSKA INTE MED 

KLÄDSELN. Om man blir kall 

och stel, är ute i stark blåst, 

då påverkas musklerna. 

■ KRÄV HJÄLP MEDEL 

av din arbetsgivare. 

Ett måste 

Din kroppsställning är 

viktig – både när du sover 

och när du är vaken. 

TO 

L 

LE 

S 

COLOURBOX

MAS 

ÄRDE SIG 

VA MED 

MÄRTAN 

Snickaren Tomas Ljungström, 

40 år, skadade nacken vid en 

byggolycka och var sjukskriven i 

två år. Men en kurs lärde honom 

att träna rätt, slappna av och klara 

av smärtan. Nu är han tillbaka på 

jobbet igen. 

TEXT NINA CHRISTENSEN FOTO PÄR TRANÉ 

om du blir sämre av vissa 

arbetsställningar. Begränsa tiden 

med detta arbete. 

■ TÄNK STÄNDIGT PÅ DIN 

HÅLLNING. Bilkörning, tvtittande, 

felaktig sovställning kan 

förvärra smärtan. Sjukgymnasten 

kan tipsa om kuddar och andra 

hjälpmedel. 

Bilkörning kan förvärra smärtan. 

COLOURBOX 

Kursen blev en vändpunkt för mig. Jag fi ck lära 

mig vad smärta är för något, hur kroppens 

nervsystem fungerar, hur min egen kropp fungerar 

i olika situationer, och hur man gör för 

att slappna av. Nu vet jag vad jag ska göra när 

smärtan kommer, säger Tomas. 

Problemen började för 13 år sedan när han fi ck en whiplashskada 

efter en olycka på ett bygge. Han föll 5,5 meter ner 

från ett tak och landade på sidan. Halsen fi ck en rejäl knäck, 

muskelfästet i axlar och höft slogs sönder och han bröt tre 

revben. Efter några månaders sjukskrivning och ett antal 

sjukgymnastbehandlingar var han tillbaka på bygget igen, 

men var ändå inte helt bra. Han försökte förtränga smärtan 

i nacken, men samtidigt tilltog värken för varje år som gick. 

Efter åtta år gav Tomas upp. Det gick inte att jobba som 

snickare längre, det var för smärtsamt. Han sov dåligt, började 

känna sig nedstämd, inget var roligt längre. 

– Jag hade så ont att jag gav upp och slutade bry mig om 

mig själv och mitt liv. Det 

gick ut över familjen. Det 

mest skrämmande var nog 

att jag övergav familjen. Jag 

var inte aktiv med barnen 

längre, säger han och blicken 

söker sig långt bort. 

Vi sitter i köket hemma 

hos Tomas. Han bor på landet 

utanför Ljusdal i Häl- 

’’ 

Det mest 

skrämmande 

var nog att 

jag övergav 

familjen. 

’’ 

singland. I hagen går familjens hästar och betar, det är en 

fridfull miljö. Tomas är ledig från snickarjobbet i Norge och 

tillbringar just nu en hel vecka tillsammans med familjen. 

Han trivs med livet och kontrasten är stor mellan den harmoni 

han utstrålar i dag, och det liv han levde innan han 

fi ck professionell hjälp. 

– Då låg jag mest i sängen och var otrevlig och fräste åt 

Kristina och barnen. Jag klarade inte av att jobba. Jag gjorde 

ingenting. I två år var jag sjukskriven. 

Vändpunkten kom när hans fru ställde ett ultimatum. Hon 

stod inte ut med hans grinighet och passivitet och krävde 

att han skulle uppsöka en läkare. 

Läkaren skickade en remiss till Landstingets rehabiliteringscentrum 

i Sandviken. I totalt fyra dagar utreddes han, 

sedan fi ck han besked om att han skulle få genomgå deras 

rehabiliteringsprogram, som bland annat innehöll en fyraveckorskurs, 

på heltid. 

– Det viktigaste jag lärde mig, var en metod för att slappna 

av i nacke och axlar. Jag fi ck också lära mig olika andningsmetoder. 

Nu är jag uppmärksam på kroppen och 

känner efter var spänningen sitter. Jag gör avslappningsövningar 

så fort det behövs. Jag kan till och med stå i en kö 

i affären och gå igenom kroppen, säger han. 

FLER METODER SOM LINDRAR SMÄRTA 

▲ 


SKADOR 

Susanne Bergquist är enhetschef på rehabiliteringscentrumet. 

Hon leder verksamheten där en rad olika specialister 

finns tillgängliga för smärtpatienten: läkare, idrottsledare, 

kuratorer, psykologer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. 

I utbildningen ingår avslappningsövningar, självkännedomsövningar, 

fysisk träning och teoretiska lektioner. Rehabiliteringen 

fortsätter efter kursen med särskilda uppföljningsdagar. 

– Vi jobbar inte med att dämpa smärtan, eftersom personer 

med långvarig smärta oftast inte kan bli av med den. 

I stället söker vi långsiktiga lösningar. Vårt mål är att förse 

individerna med kunskaper som gör det möjligt för dem att 

få kontroll över smärtan, säger Susanne. 

Hon menar att tillfällig 

lindring kan 

vara bra för stunden, 

men att det 

på lång sikt inte är 

en bra lösning med 

passiva behandlingar 

för dem som 

har kronisk värk. 

Till skillnad 

från akut smärta, 

’’ När jag lägger parkett, 

kan jag ibland 

lägga mig raklång 

ner på golvet och 

köra avslappning. ’’ 

kräver långvariga tillstånd en mer omfattande hjälp till 

självhjälp. 

– Starka mediciner riskerar att skapa läkemedelsberoende, 

massage och andra behandlingar kan kännas bra kortsiktigt, 

men på lång sikt är det bättre att lära sig hur man gör 

för att inte bli spänd. 

Tillfälliga behandlingar är också kostsamma och skapar 

beroende, menar Susanne Bergquist. 

– Vad ska man göra när massören är på semester? Vågar 

man åka utomlands, finns det massörer där? 

Tomas har fortfarande ont. Den smärta som från början 

kom från whiplashskadan, har utvecklats till ett kroniskt 

smärtsyndrom. En del dagar värker det i axlarna, en del 

dagar i nacken och en del dagar har han en huvudvärk. Det 

onda flyttar sig runt. 

– Om jag jobbar mycket ovanför huvudet, då får jag problem 

med nacken. Jag måste hela tiden tänka på hur jag 

arbetar för att må bra. Det är viktigt att inte stressa, att 

tänka på hållningen och andningen, och lägga ribban lite 

lägre än min förmåga, då går smärtan tillfälligt tillbaka, 

säger Tomas. 

Han berättar om sina knep för att må bra på jobbet. 

– När jag lägger parkett, kan jag ibland lägga mig raklång 

ner på golvet och köra avslappning några minuter. I början 

undrade arbetskamraterna vad jag höll på med, men nu 

känner de mig, säger han och skrattar. ● 

12 BYGGNADSARBETAREN NR 14 OKTOBER 2007

”Så här bra har 

jag inte mått sedan 

jag blev skadad”, 

säger Tomas 

Ljungström 

som fick professionell 

hjälp på en 

smärtklinik. 

SÅ KAN DIN SMÄRTA LINDRAS: 

BREDA, SAMORDNADE 

REHABILITERINGSPROGRAM 

Smärtkliniker där flera 

yrkeskategorier, som 

sjukgymnaster, läkare och 

psykologer, jobbar med 

patienten. Behandlingen 

innefattar vitt skilda åtgärder: 

psykologiska insatser (till 

exempel kroppskännedom) 

fysisk träning, sjukgymnastik. 

Studier visar att sådana program 

oftare leder till att smärtan 

minskar på lång sikt, jämfört med 

vid punktinsatser. 

KOGNITIV BETEENDETERAPI 

Genom övningar i 

kroppskännedom, fysisk 

träning, pedagogiska övningar, 

föreläsningar, är målet att öka 

kunskaperna och förmågan att 

hantera de svårigheter som är 

relaterade till sjukdomen och 

ge patienten en ökad känsla av 

kontroll i tillvaron. 

RYGGMÄRGSSTIMULERING 

Ryggmärgsstimulatorer som 

opereras in under huden, har 

använts sedan 1960-talet och 

minskar smärtan hos patienter 

med exempelvis diskbråck och 

ländryggssmärta. 

TRANSKUTAN ELEKTRISK 

NERVSTIMULERING (TENS) 

Patienten placerar elektroder på 

● Den som inte får rätt 

behandling efter en olycka 

riskerar att få kronisk smärta. 

Ny medicinsk forskning visar 

att monotont belastande 

arbete och skador som 

inte läker, kan utvecklas till 

långvariga smärttillstånd. 

Förra året inträffade totalt 3 127 

byggolyckor i Sverige. Samma 

år anmäldes 1 080 arbetssjukdomar 

varav belastningsskador 

var den vanligaste arbetssjukdomen. 

Bakom siffrorna finns människor 

som riskerar långvarig 

smärta om de inte behandlas 

snabbt och professionellt, eller 

huden, på det område där han 

eller hon har ont. Den elektriska 

stimuleringen är bra för att lindra 

bland annat knäledssmärtor. 

FYSISK TRÄNING 

Professionellt ledd träning för 

att förbättra styrka, rörlighet, 

uthållighet och stabilisering har 

positiva effekter vid många olika 

slags långvariga smärttillstånd. 

Viktigt att 

träna rätt. 

AVSPÄNNING 

Teorin bakom avslappning är att 

minskad muskelspänning leder 

till mindre smärta. Avspänning 

kan utföras under ledning av 

terapeut eller hemma enligt 

instruktioner. Biofeedback 

används ibland, vilket innebär att 

man mäter spänningstillståndet 

i muskulaturen, för att göra 

patienten medveten om sina 

spänningstillstånd. 

AKUPUNKTUR 

Västerländsk akupunktur 

används för smärtlindring och har 

om de tvingas tillbaka till arbetslivet 

med otillräcklig rehabilitering 

innan skadan är helt 

läkt. 

När en skada är svårbehandlad, 

eller om smärtan inte går 

över inom en rimlig tid, uppstår 

en ökad känslighet för smärtimpulser. 

Det får till följd att 

endast lätt belastning av vissa 

muskler, upplevs som smärta. 

Bakom detta ligger permanenta 

förändringar, både i nervbanor 

som förmedlar smärta, och i 

andra vävnader. Den ökade 

känsligheten uppstår i ryggmärg 

och hjärna. 

Följden av den ökade känsligheten 

blir att det område i 

Akupunktur 

kan hjälpa. 

bevisad effekt vid till exempel 

långvarig ländryggssmärta, 

smärta från nacke och skuldror, 

whiplash, samt vid besvär med 

tennisarmbåge. Biverkningarna 

är lätta och övergående i form av 

illamående och förstärkt smärta. 

ÖVRIGA METODER 

Många personer som lider av 

långvarig smärta som 

den moderna 

sjukvården inte 

kan bota, provar 

alternativa 

behandlingar. 

Några exempel: 

omslag med 

brännässla, 

hypnos, meditation, 

healing. Antalet studier är för få 

för att man ska kunna dra säkra 

slutsatser om effekten. Det enda 

patienten kan göra är att prova 

sig fram. 

Källa: Metoder för behandling av 

långvarig smärta (SBU-rapport). 

DET ONDA RISKERAR BLI KRONISKT 

COLOURBOX 

kroppen där smärtan känns, 

växer och blir större och större 

ju längre tiden går, även om den 

ursprungliga skadan läkt för 

länge sedan. 

Därför är det viktigt med bra 

smärtlindring och rätt rehabilitering 

vid akut smärta. Annars 

aktiveras allt större delar 

av hjärnan, och smärtsystemet 

börjar leva sitt eget liv. Smärtan 

kan uppstå, förstärkas och 

försvagas till synes utan anledning. 

Detta kroniska tillstånd 

är mycket svårbehandlat och 

många tvingas leva med värk i 

kroppen livet ut. 

Källa: Läkartidningen, Socialstyrelsen, 

Arbetsmiljöverket. 

NR 14 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 13 

COLOURBOX 

PRÖVA 

DIG 

FRAM

Oskar Stanko med 

en bild på sig själv, 

pappan och en 

arbetskamrat på 

bygget av Svinesundsbron. 

Jan 

Stanko står längst 

till höger. 

FOTO: INGEMAR DAHLKVIST 

AUGUSTI 2003 : 1 DÖD 

PÅ SVINESUNDSBRON 

– UTREDNING PÅGÅR 

14 BYGGNADSARBETAREN NR 14 OKTOBER 2007 

JULI 2003 : 1 

DÖD PÅ SSAB 

– UTREDNING 

NEDLAGD 

SEPTEMBER 2005 : 

I HELSINGBORG 

– UTREDNING NEDL 

FOTO: PRESSENS BILD

2 DÖDA 

AGD 

FÅ STÄLLS 

TILL SVARS 

FÖR DÖDS- 

OLYCKOR 

Två av tre dödsolyckor i byggbranschen leder aldrig 

till åtal. Det visar Byggnadsarbetarens genomgång 

av tre års olyckor. Risken är att olyckorna ökar, om 

rättsväsendet försummar arbetsmiljöbrotten. 

TEXT JENNY BERGGREN OCH MARGITE FRANSSON 

Dödsolyckorna på byggen har ökat i år. 

Det är arbetsgivarnas ansvar att se 

till att utvecklingen vänder. Men 

Byggnadsarbetarens genomgång 

visar att rättsväsendets utredningar 

tar lång tid och att få arbetsgivare ställs till 

svars efter dödsolyckor. Vi har följt upp de 31 

dödsolyckor som inträffade på byggen under 

åren 2003–2005. Av dem har 20 blivit nedlagda 

av polis och åklagare utan åtal. 

– Spontant låter det som att det är många 

nedlagda förundersökningar, säger överåklagaren 

Sven-Erik Alhem som är expert på arbetsmiljöbrott. 

I de fall som är nedlagda har åklagare och polis 

bedömt att det saknas bevis för att någon har 

begått ett brott. Men hos såväl fack som myndigheter 

och anhöriga fi nns tvivel på att alla 

arbetsmiljöbrott utreds tillräckligt grundligt. 

Enskilda fall har väckt stark debatt. 

Ett exempel är den slovakiske ugnsmuraren 

Robert Radvan, 26 år, som omkom 2003 efter 

att ha fallit ner i en 700 grader het koksugn. Arbetsmiljöverkets 

utredning visade att det fanns 

’’ 

Det ska inte få förekomma 

slarv som 

leder till att folk dör 

i arbetslivet. 

’’ 

stora brister i arbetsmiljön. Ändå lade åklagaren 

ned förundersökningen knappt två år senare. 

Arbetsmiljöverket begärde, utan resultat, 

att ärendet skulle tas upp igen. Metallklubben 

vid SSAB startade i protest en budkavle som 

överlämnades till justitieministern. 

21-årige Daniel Nilsson och 61-årige Björn 

Brandi omkom 2005 då 40 ton betong rasade 

över dem på deras arbetsplats i Helsingborg. 

Byggnads ville få utredningen öppnad igen efter 

att åklagaren hade lagt ner förundersökningen 

kort efter olyckan. Facket ansåg att de inblandade 

företagen begått en lång rad allvarliga fel, 

men utredningen öppnades inte. 

I ytterligare ett tiotal fall har Arbetsmiljöverket 

bedömt att brott kan ha varit begångna. Sådana 

ärenden skickar de vidare till åklagare. Men 

i de allra fl esta fallen har åklagarna alltså valt att 

ANHÖRIGA KRITISKA MOT POLIS OCH ÅKLAGARE ▼ 


Maj 2004: Michael Röing fick en 

last ställningsplank över sig och 

dog – fallet har lett till årtal. 

September 2005: Daniel Nilsson 

och en kollega förolyckas när ett 

valv rasar i Helsingborg. 

inte väcka åtal. Det gäller bland annat den 

57-årige betongarbetaren Lars-Erik Lind- Lindbloms 

död. Han förberedde 2004 ett kraftverksbygge 

utanför Lindesberg och föll i 

vattnet när den betongklack som han stod 

på brast. Troligen klämdes han ihjäl mellan 

betongfundamentet och traktorskopan. 

Tin Westermark, jurist på Arbetsmiljöverket 

i Göteborg, låter luttrad när hon pratar 

om rättsväsendets hantering av svåra 

olyckor. 

– Vi är vana vid att de läggs ned, säger 

hon. 

Hon tror att arbetsmiljöbrotten är lågt 

prioriterade, bland annat för att det inte 

är några häftiga brott att utreda och för 

att det är lätt att sympatisera med arbetsgivarna, 

som ju inte har haft för avsikt att 

skada någon. 

– Man har alldeles för stor förståelse för 

arbetsgivarna, framför allt i domstolarna, 

säger hon. 

Även andra jurister inom Arbetsmiljöverket 

är bitvis kritiska till hur polisen har 

utrett svåra olyckor. Och bland poliser och 

åklagare fi nns självkritik. 

– En dödsolycka är värd alla utredningsinsatser, 

säger Sven-Erik Alhem. 


– Dessa utredningar ska göras lika 

skyndsamt, få lika mycket resurser och gö- göras 

lika ambitiöst som en mordutredning. 

Dels av hänsyn till de anhöriga, men också 

för att det inte ska få förekomma slarv 

som leder till att folk dör i arbetslivet. 

Tin Westermark tycker att noggranna 

utredningar sänder ut en signal om att 

arbetsgivare inte får slarva med arbetsmiljön: 

FAKTA RÄTTSPROCESSER EFTER 

DÖDSOLYCKOR 2003-2005 

31 dödsolyckor har lett till 

33 dödsfall. 

20 nedlagda utredningar – polis och 

åklagare har lagt ned utredningarna om 20 

olyckor, som kostat totalt 22 personer livet 

3 dödsolyckor är ännu under utredning, 

åklagarna har inte fattat beslut om de ska 

väcka åtal 

3 åtal är väckta, men rättegångarna har 

ännu inte hållits 

2 strafförelägganden, med dagsböter, för 

arbetsmiljöbrott 

1 fällande tingsrätts- och hovrättsdom för 

arbetsmiljöbrott, dagsböter 

1 fällande dom för vårdslöshet i trafi k och 

vållande till annans död 

1 friande dom för arbetsmiljöbrott 

Maj 2004: Rosor 

till Norbert Glane 

som föll 25 meter på 

ett bygge utanför 

Stockholm och avled 

– utredning nedlagd. 

(stora bilden) 

FOTO: MARGITE FRANSSON 

– Annars är risken att det blir en spridning 

av en slarvig kultur som gör att mänmänniskor skadas, säger hon. 

Även Erold Coleman, som utreder arbetsmiljöbrott 

hos polisen i Vänersborg, för 

liknande resonemang. Han tar upp en rad 

skäl till att de här utredningarna ändå ofta 

tar tid. Långa kedjor av entreprenörer och 

delegerat ansvar gör utredningarna snåriga. 

Vidare kan det vara svårt att bevisa 

att brottet, exempelvis saknat fallskydd, 

är orsaken till olyckan. 

Därtill kommer varierande arbetsbelastning, 

kompetens och intresse hos polisen. 

Själv har han fått sin tid helt vikt till 

miljö- och arbetsmiljöbrott och han tycker 

att det borde vara så överallt. Men det varierar 

mellan polisdistrikt runt om i landet 

huruvida någon är specialiserad. 

På samma sätt har det tidigare varierat 

om åklagarna har varit specialiserade. 

Men sedan årsskiftet ska alla arbetsmiljöbrott 

hamna hos särskilda miljö- och arbetsmiljöåklagare. 

Alla som Byggnadsarbetaren 

har talat med tycker att det är ett 

steg i rätt riktning. Jurister på Arbetsmiljöverket 

har redan märkt en positiv förändring. 

●

Augusti 2003: Jolanta 

Stankos man Jan omkommer 

när han faller från en 

bropelare. Året efter träffar 

Byggnadsarbetaren 

henne och sönerna Oskar 

och Euzebiusz. 

”DEN SOM ÄR ANSVARIG BORDE FÅ SVARA FÖR DET” 

● Jan Stanko, 42 år, dog efter att ha 

fallit 32 meter vid bygget av den nya 

Svinesundsbron 2003. ”Det fi nns 

en risk att vi inte hinner väcka åtal 

innan brottet blir preskriberat. Vi har 

ett knappt år på oss”, säger Barbro 

Jönsson, förundersökningsledare och 

chefsåklagare i Uddevalla. 

De senaste fyra åren har familjen Stanko fått 

bygga upp ett nytt liv utan fadern och familjeförsörjaren. 

Samtidigt har den rättsliga hanteringen 

gått mycket trögt i Sverige. 

– Min man kommer aldrig tillbaka och jag 

måste försöka leva med det och bygga upp ett 

● Daniel Nilsson var 21 år då han omkom på 

en byggarbetsplats i Helsingborg. 

Hans pappa Bengt Nilsson (bilden) tycker 

att det är frustrerande att förundersökningen 

har blivit nedlagd. Han är övertygad om att 

hans son hade varit i livet om han hade fått 

korrekta instruktioner om jobbet och inte fått 

vistas under ett nygjutet valv. 

– Vi ser att allvarliga fel har begåtts, men 

att ingen ställs till ansvar. Vi är inte ute efter 

att sätta dit någon, men det känns otroligt 

frustrerande att vår son kan dö på arbetet utan att någon behöver ta 

ansvar för det, säger han. 

nytt liv. Å andra sidan tycker jag att den som 

är ansvarig för olyckan ska svara för det, säger 

Jolanta Stanko som tror att en dom skulle 

fungera som en varning för alla som är ansvariga 

för arbetsmiljö på arbetsplatserna. 

Att utredningen dragit ut på tiden förklarar 

Barbro Jönsson bland annat med att hon 

själv blev inkopplad på ärendet sent när fl era 

av de inblandade hunnit återvända hem. Vidare 

måste många, krångliga, ansvarsfrågor 

redas ut. 

Men framför allt har utredningen gått på 

sparlåga hos polisen. Hon har fått byta utredare 

ett fl ertal gånger. Till slut sa hon ifrån. 

– Nu har jag en mycket duktig utredningsman 

på polisen, säger hon. 

För att komma vidare måste utländsk polis 

hålla förhör med personer i Tyskland och 

Polen. 

Därför blir utredningen framöver beroende 

av att de utländska polismyndigheterna 

kan jobba snabbt. 

– Det är väldigt bökigt när vi ska gå över 

gränserna. Man måste vara otroligt precis 

med vilka man vill ha tag på, varför och vad vi 

ska höra dem om, säger Barbro Jönsson. 

– Att göra den här typen av utredningar är 

något vi måste lära oss, eftersom allt fl er utländska 

arbetare kommer hit och arbetar. ● 

”VI VILL INTE SÄTTA DIT NÅGON” ”VIKTIGT VETA ATT MICHAEL INTE GJORDE FEL” 

ANDRÉ DELOISTED 


● En dödsolycka som nyligen har lett till åtal är 

den där 34-årige Michael Röing omkom 2004. 

Han hamnade under en last med ställningsplank. 

– Men det viktigaste är för mig att jag har fått 

tillgång till förundersökningen så att jag har 

fått veta hur olyckan gick till. Jag har sett att 

Michael inte har gjort fel. Han har bara blivit 

drabbad, säger hans pappa Håkan Johanson. 

Nu åtalas två chefer och en arbetskamrat 

för arbetsmiljöbrott och företaget krävs på en 

miljon kronor i företagsbot. Efter viss tvekan har Håkan Johansson 

(bilden) bestämt sig för att gå på rättegången. 

NR 14 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 17 

RICKARD NILSSON 

▼

BARA FEM PERSONER HAR DÖMTS 

● Endast fyra dödsolyckor har lett till 

fällande domar. Fyra personer har dömts 

till böter, en till villkorlig dom. 

Kommunalrådet Stig Andersson (s) i Finspång 

vill ha sitt ärende prövat i Högsta domstolen. 

Både tingsrätten och hovrätten har 

dömt honom och en kommunal tjänsteman 

till dagsböter för arbetsmiljöbrott. De hade 

ansvaret för arbetsmiljön då 57-årige Roland 

Bengtsson miste livet den 9 maj 2003. 

Han jobbade med att riva en barack vid 

en skola när den ena väggen blåste ned och 

klämde ihjäl honom. Rivjobbet var en del av 

ett kommunalt, arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram. 

Kommunen, ytterst kommunstyrelsens 

ordförande Stig Andersson, har 

FAKTA ARBETSMILJÖBROTT: 


därför ansetts vara ansvarig. Stig Andersson 

och tjänstemannen är de enda som har dömts 

av domstol för arbetsmiljöbrott till följd av 

döds olyckorna som skedde mellan 2003 och 

2005. 

En dödsolycka har lett till fällande dom för 

vårdslöshet i trafi k och vållande till annans 

död. Jörgen Jansen, 55 år, omkom efter att 

en långtradare kört på den asfaltsvält som 

han satt i. Olyckan hände på E6:an norr om 

Kungälv. Långtradarchauffören fi ck villkorvillkorlig dom med samhällstjänst. 

Ytterligare två personer har dömts till böter. 

Men de har inte gått igenom rättegångar 

eftersom de valt att göra överenskommelser, 

så kallade strafförelägganden, med åklagarna. 

Domarna gäller att arbetsmiljöplaner har 

När ett brott har orsakat en dödsolycka riskerar ansvariga personer att åtalas, men 

också företaget kan dömas till företagsbot på upp till tio miljoner kronor. Sedan 

förra året fi nns utökade möjligheter att kräva företagsbot och det ska göras i 

normalfallet, för att främst företagen och inte enskilda ska stå till svars. Detta gäller 

om brottet har skett av oaktsamhet och inte har ett straffvärde som kan ge fängelse. 

Befattningshavare i företag kan vid allvarliga brott åtalas för vållande till annans död. 

Då är preskriptionstiden fem år. När åtalet i stället gäller brott mot arbetsmiljölagens 

föreskrifter, exempelvis kravet på arbetsmiljöplan, är preskriptionstiden två år. 

annonser 

hultafors 

September 2005: Vännerna 

lämnade sin tribut till 

Daniel Nilsson efter dödsolyckan 

i Helsingborg. 


annonser 

essve

DÄRFÖR SATSAR KIN 

Seng Gang He är en av 40 miljoner kinesiska byggnadsarbetare. Nu är han i 

Sverige och Kalmar för att bygga mässhall. 60 år gammal är han på sitt första 

utlandsjobb, genom ett av många kinesiska företag som satsar utomlands. 

TEXT: MARGITE FRANSSON FOTO: MATS SAMUELSSON 

A 

tt Seng Gang He och hans arbetskamrater 

murar i Kalmar är ytterst 

ett resultat av att den kinesiska 

staten är i snabb ekonomisk 

omvandling. 

Gradvis började landet införa ekonomiska 

reformer och tillåta privatisering från 1978. 

Nu har mycket hänt på några få år. 2001 gick 

Kina med i världshandelsorganisationen, 

WTO. Landet har öppnat sin marknad för 

utländska företag som vill etablera sig. Sedan 

några år har också kinesiska företag uppmuntrats 

att söka sig utomlands. Avsikten är 

att marknadsföra kinesiska varor, få inkomster, 

samt skaffa hem kunskap och teknik. 

Seng Gang Hes jobb i Kalmar är en del i en 

satsning på att öppna en marknad för kinesiska 

varor i Europa. Den före detta chokladfabriken, 

där han murar, ska bli en mässhall 

där kinesiska grossister visar upp sina varor. 

Han berättar att utlandsjobben är populära 

bland kinesiska byggnadsarbetare. 

– Många ville ha de här jobben och anmälde 

sig, säger han. 

En orsak till intresset är möjligheten att 

komma utomlands, en annan chansen att 

tjäna mer. I Kina tjänar en byggnadsarbetare 

cirka 3 000 kronor i månaden. 


Seng Gang He är i Sverige i 

en andra omgång, för att göra 

jobb åt företaget Fanerdun. 

Han kommer, liksom företaget, 

från provinsen Zhejiang 

i östra Kina, en hel värld från 

Kalmar. 

- Här är naturen vacker Seng Gang He 

och luften ren, säger han om Sverige. 

Fast han och kollegerna saknar sina familjer 

som de ringer ofta. 

Bara de senaste fyra åren har ett sextiotal 

kinesiska företag etablerat sig i Sverige. 

Det berättar Sigvard Beck-Friis, ansvarig 

för etableringsservice på Invest in Sweden 

Agency, ISA, en myndighet under utrikesdepartementet. 

ISA försöker aktivt få kinesiska 

företag att komma till Sverige. De har kontor 

i Shanghai, som ligger i den region som Fanerdun 

kommer ifrån. 

De kinesiska företag som kommer hit är av 

varierande storlek och inriktning. Ett exempel 

är en miljardinvestering i bioteknik i Sveg. 

Även i Älvkarleby byggs ett kinesiskt center, 

Dragon Gate. Precis som i Kalmar har de 

med sig allt från Kina; från byggnadsarbetare 

till byggmaterial. Det vanligaste är annars att 

de kinesiska företagen hyr lokaler eller köper 

in sig i redan existerande. 

På bygget i Kalmar lägger Seng Gang He 

och två kolleger tegelsten till tegelsten. Teglet 

har kommit löst i stora containrar från 

Kina och ligger i högar på arbetsplatsen. 

I dag arbetar ett hundratal kinesiska arbetare 

här och fler, uppskattningsvis dubbelt 

så många, kommer. Planerna är stora. Mässhallsbygget, 

med ett grossistcentrum för kinesiska 

produkter, ska bli kärnan i byggherren 

Fanerduns etablering. Sedan tillkommer 

hotell och bostadsområden med mera. Ett 

erbjudande har gått ut till framtida utställare 

om bostäder både i Kina och Kalmar. 

– Vi räknar med att i ett första steg ha plats 

för 1 100 utställare, berättar Peter Fust, vd för 

svenska Fanerdun. 

Bolaget ingår i Fanerdun Group, som affärsmannen 

Jinxing Luo står bakom. 

Kinesiska företag som har etablerat sig i Sverige 

brukar ange flera anledningar. Här finns 

bra transporter, klara och enkla regler, liten 

korruption och bra affärsmiljö. Flygmässigt är 

det också enkelt att ta sig hit från Asien. 

För vissa av företagen är det första gången 

de arbetar utomlands, vilket har lett till kulturkrockar. 

Bland annat på Fanerdun och 

Dragon Gate har det varit problem med löner 

och arbetsmiljö. ●

HÅRT OCH FARLIGT BYGGLIV I KINA 

● Kinas 40 miljoner byggnadsarbetare 

har ofta problem med att få ut sina löner. 

Kränkningar av fackliga rättigheter är 

över huvud taget vanliga i landet. 

Kina är en enpartistat. Det är världens till 

ytan tredje största land och den folkrikaste 

nationen med 1,3 miljarder invånare. 

Bara byggnadsarbetarkåren beräknas till 

40 miljoner personer, det kan jämföras med 

cirka 100 000 i Sverige. 32 miljoner av dem 

pendlar inom landet för att få jobb. 

Det är en enorm tillväxt i Kinas städer och 

det sker stora folkomfl yttningar. För många 

handlar det i första hand om att tjäna pengar 

till familjen. 

Mest högtryck i byggandet är det just nu i 

Peking, inför OS 2008. Många bor vid arbetsplatserna 

och jobbar åtta till tolv timmar per 

dag och är lediga bara en dag i veckan. 

Enligt oberoende fackliga källor är det 

vanligt att ha problem med att få ut rätt lön 

och att få ut den i tid. I Kina är byggjobb 

det näst farligaste jobbet. Bara gruvjobb är 

farligare. 

Det fi nns en statligt kontrollerad fackföreningsrörelse, 

ACFTU. Cirka 50 procent av 

byggnadsarbetarna är medlemmar i facket. 

Det offi ciella facket för byggnadsarbetare 

är the Chinese Seafarers and Construction 

Trade Union (CSCTU). 

Kränkningar av fackliga rättigheter är 

vanliga i Kina enligt en nyutkommen rapport 

från LO, TCO och Amnesty. ● 

A I SVERIGE 

Seng Gang He ska stanna sex månader i 

Sverige. Han saknar familjen men får i alla 

fall kinesisk mat på jobbet. 

Det har blivit konflikter på bygget i Kalmar 

om bland annat brister i fallskydden. 

De kinesiska arbetarna i Kalmar använder 

verktyg från hemlandet. 

FAKTA/ BYGGET I KALMAR 

Bakom handelscentrat i Kalmar 

står kinesiska Faner Dun Group 

AB, grundat 2001. Fanerdun 

Equipment är byggherre. Bygget 

drivs av Fanerdun koncernens 

byggbolag Xingxing, som i sin tur har 

underentreprenörer. 


09.00-11.00 ”Jag är van att jobba med kunden hängande över axeln”, 

säger Tony Eklöw. 

Bra lön, kul jobb 

och trevliga kunder 

Lärlingen Tony gillar att jobba med chefen 

Knappt tre timmar i firmabilen, två timmar på knä på ett badrumsgolv, en 

halvtimme hos grossisten och två timmars lagning av läckande värmerör i en 

kursgård. Det är vanlig dag för rörlärlingen Tony Eklöw. En dag som kräver ett 

Super-meal. 

TEXT INGEMAR DAHLKVIST FOTO ANDERS LINDH 

Den ljust gula höstsolen lyckas inte riktigt värma 

Näckrosgrillens uteplats. Det krävs mer energi, 

typ en 150 grams kolgrillad hamburgare och en hel 

korg med pommes frites, grillens Supermeal. 

Tony Eklöw, 20-årig rörlärling från Bålsta, låter 

sig väl smaka. Lunchen äter han tillsammans med chefen, Carl– 

Johan ”Calle” Paulsson, 48 år. De gör ett kort stopp vid grillen 

på Råsundavägen i Solna, på väg hem till Bålsta från ett förmiddagsjobb 

i Ursvik utanför Sundbyberg. 

– Journalisten Lubbe Nordström, han som gjorde radioreportage 

om lortsverige, utnämnde Bålsta till Sveriges tråkigaste 

plats, säger Calle. De är båda helt oförstående inför påhoppet. 

Bålsta, mellan Enköping och Stockholm, är hemma och de 

trivs. 

– Det hör till undantagen att vi åker till Stockholm. Det är 

bara som på den här villan, när vi gör jobb åt den byggfirma vi 


11.45-12.15 Näckrosgrillens hamburgare är bättre än de man får på 

hamburgerkedjorna. 

samarbetar med. Vi har fullt upp hemma och det är skönt att 

slippa åkandet, säger Tony. 

Det är Calle och hans hustru Karin som är Ekolsunds Rör & Värme. 

Calle sköter det praktiska och Karin administrationen, än 

så länge från villan i Bålsta. 

– Men vi ska bygga ett kontor nu, säger Calle, som haft fullt 

upp sedan 1991 då han blev av med jobbet på Bromma Rör och 

startade eget. Det enda problemet han har är att inte lova för 

mycket. 

– Lovar man att komma och sen inte kan hålla det så blir ju 

folk besvikna. 

Tony Eklöw är den senaste i en rad lärlingar hos Calle. De 

flesta har slutat efter lärlingstiden, sökt sig till stora firmor och 

ackordsjobb i Stockholm. 

Men Tony tänker stanna.

12.15-13.15 Vad behöver vi på nästa jobb? På väg till Bålsta. 

– När jag blir fullbetald tjänar jag tillräckligt bra här. Och jag 

trivs med den här typen av jobb, man träffar folk och får lösa problem. 

Slutar jag så blir det nog när jag startar eget, säger han. 

Det är en rätt typisk dag på Ekolsunds Rör & Värme. Klockan 

åtta möts lärlingen och chefen på fi rmans förråd. De lägger material 

och verktyg i fi rmabilen och åker 

en timme. I Ursvik väntar våtrum i en 

villa som vattenskadats av ett läckande 

expansionskärl. 

Tony tillbringar förmiddagen på knä 

på ett nygjutet badrumsgolv. Calle pratar 

i mobilen och kopplar vattenrör genom 

ett hål som snickarna tagit upp i en 

källarvägg. När de är klara i Ursvik tar 

de en sväng förbi grossisten före hamburgerlunchen. 

Eftermiddagen tillbringar 

de på en kursgård i Bålsta. Värmerören 

i grupprum elva läcker på den 

röda heltäckningsmattan. 

– Egentligen borde man byta ut alla 

kopplingarna i systemet. De som installerade 

har lött med tenn. Det är förbjudet, 

En konformad 

koppling för byte 

av rörtjocklek. 

08.00-17.00 Det ringer ofta på mobilen. 

FAKTA EKOLSUNDS RÖR & VÄRME 

■ Vad gör de? Rörservice- och 

reparationsjobb. 

■ Var? Framför allt i Bålsta, norr om 

Stockholm. 

■ Vilka gör jobbet? Firmans ägare och en 

anställd lärling som blir fullbetald om knappt 

ett år. 

■ Hur mycket tjänar de? Lärlingen Tony 

Eklöw får 100 kronor per timme i lön. 

SMÅFÖRETAG I RÖRBRANSCHEN: 

VVS Företagen har 1 042 medlemsföretag. 

624 av dem har färre än tio anställda. 

Byggnads har hängavtal, som med Tony 

Eklöws arbetsgivare, med 963 rörföretag. 

13.30-15.30 Calle Paulsson tömmer värmerören 

på Aronsbers konferenshotell. 

det klarar inte värmen så nu blir det läcka efter läcka, förklarar 

Calle medan Tony tömmer en rostfri storköksform som de samlat 

vattnet i när de kapat rören vid radiatorn i grupprum elva. 

Fastighetsskötaren känner de båda vvs-montörerna väl och han 

passar på att prata bort en stund. Calle 

konstaterar att det här är ett av många 

jobb på löpande räkning nu för tiden. 

– Det märks att det fi nns mycket pengar. 

De trivs ihop, Calle och Tony. Samarbetet 

fl yter på, de löser problem gemensamt. 

Tony ifrågasätter ibland utan att brista i 

respekt för Calles yrkeserfarenhet. 

Men lönen då, hur gör de när de förhandlar? 

– Det gör vi inte. Karin ringer till Byggnads 

och frågar hur mycket Tony ska ha i 

lön och så får han det, säger Calle. 

– Det är klart att det skulle kunna vara 

jobbigt att arbeta så nära chefen. Men inte 

här. Det handlar nog mycket om personkemi, 

säger Tony. ● 


Snickeri för 

soffpotatisar 

Heminredningsprogram 

fortsätter locka tv-tittare 

Vi bygger allt oftare om hemma, för att få hem som 

visar vilka vi vill vara. Och intresset för tv-program 

med fi xartips håller i sig. I höst kan du slå på femman 

och se Bert Karlssons kök byggas om i Roomservice. 

TEXT MAGNUS BERGSTRÖM FOTO MIKAEL LJUNGSTRÖM 

R 

oomservicegänget är hemma hos 

Bert Karlsson i Skara och bygger 

om hans kök från tidigt 1980-tal. 

Programmet är inne på sin tolfte 

säsong och är ett av Kanal 5:s populäraste 

program. 

Enligt programledarna fi nns det bara fördelar 

med Roomservice jämfört med andra 

hemmafi xarprogram, men det viktigaste är 

nog att de i grunden är riktiga hantverkare. 

– Jag har ju jobbat som snickare i över 20 

år och den där guten är ju inte så pjåkig han 

heller, säger snickaren Mattias Särnholm och 

knuffar skämtsamt på sin programledarkollega. 

Enligt målaren Johnnie Krigström saknar 

konkurrenterna originella och naturliga programledare, 

som till exempel en sprallig kul 

gotlänning och en stor trög snickare. Mattias 

replikerar snabbt att han inte alls är trög utan 

bara lugn och stabil, till skillnad från en målare 

han känner … 

Trots långa arbetspass och stressiga inspelningar 

tycker de fortfarande att det är kul. 

– Tro det eller ej men jag vill fortsätta ett 

tag till. Vi kommer nog att hålla på tills vi 

har helskägg och kulmage, säger Johnnie och 

skrattar. 

– Ja, eller så länge folk vill titta. Vi är ju inte 

så unga och snygga längre, fyller Mattias i. 

Att Roomservice skulle bli en sån långkörare 

som det är nu kunde de aldrig gissa. Ef- 


ter de tio första programmen trodde de att det 

var slut och tackade varandra för en kul tid. 

Nu, efter över 130 tv-avsnitt, har de fortfarande 

lite svårt att förstå programmets framgång. 

Och även om ingen av dem förnekar att 

de trivs med att synas och höras upplever de 

sig inte som några kändisar. 

– Jag känner mig inte alls som någon stjärna 

utan är nog samma spelevink som jag alltid 

varit. Och kanske är det ännu en fördel 

gentemot andra program, säger Johnnie. 

De tror att högkonjunkturen kan vara delaktig 

i intresset för hemmafi xarprogram. När 

fl er får pengar över väljer många att lägga 

dem på hemmet. 

– Folk vill ha det fi nt hemma och är beredda 

på att lägga ut mycket pengar. Medierna 

är också medskyldiga förstås. När vi började 

fanns det kanske tre fyra tidningar om heminredning. 

I dag fi nns säkert hundra olika 

tidningar och tv-program som handlar om 

heminredning, säger Mattias. 

Johnnie håller med och menar att det blivit 

status att ha ett fi nt och trendigt hem. Många 

har börjat intressera sig för hantverk och 

heminredning på fritiden. 

Andra hemmafi xarprogram har de inte så 

mycket att säga om. Ingen av dem tittar på tv 

särskilt mycket och om de gör det så vill de 

helst koppla bort jobbet. 

Mattias har dock råkat titta lite på Ernst 

och Sommartorpet ibland när han zappat 

Tystnad, tagning, bygg! Roomservicegänget 

fixar nytt kök hemma hos Bert Karlsson. 

Mattias Särnholm närmast på stora bilden. 

runt på tv:n. Något som Johnnie är oförstående 

till. 

– Vad ska det vara bra för? Det är ju vi som 

är originalet och de andra kopierar oss. 

Om och när det inte längre fi nns något 

intresse för dem och andra hemmafi xarprogram 

vill de inte spekulera i. Men de är övertygade 

om att det fi nns ett liv efter Roomservice. 

Kanske kommer de fortsätta med tv, 

som hantverkare eller något annat. De är dock 

överens om att de kommer att sakna Roomservice 

och alla de jobbat med. 

Men just nu är det 15 timmars arbetsdag 

som gäller för att spela in och bygga om Bert 

Karlssons kök. De kan bara hoppas att Bert 

blir nöjd med jobbet. ●

MYCKET TV-TID FÖR DEN SOM VILL LÄRA SIG BYGGA 

ÄNTLIGEN HEMMA (TV4) 

Programmet, som nästan blivit 

synonymt med begreppet hemmafi 

xarprogram, är inne på sin 

22 säsong. Programledaren Martin 

Timell fortsätter att ge pedagogiska 

tips. Programledare är 

även bland andra Jimmy Schönning 

och Lulu Carter. 

Säsongstart: 2 oktober. 

FRÅN KOJA TILL SLOTT (TV3) 

Programmet liknar det amerikanska ”Extreme 

home makeover”. Två bygglag ger sig på 

ett hus och vräker ut möbler och inredning. 

Inredningsarkitekter förvandlar sedan kojan 

till ett slott. Programledare är Jonny Ljung- 

Martin Timell, Ernst Kirchsteiger och Mats Carlsson. 

man, Lotta Holmlund, Cribba Holm, m.fl . 

Säsongstart: Osäkert, men fyra färdiginspelade 

program ska visas under hösten. 

BYGGLOV (TV4) 

Storslägga och fi nlir blandas i hemmafi xarprogrammet 

som är koncentrerat runt snickarna 

TV4, SVT 

Willy Björkman och Mats Carlsson 

samt inredaren Mija Kinning. Enligt 

TV4 är syftet att underhålla och 

inspirera människor till att våga 

själva. 

Säsongstart: Oklart. 

SOMMARTORPET (SVT 1) 

Den karismatiske Ernst Kirchsteiger 

har lämnat Sommartorpet men det är 

inte slutet för den populära programserien. 

Nya inspelningar är planerade till våren. 

Säsongstart: Juni 2008. 

DÄRFÖR SER VI PÅ 

FIXARPROGRAMMEN 

▼ 


Hemmafixarprogrammen är inte bara till för att ge tips inför renovering och inredning. Vissa 

tror att de kan hjälpa människor att utveckla sina personligheter, eller bli någon de inte är. 

Ditt hem visar 

vem du vill vara 

● Mer fritid och längre vistelser i 

hemmet. Det tror Lennart Weibull, 

professor i massmediekommunikation, 

är bidragande orsaker till intresset för 

hemmafixarprogrammen. 

– Det handlar om samhälls- och kulturförändringar 

i mycket högre grad än att människor 

fått mer pengar i plånboken, säger han. 

Han menar att hemmet i dag, för många är 

ett minst lika viktigt medel att avspegla sin 

personlighet som valet av kläder. Vem man 

är, eller minst lika viktigt, vem man vill vara 

kan man visa genom designen och stilen på 

sin lägenhet eller sitt hus. 

Hemmafixarprogram, eller livsstilsprogram 

som han benämner dem, används av 

många för att få tips och idéer till hur man 

utvecklar både sitt hem och sin personlighet. 

Han är övertygad om att nyhetstidningar och 

livsstilsmagasin som skriver om och refererar 

till tv-programmen har bäddat för det stora 

intresse som finns i dag. 

Själv följer han inte något av de hemmafixarprogram 

som visas på tv. 

– Jag är ändå så opraktisk så det skulle inte 

tjäna något till. Om jag ska ha något gjort så 

anlitar jag några av de duktiga lokala hantverkare 

som finns, säger han. 

Trendanalytikern Christina Cheng är inne 

på samma spår som Lennart Weibull. Hon 


’’ 

I dag kan både fattig 

som rik utveckla sin 

personlighet genom 

hemmet. 

’’ 

tror att hemmafixarprogram hjälper människor 

att utveckla sin personlighet och det 

finns det ett stort intresse för. Ett personligt 

och stylat hem är utvecklingen av gamla statusprylar 

som bilen och klockan. 

– Ett bra exempel är Kina i dag. De är där vi 

var för ungefär 20 år sedan. Stora lyxiga bilar 

och dyra kläder är viktiga för människors 

sociala status, säger hon. 

Enligt Christina Cheng började marknaden 

för personliga livsstilsprylar under 1990-talet. 

Plötsligt kunde man köpa en dator eller 

mobiltelefon efter färg och form som tilltalade 

ens personlighet. Att designa och bygga 

om sitt hem är inte billigt och därför tror hon 

att högkonjunkturen spelar roll för det stora 

intresset för livsstilsprogram och tidningar. 

Men inte enbart. 

– I dag kan både fattig som rik utveckla 

sin personlighet genom hemmet. Se bara på 

Ikea. Det är bara att gå in och köpa en färdig 

trendig image, säger hon och skrattar. ● 

TITTAR DU PÅ 

HEMMAFIXARPROGRAM? 

Ellinor Thorsson, bergsprängare, 

31 år, Falkenberg. 

– Nej, de intresserar mig 

inte så mycket men kan vara 

lite småroliga att titta på 

ibland. Jag har mina egna 

idéer och om jag behöver 

tips så frågar jag någon av mina målar- eller 

snickarkompisar. 

ANDERS LINDH 

Lars-Eric Sandwall, betongarbetare, 

33 år, Huddinge, 

Stockholm. 

– Ibland, men det är inte 

så att jag bokar mitt liv efter 

dem direkt. Har ingen favorit 

men vissa kan vara kul 

att se på som underhållning. 

De är nog mest till för att ge folk tips och uppslag 

om hur man kan göra, tror jag. 

Jörgen Andersson, hissmontör, 

33 år, Uppsala. 

– Ja, det händer. Framför 

allt gillar jag Willy i Bygglov. 

Han verkar kunnig och veta 

vad han håller på med. Däremot 

kan jag störa mig på 

Martin Timell. Det han gör 

ser inte särskilt proffsigt ut. Risken är att 

folk som försöker göra likadant förstör sina 

hem och blir skyldiga riktiga hantverkare en 

massa pengar. 

BAKGRUND 

USA FÖRST MED FIXAR-TV 

Alla hemmafixarprograms urmoder är 

amerikanska This Old House som sedan 

starten 1979 gått i 716 avsnitt. Serien, som 

visas på kanalen PBS, gick i början ut på att 

med en hantverkskunnig programledare 

visa hur man renoverar gamla hus på bästa 

sätt. Men programserien har utvecklats 

och handlar i dag också om inredning och 

design. Programmets webbplats är full 

med tips och man kan följa byggprojekt 

live via webbkameror. 

This Old House har under 2000-talet fått 

flera avknoppningar: En månadstidning, 

ett tv-program där läsare av tidningen får 

svar på frågor och ytterligare ett tv-program 

där man går in i detalj på olika moment 

i ett bygge. 

I dag är This Old House bara ett av cirka 

50 hemmafixarprogram som visas i USA. 

Även i Storbritannien, Kanada och Australien 

finns många liknande program. Där, 

liksom här i Sverige, påminner de flesta 

om This Old House.

BYGGNYTT 

4 OKTOBER 2007 

Byggnads varnar för konkurs 

”Att jag skulle ha hotat någon är ren lögn” 

Lönetrassel/ 

Flera avdelningar i Byggnads 

varnar för att ta jobb på företag 

där Thony Johansson finns med 

i ledningen. Orsaken är en lång 

rad konkurshärvor där medlemmar 

i Byggnads haft stora 

lönekrav. 

Företaget Bostadsinvent Skandinavia 

AB, med kontor i Halmstad, 

hade 2006 och under första 

halvan av 2007 ett tiotal projekt i 

gång på olika håll i landet. Företaget 

byggde bland annat så kallade 

Lejonhus, estniska nyckelfärdiga 

hus, i Katrineholm och flerbostadshus 

i Varberg. 

Hallänningarna Bror Persson 

och Ola Axelsson företrädde Bostadsinvent. 

Som talesman för 

bolaget framträdde ofta en tredje 

hallänning, Thony Johansson. 

I juli 2007 gick Bostadsinvent 

i konkurs. Enligt konkursförvaltaren 

hade bolaget skulder som 

väsentligt överskrider de 11,5 miljoner 

kronor som redovisades i en 

preliminär bouppteckning strax 

efter konkursen. Bland fordringarna 

finns lönekrav på över en 

miljon kronor. 

LÖNER HÖLLS INNNE 

Under hösten 2006 var ett femtontal 

byggnadsarbetare i gång 

med att bygga Lejonhus på olika 

orter i Mellansverige. De var lovade 

mellan 125 och 145 kronor 

per timme i lön. Men redan från 

början hölls löner inne och ersättningar 

för resor och andra kostnader 

betalades inte ut. 

– Det började med att de sade 

att den första månadslönen skulle 

vara innestående. I stället skulle 

vi få ett förskott, berättar en byggnadsarbetare. 

Han är en av flera som lämnade 

företaget före konkursen, 

på grund av strul med löner och 

andra ersättningar. Ingen av dem 

vill framträda med namn. Flera 

berättar att företrädare för företa- 


Byggnads i Halmstad har nu fått in begäran om hjälp med lönekrav mot Tåba Fastighets AB, som utfört 

grundläggningsarbeten på den här tomten i Varberg. Enligt lokalpressen medförde schaktarbeten att en 

grannes garage sjönk ner mot schakten. 

get uppträtt hotfullt, till exempel 

med hot om stryk, i samband med 

diskussioner om lönekraven. 

– De estniska killarna som var 

där löste problemet enklare. De 

tömde verktygscontainern och 

drog när de inte fick de 60 kronor 

per timme de var lovade, berättar 

en av byggnadsarbetarna. 

STATLIG LÖNEGARANTI 

Bostadsinvent är ett av de senaste 

exemplen på byggföretag som 

drivs av Thony Johansson, som 

under en period hette Hillerstéen 

i efternamn. Han har tidigare på 

olika sätt varit engagerad i före- 

tag med adresser i Stockholm, 

Spånga, Varberg och Halmstad. 

Han har samarbetat i olika konstellationer 

med Ola Axelsson, 

Bror Persson, Peter Larsson och/ 

eller Anders Djusberg i de flesta 

av de olika bolagen. 

Ombudsmännen Margit Bik 

och Tomas Sundqvist på Byggnads 

i Halmstad har genom åren 

samlat på sig en hög trave med dokumentation 

om olika byggverksamheter 

under 2000-talet där 

Johansson varit inblandad. 

När företag som Providum, 

SunBo, Svenska Grund, GMS 

i Spånga och OTR Holding har 

börjat strula med löner och ersättningar 

har byggnadsarbetare 

vänt sig till facket. I många fall 

har lönekraven kunnat regleras 

först efter konkurser och med 

hjälp av statlig lönegaranti. 

– Det märkliga är att de kan 

fortsätta, i nya företag, säger Tomas 

Sundqvist. 

I september har han arbetat 

med ett nytt fall, två lönekrav på 

totalt 150 000 kronor, mot Tåba 

Fastighets AB, ett bolag som drivs 

av Bror Persson som utfört grundarbeten 

på en tomt i Varberg. Projektet 

drivs nu av ett Göteborgsföretag.

företagare 

– Det där är en ren konstruktion. 

Tåba har inte haft några anställda, 

svarar Bror Persson på frågan om 

lönekraven mot Tåba. 

Enligt Bror Persson berodde 

problemen i Bostadsinvent helt på 

att den estniska leverantören inte 

levererade de hus som hade utlovats. 

Och Bostadsinvent och Tåba 

är de enda bolag som Bror Persson 

har varit med i, säger han. 

VARNAR FÖR ATT TA JOBB 

Tomas Sundqvist, Margit Bik och 

en ombudsman på Byggnads i Mälardalen, 

Leif Gustafsson, varnar 

nu för att ta jobb i företag där de 

här personerna är inblandade. De 

konstaterar att byggnadsarbetare 

genom åren blivit lurade på löner 

och andra ersättningar på totalt 

fl era miljoner kronor. 

Thony Johansson säger att han 

är förvånad över att Byggnads slår 

ihop en rad olika företag där han 

själv inte alls funnits med eller där 

hans roll varit mycket begränsad. 

– Jag kanske inte är speciellt 

duktig men i många av de här företagen 

har jag inte haft någon viktig 

roll, säger han. 

– Och att jag skulle ha hotat någon 

är en ren lögn. 

INGEMAR DAHLKVIST 


I KORTHET 

Inget skadestånd 

efter giftskandal 

Hallandsåsen/ Kemiföretaget 

Rhodia Sverige AB slipper betala 

46 miljoner kronor i skadestånd 

till staten för de skador 

som det giftiga tätningsmedlet 

Rhoca Gil orsakat. 

Svenska staten hävdade att 

Rhodia ljugit om tätningsmedlets 

egenskaper och på så vis 

lurat Banverket till att använda 

Rhoca-Gil. Indirekt har därför 

bolaget orsakat miljöskadorna 

på Hallandsåsen. Men enligt 

domen i Helsingborgs tingsrätt 

har staten inte lagt fram tillräckligt 

med bevis för detta. 

Miljökatastrofen på Hallandsåsen 

har kostat staten 

över 90 miljoner kronor. 

Rhoca Gil användes under 

1997 för att täta tunnelväggarna. 

Medlet innehåller akrylamid 

och metylakrylamid, som är 

giftiga och cancerframkallande. 

Ämnena läckte ut i grundvattnet 

och skadade miljön, de 

boende i området och byggarbetarna 

på platsen. 

Budget sparar 

på arbetsmiljö 

Statsbudget/ 

Regeringen fortsätter nedskärningen 

på Arbetsmiljöverket, 

med totalt 105 miljoner kronor 

de två kommande åren. 

– Det är ett hårt slag mot arbetsmiljön 

och innebär fl er 

allvarliga olyckor, säger Kjell 

Johansson, arbetsmiljöombudsman 

på Byggnads. 

Totalt sparar regeringen 157 

miljoner på Arbetsmiljöverket 

under tre år, vilket motsvarar 

cirka 30 procent av verkets 

hela budget. Sparandet har inletts 

i år och de två kommande 

åren minskas verkets anslag 

med 105 miljoner kronor. 

NÄTFRÅGAN 

Vi frågade: Är rädd att 

få vibrationsskador? 

Kjell Johansson anser att verket 

skulle behöva mer pengar. 

– På många arbetsplatser 

med utländsk arbetskraft kan 

inte vi agera, eftersom vi inte 

har medlemmar där. Då är det 

bara Arbetsmiljöverket som 

kan göra något. Därför behövs 

de mer än någonsin, säger han. 

Arbetsmiljöverket uppger 

att inspektioner ska prioriteras 

och att man i första hand 

ska minska administrationen. 

Besparingarna beräknas få till 

följd att nästan varannen anställd 

tvingas bort från huvudkontoret 

och var femte från distriktskontoren. 

Det statliga anslaget till regionala 

skyddsombud har diskuterats, 

men ser ut att förbli 

oförändrat nästa år. 

Frikändes efter 

dödsolycka 

Domstol/ En montör omkom 

när en stålbalk träffade honom 

i ryggen. Tingsrätten friar nu 

en arbetsledare från ansvar för 

olyckan som inträffade den 5 

december 2001 i Näsby park 

norr om Stockholm. 

Den omkomne, Peter Svensson, 

arbetade med att bygga 

en stålstomme. Vid olyckstillfället 

lyftes en 1 700 kilo tung 

lådbalk, som skulle svetsas fast 

vid stålpelare i stommen. Balken 

släppte från kranlyften och 

träffade honom bakifrån. 

Hjullastaren med tillhörande 

kranarm, som användes, var 

bara avsedd för en maxlast på 

700 kilo och skulle användas 

för att köra in material till arbetsplatsen. 

De tunga lådbalkarna 

skulle sedan lyftas av en 

mobil kran som fanns på bygget. 

I haverikommissionens 

rapport framgår att felaktig 

maskinkombination använts 

för arbetsuppgiften. 

NEJ 

31 % 

69% 

JA 


BYGGNYTT OKTOBER 2007 

Per-Ola knockades på jobbet 

Slogs ner av platschef när han kritiserade problembygge 

Arbetsmiljö/ 

Vvs-lärlingen Per-Ola Strand 

blev nerslagen av en platschef 

på Brunnsåkerskolan i Halmstad. 

Händelsen var kulmen på 

många allvarliga arbetsmiljöproblem 

som kantat bygget. 

Ett omfattande ombyggnadsarbete 

äger rum på Brunnsåkerskolan 

i Halmstad. 

Huvudentreprenör är det tyska 

företaget BWE och byggherre är 

Halmstads kommun. Det finns 

också några svenska underentreprenörer 

inom vvs, ventilation 

och el på arbetsplatsen. 

Torsdagen den 20 september 

höll vvs-lärlingen Per-Ola 

Strand, som arbetar för AB 

Rörläggaren, på att slå sönder 

avloppsrör när en tysk platschef 

dök upp. 

– Han gestikulerade, gapade 

på tyska och idiotförklarade hela 

den svenska byggbranschen. 

Jag sa till honom att säga det på 

svenska och då fick jag ett slag 

på käften. 

PER-OLA STRAND föll ner på 

marken av slaget och fick svullnader 

i käken och småsår på 

händer och armar. 

Han polisanmälde händelsen 

och kontaktade också Byggnads 

som omedelbart la ett skyddsombudsstopp 

vad det gäller arbeten 

för de två underentreprenörerna 

Inventor ventilations AB och AB 

Grabber 


–Det har varit problem från start och jag har sagt ifrån. Den tyske 

platschefen har haft ett ont öga till mig, säger Per-Ola Strand som 

blev nerslagen på sin arbetsplats. 

Rörläggaren. Stoppet är nu hävt 

och den tyske platschefen plockades 

bort. 

– Killarna tycker att det är 

lugnt för tillfället. Men det är 

fortfarande ett elände vad det 

gäller arbetsmiljön, säger Bengt 

Slättsjö, regionalt skyddsombud 

på Byggnads. 

Att just Per-Ola Strand blev 

nerslagen tror Bengt Slättsjö 

handlar om att han har varit 

talesman för gruppen och ställt 

krav på arbetsmiljön. 

ANDERS ANDERSSON 

– Det är väl svårt när de högsta 

cheferna får på tassen av en lärling. 

Det går väl inte hem i den 

tyska hierarkin. 

Arbetsmiljöproblem på 

Brunnsåkerskolan har länge varit 

omfattande och den 9 augusti 

trillade en anställd ner i en grop 

som inte var avspärrad. 

Det är problem med belysning 

och damm. Asbest har också påträffats. 

När Arbetsmiljöverket 

besökte arbetsplatsen den 4 september 

konstaterades följande: 

● En arbetstagare använde 

stege på en rullställning. 

● Ett hål i golvet var inte avspärrat 

eller täckt. 

● Rullställningar saknade 

skyddsräcken. 

● Hissen var inte besiktigad, 

men hade använts ändå. 

Andra brister är att de anställda 

saknar andningsskydd, 

skyddsutrustning och använder 

öronproppar i stället för skyddskåpor. 

ARBETSMILJÖVERKET har nu 

beslutat att flytta samordningsansvaret 

från BWE till Halmstads 

kommun, vilket är mycket 

ovanligt. 

–BWE har inte tillräcklig 

kompetens att ansvara för samordningen 

på arbetsplatsen. 

Situationen är mycket allvarlig, 

säger Jörgen Conradsson, arbetsmiljöinspektör 

i Göteborg. 

Dustcontrol 

KATARINA CONNHEIM

I KORTHET 

Dödsolycka 

till åklagare 

Åtalsprövning/ I juli i år omkom 

en 38-årig man vid företaget 

Strängbetong utanför Örnsköldsvik. 

Arbetsmiljöverket 

anmäler nu dödsolyckan till åklagare. 

Olyckan inträffade när en betongblandare 

demonterades. 

Mannen var sysselsatt med att 

kasta ut skrotdelar genom en 

öppning i väggen när han själv 

tappade balansen och föll ut genom 

hålet. Fallhöjden var fyra 

meter och mannen avled senare 

av skadorna han fick vid fallet. 

Arbetsmiljöverket anser att säkerheten 

på arbetsplatsen var 

bristfällig. Bland annat saknades 

fallskydd vid öppningen i väggen 

och ingen arbetsmiljöplan 

fanns upprättad. 

Verket kritiserar Strängbetong, 

där olyckan inträffade, 

eftersom det inte fanns någon 

arbetsmiljöplan på arbetsplatsen 

och för att ingen riskanalys 

gjorts av arbetsuppgiften som 

38-åringen jobbade med. 

LM Industrirör AB, där mannen 

var anställd, kritiseras för att de 

inte gjort någon riskanalys och 

att inga fortlöpande skyddsronder 

gjorts. 

Skadade höger 

knä med spikpistol 

Byggolyckor/ En byggnadsarbetare 

skadade sig när han råkade 

skjuta sig med spikpistol i höger 

knä. Olyckan inträffade den 

20 september vid Robertssons 

Bygg AB Karlskoga. Mannen arbetade 

på ett hustak vid olyckstillfället. 

I Västerås skadades en 

byggnadsarbetare, även han i 

höger knä, i en liknande olycka. 

Troligtvis var spikpistolens spärr 

inställd på automat, därför kunde 

skottet avlossas när han kom 

emot mistolmynningen med 

knäet. 

Två skadades 

i fallolyckor 

Byggolyckor/En 60-årig byggnadsarbetare 

fick föras i en ambulanshelikopter 

till Sahlgrenska 

sjukhuset i Göteborg efter att ha 

trillat ner från en byggnadsställ- 

ning i Mellerud i Dalsland. Mannen 

skadades svårt, enligt Göteborgs-Posten. 

Vid en fallolycka i Herrljunga i 

Västergötland skadades en man 

i 50-årsålden i samband med 

ett reparationsarbete. Mannen 

hade gått upp på ställningen för 

att montera en skylt på andra våningen 

när han rasade genom 

golvet, där en sektion saknades. 

Enligt Radio Väst var mannen 

vid medvetande, men klagade 

över ryggsmärtor. Han fördes 

till Borås lasarett för vård. Båda 

olyckorna inträffade den 18 september. 

Två skadades 

av svavelväte 

Arbetsmiljö/ Två rörmontörer 

fördes till sjukhus efter en arbetsplatsolycka 

på Preemraff i 

Lysekil den 13 september. Troligtvis 

har de fått i sig svavelväte 

när de kapade ett rör. Montörerna, 

som arbetar på firman NSS, 

höll på att kapa ett rör när de fick 

ont i huvudet och kände sig illamående. 

De fördes i ambulans 

till Uddevalla sjukhus, men båda 

återhämtade sig snabbt och var 

på jobbet nästa dag. 

Troligtvis var det små mängder 

av svavelväte i röret som orsakade 

olyckan. Stora mängder 

svavelväte kan vara livshotande. 

Hot om böter ska 

ge säkrare jobb 

Arbetsmiljö/ Arbetsmiljöverket 

lägger fler viten kopplade till 

förbud för att öka pressen på företagen 

att göra jobben säkrare. 

Ett färskt exempel är ett förbud 

och vite på 50 000 kronor mot 

företaget Plemo Akustik AB i 

Uppsala.Undervisningshuset på 

Ultuna campusområde i Uppsala 

byggs om och Arbetsmiljöverket 

gjorde den 13 juni en inspektion 

på byggarbetsplatsen. Då framkom 

brister i arbetsmiljön. Vid 

en ny inspektion den 20 augusti 

kvarstod bristerna. 

– Arbetsplattformerna var inte 

säkrade mot fall, säger Lars Ekström, 

arbetsmiljöinspektör i 

Stockholm. 

Plemo Akustik har nu svarat 

att man har åtgärdat bristerna, 

vitet har inte behövt betalats. 

3 C 

Byggkeramikrådet 


Isaac 

Hirsch 

Casco 


Hitachi 

BYGGNYTT OKT 2007 

Ams storsatsar på 

ny byggförmedling 

Rekrytering/ 

Arbetsförmedlingen gör en 

storsatsning på byggsektorn. 

Ett hundratal byggförmedlare 

tillsätts för att serva arbetsgivare 

och arbetslösa. 

Alla nyinskrivna arbetslösa 

byggnadsarbetare ska från och 

med denna vecka få en egen 

byggförmedlare. Grundregeln 

är att alla arbetslösa ska få träffa 

byggförmedlaren på orten inom 

fem dagar. 

Tanken är att det ska finnas 

branschkunniga på de flesta lokalkontor, 

personer som bara 

ska jobba med byggbranschen. 

– Byggförmedlarna ska gå ut 

aktivt och trycka på, så att företagen 

i regionen anmäler fler lediga 

jobb till arbetsförmedlingen. 

Man ska också gå igenom varje 

arbetssökandes kompetens, för 

att säkra att byggnadsarbetaren 

har rätt kvalifikationer för jobbet, 

säger Haddon Östman, nationell 

samordnare inom Ams. 

BÅDE YRKESARBETARE och 

tjänstemän, exempelvis tekniker 

och ingenjörer i branschen, totalt 

57 yrkesgrupper, omfattas. 

Byggbranschen går just nu för 

högtryck. Företagen har svårt att 

rekrytera arbetskraft. Mellan 

januari och augusti utannonserades 

23 100 yrkesarbeten och 

tjänstemannajobb i branschen. 

Sveriges Byggindustrier och 

Byggnads har gemensamt vänt 

sig till Arbetsmarknadsstyrelsen 

med önskemål om att arbetsförmedlingen 

ska bli mer aktiv när 

det gäller förmedling av byggarbetskraft. 

De yrkesarbetare som omfattas 

av förändringen är alla de 

som söker jobb, även elektriker, 

målare och exempelvis banarbetare, 

totalt 37 yrkesgrupper. 

Både arbetslösa och arbetande 

kan ingå i byggförmedlarens 

register. För att ingå i registret 

måste personen uppfylla vissa 

krav. Minst ett av följande villkor 

måste uppfyllas när det gäller yrkesarbetare: 

Efterfrågan på byggfolk väntas 

bli hög under de närmaaste åren. 

● yrkesbevis 

● och eller lärlingsbok/certifikat 

● och eller minst fyra år inom 

branschen inom sökt yrke, 

● och eller genomgått gymnasieprogram 

med rätt inriktning. 

För vissa yrken gäller specialregler. 

För industrirörmontörer 

till exempel, gäller fem års erfarenhet 

om personen inte uppfyller 

övriga krav. Inom vissa 

andra yrken gäller att man ska 

ha särskilda utbildningsbevis: 

exempelvis för dykare, brunnsborrare, 

asbestsanerare 

För den som söker jobb som 

rivningsarbetare krävs att man 

ska ha jobbat som rivningsarbetare 

i minst två år. Den som söker 

som grovarbetare inom bygg och 

anläggning, ska ha minst ett års 

erfarenhet inom sökt yrke. 

AMS EGNA BERÄKNINGAR visar 

att det i dag finns cirka 4 900 

kompetenta yrkesarbetare som 

är arbetslösa. Personerna i gruppen 

byts efter hand ut när de får 

jobb och nya tillkommer. 

– Genom att byggförmedlarna 

jobbar i nätverk, kommer 

förmedlarna i en viss region att 

ha bra koll på var personerna 

finns och vilka arbetsgivare som 

söker arbetskraft, säger Anders 

Östling, samordningsansvarig i 

Byggregion Väst. 

NINA CHRISTENSEN

Strid om turordningslistor 

Intjänad tid borta när NCC säger upp 

Arbetsrätt/ 

NCC har, mot medbestämmandegruppens 

åsikt, ändrat 

i turordningslistorna när man 

nu börjat säga upp vid kulsinterverket 

i Kiruna. Företaget 

hävdar att ändrade lagregler 

innebär att anställda äldre än 

45 år förlorar intjänad tid. 

18 anställda vid NCC:s bygge av 

kulsinterverk i Kiruna slutar den 

sista oktober. Ytterligare ett 25tal 

har sagts upp och slutar runt 

årsskiftet. 

Företaget och MB-gruppen 

är överens om behovet av uppsägningar 

eftersom projektet 

har börjat trappa ner. Men i förhandlingarna 

om uppsägning 

har MB-gruppen på NCC avsagt 

sig ansvaret för de turordningsregler 

som företaget tillämpar. 

MB-gruppen anser att uppsägningarna 

ska följa de turordningslistor 

som funnits på projektet 

sedan starten. Men NCC 

menar att nya regler i Lagen om 

anställningsskydd (LAS) måste 

tillämpas. 

DE REGLER SOM styrt de gamla 

turordningslistorna på projektet 

gav äldre arbetskraft, över 45 år, 

extra månader att lägga till sin 

anställningstid vid inplacering 

på turordningslista. NCC har 

nu, utan stöd i förhandlingarna, 

sagt upp tre anställda som skulle 

ha varit kvar enligt de gamla turordningsreglerna. 

– Det är tvingande lagstiftning 

som trädde i kraft den 1 juli i år. 

Den måste vi följa, säger Jonas 

Andé, personalman på NCC. 

Förändringarna i LAS skulle 

ha anpassats till kollektivavtalen 

i en arbetsgrupp. Byggnads 

och Sveriges Byggindustrier (BI) 

var överens om att arbetsgruppen 

skulle ha varit klar med sitt 

arbete innan lagen trädde i kraft 

vid halvårsskiftet. 

Men gruppen träffades för 

första gången i september. Byggnads 

hävdar därför att det är de 

gamla reglerna som gäller. 

– Det är verkligen att kasta 

grus i maskineriet inför gruppens 

arbete att dra i gång en 

tvist för att göra sig av med äldre 

arbetskraft nu, säger Leif Nyrell, 

ansvarig för medbestämmande- 

FAKTA LAS - LAG OM 

ANSTÄLLNINGSSKYDD 

● Anställda över 45 år hade 

enligt gamla regler i Lagen 

om anställningsskydd 

(LAS) rätt att räkna varje 

anställningsmånad dubbelt. 

Regeln kom till för 30 år 

sedan för att skydda äldre 

arbetskraft från uppsägningar. 

● I de LAS-regler som gäller 

från den 1 juli i år finns inte 

något sådant skydd för äldre 

arbetskraft. 

Ännu fler lämnar A-kassan 

Medlemsras/ 

På ett år har Byggnads a-kassa 

förlorat 8 procent av sina 

medlemmar. Under augusti 

lämnade 616 medlemmar 

a-kassan. 

I augusti valde 22 489 personer 

att lämna a-kassan och på drygt 

ett år har landets a-kassor tappat 

347 674 medlemmar. 

Fortfarande är närmare 3,5 

miljoner svenskar anslutna till 

någon a-kassa. Byggnads a-kassa 

hade i slutet av augusti 91 741 

medlemmar, jämfört med 99 707 

för ett år sedan. Ett medlemsfall 

med 8 procent. 

Störst ras har drabbat arbetslöshetskassan 

SeA, där bland 

annat Försvarsförbundet och 

TULL-KUST ingår, som tappat 

30 procent av sina medlemmar 

under det senaste året, enligt 

tillsynsmyndigheten IAF. 

MAGNUS BERGSTRÖM 

frågor på Byggnads. 

På arbetsplatsen har irritationen 

varit stor över oklarheten 

när det gäller reglerna. 

– De tycker inte att det ska gå 

att ta bort redan intjänad tid, 

säger Hans Holmbom, ledamot 

i medbestämmandegruppen på 

NCC. 

Trots det har ingen av de tre 

som drabbats ogiltigförklarat 

uppsägningarna. 

LEIF NYRELL ANSER att det är 

olyckligt att NCC i ett enskilt 

ärende valt att driva igenom sin 

uppfattning om hur de nya reglerna 

ska tillämpas. Jonas Andé 

beklagar att arbetsgruppen inte 

kom i gång med sitt arbete inom 

tidsramen. Men han anser att 

det inte har någon betydelse i 

det aktuella fallet. 


Sveriges 

Bygg- 

industrier 

Gunnebo 

Hitachi 


HestraJob 


BYGGNYTT OKT 2007 

I KORTHET 

Skadades svårt 

i xxxxxxxxxx 

Citytunneln 

xxxxxxxxx 

Byggolycka/ En 23-årig man 

fick xxxxxx/ svåra xxxxxxxxxxxxxxxxxx 

skallskador vid en 

olycka xxxxxx. vid Citytunnelns bygge i 

Malmö den 22 september. Olyckan 

xxxxxxxxxx 

inträffade vid byggplatsen 

Triangeln i centrala Malmö, där 

xxxxxxxxx 

byggolyckor inträffat tidigare. 

xxxxxx/ Mannen xxxxxxxxxxxxxxxxxx 

arbetade i ett schakt 

när xxxxxx. en lastad pall föll från en lyftkran 

ovanför honom. Enligt polisen 

xxxxxxxxxx 

träffades inte mannen av 

den fallande lasten, men en plåt- 

xxxxxxxxx 

skiva i hans närhet sattes i rörelse 

xxxxxx/ och träffade xxxxxxxxxxxxxxxxxx 

i sin tur honom i 

huvudet. xxxxxx. 

Ytterligare en man träffades 

vid xxxxxxxxxx 

olyckan, men han skadades 

endast lindrigt och han behövde 

xxxxxxxxx 

inte föras till sjukhus. 

xxxxxx/ xxxxxxxxxxxxxxxxxx 

xxxxxx. 

Kran tappade last 

– 

xxxxxxxxxx 

man skadades 

Byggolycka/ En 34-årig man 

xxxxxxxxx 

skadades svårt när han träffades 

av en taksektion som föll från 

xxxxxx/ xxxxxxxxxxxxxxxxxx 

en lyftkran. Byggnadsarbeta- 

xxxxxx. 

ren arbetade vid ett villabygge 

i Förslöv söder om Båstad. Vid 

olyckstillfället stod han på en stege 

och monterade taksektioner 

på byggnaden. Plötsligt släppte 

en sektion från lyftkranen ovanför 

och föll över honom. Han 

ådrog sig skador i ansiktet och 

fördes till sjukhus. 

Skadade huvudet 

– får 300 000 kr 

Ställningsbyggare/En man som 

år 2001 skadades allvarligt på 

en byggarbetsplats i Lund får 

300 000 kronor i ersättning av 

Sydställningar i Sölvesborg AB. 

Mannen, en nu sjukskriven företagsledare 

vars företag var engagerat 

i bygget, var på tillfälligt 

besök. Fjorton meter ovanför 

höll Sydställningars montörer på 

att demontera en byggställning 

och kastade delarna till marken. 

Mannen träffades i huvudet av 

ett fem kilo tungt metallrör och 

ådrog sig svåra hjärnskador. På 

grund av olyckan tvingades han 

sälja sitt familjeföretag. 

Mannen har krävt Sydställningar 

på drygt en miljon kronor 

i ersättning. Efter förhandlingar 

i Blekinge tingsrätt enades parterna 

om en förlikning. 

Skärpt kontroll 

av skyliftar 

Byggmaskiner/Arbetsmiljöverket 

i Linköping ska kontrollera 

att besiktningsreglerna följs på 

bland annat bakgavellyftar på 

lastbilar och skyliftar. 

I hela landet finns 35 000 lastbilar 

som är utrustade med bakgavellyft. 

Men bara hälften har 

genomgått besiktning. 

– Vi tror att många lastbilsägare 

inte känner till att bakgavellyften 

måste besiktigas separat, 

säger Ingrid Wadin, arbetsmiljöinspektör 

i Linköping. 

Varje vecka skadas någon av 

en bakgavellyft. Cirka 200 sådana 

olyckor som har lett till sjukfrånvaro, 

har rapporteras in till 

arbetsmiljöverket de senaste tre 

åren. Men det faktiska antalet 

olyckor är troligtvis större. 

Starkare betong 

med glasfiberväv 

Betongteknik/ Betong blir lätttare, 

starkare och hållbarare om 

armeringsjärn byts ut mot väv av 

glas- eller kolfiber, enligt forskare 

vid universiteten i Dresden 

och Aachen, skriver Ny Teknik. 

Eftersom konstruktionen inte 

innehåller järn kommer den inte 

heller att drabbas av rostskador. 

I och med att en mer finkornig 

typ av betong kan användas får 

man också en slätare ytstruktur. 

I höst börjar tillverkningen av 

fasade element med fiberväv i 

stället för armeringsjärn, som är 

2,5 centimeter tjocka och väger 

en femtedel av de traditionella. 

Colombia farligast 

för fackligt aktiva 

Förtryck / Förra året dödades 

144 människor världen över på 

grund av sitt fackliga engagemang. 

De flesta mördades i Colombia, 

där 78 dödades under 

2006, enligt en rapport från Internationella 

fackliga samorganisationen, 

IFS, som omfattar 

138 länder. 

Antalet mördade har ökat 

dramatiskt jämfört med 2005, 

då 115 fackligt aktiva dödades. 

Många andra utsattes för hot 

och våld. Även i Filippinerna och 

Ghana mördades många fackligt 

aktiva.

1 

SÅ FUNKAR DET VASSTAK 

Vasstaket på hallandslängan har bara legat 

i 25 år men det utsatta läget vid kusten 

har tagit hårt på materialet. När vädrets 

makter får tag i bindeskäpparna som håller 

nekerna lossnar vassen snabbt och det är 

dags att lägga nytt. 

Bankmannen Tommy la kostymen på hyllan och började lägga vasstak i 

stället. I dag är han en av fem hallänningar som håller traditionen vid liv. 

TEXT MAGNUS BERGSTRÖM FOTO ANDERS ANDERSSON 

Långt ute på den blåsiga kusten utanför 

Falkenberg ligger en rödmålad 

hallandslänga. På taket står en ensam 

jeansklädd man. Takläggaren 

Tommy Ingemansson för en gammal 

halländsk tradition vidare. 

– Äsch, vem som helst klarar att lägga vasstak. 

Det är inget speciellt med det, säger han 

blygsamt. 

62-åringen syr och klappar vassen som om 

han inte gjort något annat, men i själva verket 

var det en 40-årskris som fick den före detta 

bankmannen att byta både yrke och livsstil. 

Han bytte kostymen mot blåställ och genom 

en kurs i miljöhantverk lärde han sig konsten 

att lägga både vass- och halmtak. I dag har 

En neker väger cirka 2 kilo och det går 

2 åt ungefär 9 st per kvadratmeter tak. 

På ett 60 kvadratmeters tak blir det 1 100– 

1 200 kilo vass. Tommy köper vassen från 

Polen eftersom ingen längre skördar vass i 

Skandinavien. 

KLASSISKT TAK 

HÅLLER I 40 ÅR 


han jobbat som egen takläggare i åtta år. Han 

är en av sammanlagt fem i Halland som hanterar 

hantverket och i och med byggboomen 

finns det extra mycket jobb just nu. 

Enligt Tommy kan ett bra vasstak ligga i 

35–40 år, kanske ännu längre om huset står 

skyddat. Den enda svagheten är att det lätt blir 

hål och skador om fallande föremål, till exempel 

tunga grenar, skulle träffa taket. Nocken 

är den delen där materialet tar mest skada och 

där bör man byta vassen efter 5–6 år. 

Huset han nu jobbar på har ett vasstak som 

legat sedan början av 1980-talet. En aning 

slarvigt hantverk har gjort att bindeskäpparna 

kommit fram och blivit tillgängliga för 

elementens krafter och då kan taket snabbt 

Tommy lägger ett 28 centimeter tjockt 

3 lager vass över det 60 kvadratmeter 

stora taket. Taket är traditionellt med läkt 

och råspont med tjärpapp närmast vassen. 

Arbetet tar mellan två och fyra veckor beroende 

på väder och ork. 

ta skada. Ändå är bara det översta vasslagret 

påverkat. 

– Se på det här så fint det är. Inte kan man 

tro att det är mer än 25 år gammalt, säger 

Tommy och drar ut ett gult vasstrå från mittenlagret 

av det gamla taket. 

Vass och halm kan läggas på vilket tak som 

helst. Det enda man bör tänka på är att takets 

vinkel inte är för brant. Enligt Tommy är 

idealet minst 45 graders taklutning. Det får 

inte vara för flackt så att vatten blir stående 

för länge i materialet och gör det surt. 

Tommy tar en ny neker och börjar sy. Förutom 

blåsten har det nu också börjat regna. 

Men trots det ångrar han inte att han bytte 

banklivet mot hantverket och friheten. ●

4 

Efter att med nålen trätt ståltråd under läkten fästes tråden 

vid bindeskäppar av 5 mm tjockt stål. Sedan spänns 

tråden fast med spännaren så att bindeskäppen trycks ned 

mot nekerna. Traditionellt används bindeskäppar av trä men 

de av stål gör taket betydligt hållbarare. 

Med ett ”klappeträ” formas vassen så den ligger jämt. 

5 Endast några millimeter av strändarna ska sticka fram. 

På så vis är de det enda förutom ytlagret som är i direkt kontakt 

med vädrets makter. 

En taksida är klar, 

6 med undantag av 

nocken, och kan om 

ingen olycka sker ligga i 

upp till 50 år. Ett bra lagt 

vasstak ska i nivå ligga 

ungefär 10 centimeter 

över vattbrädan. 

Vasstaksläggarens 

verktyg. Brödspaden, 

krocketklubban och 

rivjärnet är ”klappeträn” 

för olika ändamål. 

Det halvmåneformade 

röret i mitten 

är nålen som man syr 

fast nekerna vid läkten 

med. Med det lilla verktyget med handtag spänner man 

fast ståltråden vid bindeskäpparna. 

annons BIG 


Lägg taket 

med elvärme 

● Takläggarna på Explica i 

Göteborg lägger tak på nytt 

sätt. Våderna med takpapp 

smälts samman med värme i 

stället för att limmas. 

Takläggarna använder en ny 

takpapp tillsammans med en 

varmluftsmaskin. 

Den nya takpappen, Unic R 

TM, är baserad på en blandning 

av bitumen och gummi, som vid 

130 graders värme smälter och 

fogas samman. 

Varmluftsmaskinen, som har 

ett patenterat specialmunstycke, 

smälter och pressar samman fogarna 

i samma moment. 

Metoden, som är avsedd för 

renoveringsarbeten på gamla 

tak, möjliggör också att svetsskarvarna 

inte behöver vara 

bredare än fem centimeter. 

Trelleborgsföretaget Trebolit, 

som bland annat levererar 

takmaterial, har utvecklat metoden. 

På Smörslottsgatan i Göteborg 

har takentreprenören Explica 

AB renoverat taken på några 60talshus. 

Under hela arbetet har 

de använt sig av Trebolits takpapp 

och varmluftsmaskin. 

Josip Lijic och Patrik Kaing 

tycker att den är riktigt bra att 

jobba med. 

– Det är en bra utveckling för 

arbetet. Pappen är hållbar och 

lätt att jobba med. Jag skulle 

gissa att det går en till två meter 

snabbare per minut än innan, 

säger Patrik. 

Att arbetet utförs av en ensam 

takläggare ser de inte som något 


problem. Viktigast är att arbetet 

blir bra gjort och även om man 

var två så skulle det inte gå att 

prata på grund av oljudet från 

varmluftsmaskinen. 

Men inget är helt perfekt. Det 

är trots allt en ganska tung manick 

som ska lyftas upp och skötas 

uppe på taket, trefas-kablar 

ska dras upp och annat som gjort 

det lite mer omständligt. 

– Men hittills är vi nöjda och 

allt har ju funkat bra. Maskinen 

är dessutom lätt att lära sig sköta, 

säger Josip. 

Maskinen som används är en 

T-Welder som byggts om i samarbete 

med tillverkaren Sievert. 

Vikten är cirka 30 kg och den totala 

uteffekten 6 300 watt. Förutom 

munstycket har drivhjulen 

och mycket annat ändrats för att 

anpassas till Trebolits teknik. 

Sedan 1991 har det på grund 

av den höga brandrisken varit 

förbjudet att använda öppen 

låga vid torkning och läggning 

av takpapp. Sedan dess har det 

utvecklats olika tekniker och 

maskiner. 

Trebolits varmluftsmaskin 

skiljer sig från dessa genom att 

den inte är gasoldriven. Enligt 

företagets taktekniker Paul Zander 

elimineras därför risken till 

oavsiktlig antändning betydligt. 

– Vi uppmanar dock till försiktighet 

vid arbete med värme 

på tak, men man slipper öppen 

låga och de höga temperaturer 

som gasolvärmning innebär, säger 

han. 


Den eldrivna varmluftsmaskinen smälter och pressar samman fogarna 

i samma moment. Fem centimeter breda skarvar räcker. 

TIPSA GREJER & GREPP! 

Ring 08-728 49 70 

GREJER & GREPP PÅ INTERNET 

Gå in på vår hemsida 

www.byggnadsarbetaren.se 

År 1991 förbjöds öppen låga 

på tak, vilket påskyndade nya 

metoder för takläggning. Ett 

exempel är hos Icopal i Malmö, 

där en vagn med inkapslade 

brännare som hindrar lågan att 

nå taket utvecklades. Vagnen 

drivs med gasol och fungerar 

som en varmluftskanon. Den har 

19 pipor och varje pipa har en 

effekt på 10 kilovatt. På bilden 

Bengt Börjesson. 

GREJER & GREPP 

EXPLICA 

KENNETH PETTERSON

BYGGFOLK 

Jag har sett 

och upplevt 

så mycket dåligt 

ledarskap under 

sjuttiotalet och 

kanske själv också 

utövat det.” 

Håkan Syrén, självkritisk 

överbefälhavare (DN). 

Genom att se allt man har 

och strunta i att sukta efter 

allt man inte har.” 

Babben Larsson, känd humorist, 

om lycka (Di/Weekend). 

Jag hoppas att den kan 

sätta fokus på vad som 

alltid är viktigt: solidaritet och 

civilkurage. Att vi kan komma 

ihåg att livet är lite mer än hus 

och hem och bantning.” 

Michael Nyqvist, känd 

skådespelare, om sin roll som 

Chile-ambassadören Harald 

Edelstam (Metro). 

MATS FOGEMAN 

FOGEMAN 

SCANPIX 

MATLÅDAN 

Fylld fl äskschnitzel med kapris 

● 4 benfria fl äskkotletter (ca 150 

gram styck) 

● 10 soltorkade tomater 

● 10 fi nhackade oliver 

● 2 msk riven färsk parmesan 

● 2 äggulor 

● 50 gram smör 

● kapris 

Lyckat att båten sjönk 

Under ytan/ 

Erik byggde sin egen ubåt. 

Efter 2 500 timmars arbete 

sjösatte han den. Ubåten 

sjönk, precis som den skulle. 

Den 26-årige maskinmekanikern 

Erik Westberg från Brände 

utanför Umeå fi ck för sju år 

sedan en galen idé. 

– Jag tyckte liksom det skulle 

vara en frän grej att ha sin egen 

ubåt. Jag menar, annars är det 

ju rätt liten risk att man ska få 

åka med en. 

Precis som professor Baltazar 

började han gå runt och 

fundera hemma i sin mekaniska 

verkstad. Och så en dag för 

två år sedan satte han i gång. 

Helt utan ritningar och 

med en gymnasieutbildning i 

maskinmekanik började han 

svetsa och bocka plåt. Efter 

cirka 2 500 arbetstimmar var 

han klar med sitt verk i början 

av september. 

Den tolfte september sjösattes 

den 8,5 ton tunga och 6,1 

meter långa undervattensfarkosten 

i Sikeå hamn utanför 

Robertsfors. 

Den sjönk, precis enligt beräkningarna, 

och ubåtskaptenen 

från Brände gick ned fem 

meter under havsytan innan 

han nöjd återvände upp. 

Ubåten kan ta en last på 600 

● 10 potatisar 


Sjöfartsinspektionen har gett Erik Westberg tillstånd att köra 

med sin hemmabyggda ubåt. 

kilo. Den drivs med en dieselmotor 

i ytläge och elmotor i 

undervattensläge. Farkosten 

saknar än så länge navigationssystem. 

Något som för Erik, 

som inte utesluter att gå ned till 

100 meters djup, är nästa steg i 

konstruktionen. 

Erik hade innan han satte i 

➊ Skär en skåra mitt i fl äskschnitzeln. 

Hacka tomaterna. 

Blanda dem med parmesanen, 

äggulorna och oliverna. 

➋ Fyll schnitzeln med röran. 

Salta och peppra. Grilla eller stek 

köttet i panna. 

➌ Dela potatisarna i halvor, vänd 

dem i olivolja och havssalt. Sätt 

i ugnen på 195 grader i ca 35 

minuter. Lägg till köttet när det 

är ungefär en kvart kvar. Servera 

med skirat smör, citron och kapris. 

MICKE SELANDER 

gång inga kunskaper i båtbyggande 

och hans sjövana var i 

princip obefi ntlig. 

– Tja, jag var ju på en fi nlandskryssning 

för ett tag 

sedan. Det är kanske inte så 

mycket men ändå det, säger 

han och skrattar. 


SKIVOR 

Dia Psalma 

Kaos & Skrål / Border Music 

Rock-Punk/ 

Djupa Skogen är den första 

fullängdaren från folkpunkarna 

Dia Psalma på 10 år. Lite 

äldre och tröttare når de inte 

upp till samma urglöd som på 

storsäljaren Gryningstid från 

1994. 

Men takterna och den politiska 

medvetenheten fi nns kvar. 

Låtarna ”Blod” och ”Öga för 

Öga” gör att gamla fans trallar 

med kultgubbarna från Strängnäs. 

MB 

SCANPIX

Vetenskapen på Kungliga tekniska högskolan närmar sig Harry Potters 

trollkonster. 

Harrys trollkonster möjliga 

Osynligt/ 

I framtiden kan Harry Potters 

osynlighetsmantel bli 

verklighet. Eller varför inte 

osynliga hus? 

Det är möjligt att tillverka ett 

osynligt material, hävdar forskare 

på Kungliga tekniska högskolan, 

KTH. 

Så länge ljuset refl ekteras 

bort från ett föremål kan vi se 

det. Utmaningen är att få ljuset 

SPIK I FOTEN FÖR NÖJES SKULL 

Fakiren är på 

promenad med sin 

son. Plötsligt råkar 

pojken trampa på 

en spik. 

Pappan fräser: 

– Det är konstigt 

med dig att du 

Tipsa oss. Kontakta a.s@byggnadsarbetaren.se, 08-728 48 00. 

Marley och jag 

av John Grogan 

BÖCKER 

Djuriskt/ 

Hunden Marley är en galen vit 

labrador, som älskar allt utom 

åskväder. Boken om hans liv är 

ett litet glädjepiller. AS 

Fettguiden 

av Fredrik Paulún 

Näringslära/ 

Mellanrubriker 

som Ulcerös kolit 

(tjocktarmsin- 

fl ammation) till trots. Det här 

är en tillgänglig, snygg och till 

alltid ska tänka på 

nöjen! 

Direktören till 

sekreteraren: 

– Alla brev som 

skickas härifrån 

ska vara skrivna så 

att röra sig runt föremålet, som 

vatten kring en sten, skriver Ny 

Teknik. 

Ett forskarlag på KTH har konstaterat 

att det är teoretiskt möjligt, 

men svårt eftersom minsta 

avvikelse från parametrarna gör 

att man kan se det ”osynliga” materialet. 

Möjligen till lättnad för 

framtidens byggnadsarbetare, 

som skulle få ett svårt jobb om 

byggmaterialet inte syntes. 

ANKI SYDEGÅRD 

och med lite njutningsfull vägvisare 

i fettdjungeln – full av 

goda råd. Skippa godis och färdiglagat! 

Njut av musslor, oljor 

och grönsaker! ID 

Vindarnas ö 

att vilken idiot som 

helst ska kunna 

förstå dem! Det här 

får du skriva om! 

– Javisst. Bara 

direktörn talar om 

vad det är han inte 

förstår. 

av Elisabeth Nemert 

Historisk roman/ 

Kungasonen och 

tjurdanserskan ska 

få varandra. Det står tidigt 

klart. Men först måste författarinnan 

visa hur mycket hon 

läst på om minoernas Kreta, så 

det blir till att vänta. Läänge. AS 

AFTONBLADET BILD 

Ejendal 


SISTA ORDET 

TRYGGHET MED 

OCH UTAN JOBB 

Ett bra jobb ger god försörjning, utveckling 

och arbetstillfredställelse. 

Men dessvärre har miljontals svenskar 

inte något riktigt bra jobb. Korta 

påhugg, monotoni, dålig arbetsmiljö 

och annat elände är en daglig realitet för alltför 

många. 

Ändå är det för många bättre med ett dåligt 

jobb än inget jobb alls. Det är 

trots allt värre att stå utanför 

arbetsmarknaden. 

För oss i Byggnads, med 

vår förankring i byggarbetslivet, 

vet vi hur spröd gränsen 

kan vara mellan arbete 

och det som kallas utanförskap. 

En arbetsolycka, en 

sjukdom eller en företagskonkurs 

kan försätta en 

stor stark byggnadsarbetare 

med familj i det som kallas 

utanförskap. 

Därför innebär försämringar 

för de utsatta också ökad 

otrygghet även för dem som 

för tillfället har det hyggligt. En olycka händer ju 

så lätt. Och den kan inträffa och drabba på många 

olika sätt. 

Vi arbetar ständigt och i sund reformistisk 

anda med att skapa bättre arbetsmiljöer. Det 

har gjort att det svenska arbetslivet hör till 

världens sundaste. Något som i grunden äventyras 

när regeringen nu tänker dra in stora delar 

av resurserna för arbetsmiljöverket och de 

regionala skyddsombuden. 

Det svenska byggarbetslivet brutaliseras då 

TILLY TYCKER TILL… 

...OM OPINIONEN 

● En rad borgerliga skribenter är indignerade 

för att regeringen har så dåliga opinionssiffror. 

Reinfeldt & Co får följa Brechts råd att 

skaffa sig ett nytt folk som vill att de som har 

det sämst får det sämre och de rika väldiga 

skattesänkningar. 


”Världen över har 

denna högerpolitik 

tillämpats. Det har 

lett till vidgade klyftor, 

svältlöner, social 

misär och – värst 

av allt – svår barnfattigdom. 

” 

med följder som dödsfall, skador och arbetssjukdomar. 

Jag tycker det är bra att de borgerliga lyft fram 

hur viktigt det är att fler bör komma i arbete. Men 

internationellt sett är sysselsättningsgraden mycket 

hög i Sverige. 

Regeringens patentlösning är att försämra för de 

arbetslösa, sjuka och arbetsskadade. Den borgerliga 

tron är att de då skaffar sig 

jobb så att samhällsekonomin 

förbättras och så att drömmålet 

förverkligas – sänkta skatter. 

Världen över har denna högerpolitik 

tillämpats. Det har lett 

till vidgade klyftor, svältlöner, 

social misär och 

– värst av allt 

– svår barnfattigdom. 

I Byggnads 

internationella 

arbete har vi 

ofta träffat 

på detta. Och 

sett de förfärliga 

sociala följderna. 

Jag är mycket bekymrad över 

att vi fått en regering som inte 

bara tror sig kunna pressa ut 

människor till vilka jobb som 

helst. Utan också slår till med 

försämringar av arbetsmiljöerna 

och vuxenutbildningen. 

Och som titt och tätt sopar till 

de arbetslösa, arbetsskadade 

och sjuka. 

...OM BOSTÄDER 

● Mats Odell, bostadsministern utan bostadspolitik, 

har klutat ihop nyliberala mål 

för svensk bostadspolitik. Marknaden ska 

lösa allt. Om tre år kommer väljarna att omvandla 

Odells mål till självmål. Synd att ska 

dröja så länge. 

HANS TILLY 

förbundsordförande 

Telefon 08- 728 48 10 

Mobil 070-552 67 40 

E-post hans.tilly@byggnads.se 

...OM MORGAN 

● Förra ministern Morgan Johansson har riktat 

en utsträckt hand till Jan Björklund (fp). 

Morgan vill komma överens om att sänka 

kunskapskraven på de yrkesinriktade gymnasielinjerna. 

Ta ner handen Morgan!

HELIG 

SKRIFT 

GENERERA 

UPPMANING 

VID MAT- 

BORDET 

VILL 

HA MER 

OVAL 

SVIDER 

REJÄLT 

DRA JÄMNT 

VILL FÅ 

HUSET TÄTT 

ANFRÄTT 

ÄR EN 

DEL MIL 

FORT- 

FARANDE 

KORTA 

DAGAR 

FLÖDA 

VINNARE I BILDKRYSS 11 

ÄR SURT 

POPGRUPP 

OCH 

KOFTOR 

Thorun Kouppala, Gällivare, Britta 

Johansson,Eksjö, Helene Syrén, 

Jönköping, Heléne Sandström, Stockholm, 

Jan Ödling, Sundsvall, Marianne Ahlex, 

Sundbyberg, Emil Bidebo, Eskilstuna, Jan 

Löfgren, Luleå, Kjell Johansson, Ramdala, 

Björn Roslund, Västerhaninge, Henry 

Persson, Valbo, Kurt Johansson, Åsarna, 

Isak Klavemyr, Grillby, Uno Nyström, 

Örkelljunga, Kjell Olofsson, Svenstavik. 

Vinnarna får var sin dubbeltrisslott. 

KVIST- 

KNÖL 

VAR EN 

FRUKTAD 

ARMADA 

UNO MALM 

DRAG I 

SYDAFRIKA 

I ROPET 

LILJAN 

FÅR 

SKYNDA 

TITEL 

I ENGLAND 

HÖRS BAND 

MED ETT- 

ÖRES 

SENTENS 

ÄR FETT- 

RÖST- 

SNÅL 

BRUS S O R L 

VEDERMÖDA 

BYGGS 

OFTA MOT 

SÖDER 

ÄR JU 

TID PÅ 

KVIGAN 

SJÖN Ö NÄSTE K O Ö G D 

HÄRSKAR- 

STAV 

VERKAR 

OCKSÅ FÖR 

”KRONAN” 

STYR OCH 

STÄLLER 

HAR SÖM- 

ERSKA 

HÅLLER 

I TRÅD- 

ARNA 

SUDDIG 

GREKÖ 

SVENSK 

DROTTNING 

OFTA MED 

PAUS 

RADIUM 

FÅR MAN 

KUSARNA 

EMELLANÅT 

ÄR OFTA 

SLIPADE 

VRIST 

G N Ä L L S P I 

E 

K 

UNDER- 

SKOG 

KLAGAR S HOV- 

DRIVER 

OMKRING 

DJUR 

2 X 50 

SMÅPLOCK D I E T K O S T SENIOR 

N Y B Y G G E P Å B E S T 

HINDRAR 

SPILL D Ä 

SPELADE 

HAR INGET 

ATT GÖRA S VILL ICKE M SIMKUNNIG 

UNG 

REBELL J 

STELNAD 

JP 2007 

BALSAM 

©PERSSON 

ÅTERSKEN R LEVER SMÅTTING 

AV 

TOG MÅNGA 

LIV PÅ 

SJÖFART B 1300-TALET A R N STARTTAL 

VANÄRA S K A GER OSS M NYTT T T 

NATION E T T 

SKOGS- 

I 

SAKNAR 

MEDEL A R M 

BOR 

MOGA- 

DISHU S O M A L I E R 

SJÖ 

FÄRGLÖST 

A V K O R T A D 

SALT 

MINNES- A FÖRLUST L U N 

KORT 

I 

A R G 

BLIR 

KORT 

CIGARR FARKOST 

INNAN DEN 

HELGDAG 

AV SÄV 

TAS BRUK 

FÄSTA S Ö N I 

VOLVO 

MED 

SKÅP M 

NUMMER 

HALS 

TORK- 

LÅDA 

ILSKEN Å L L A 

STÅR TOM 

PÅ VINTERN N A C K E 

SAMS 

MÄNGD E N S 

TEKNOLOGI 

S T R A P A T S BOR 

ÖSTERUT A S I A T E R 

A L T A N E R WIGWAM 

TENOREN 

NICOLAI T Ä L T VALSPÄCK 

SPETS T R A N 

G L A S GÅNG 

I 

VAK O N 

ÄR KLART 

GRUVAN G SVAR E N T Y D I G FÅS FRÅN T TACKAN A 

SLÅR 

TRISS 

LOAFERS S T E G E FÖR- 

BITTRING 

TRIVS PÅ H MO A T KREDIT 

KOMISKT 

INSLAG A N FRAM- 

FÖRS 

SOLO 

SILVER I 

KEMIN 

SJÖ OCH 

VANLIG A G SKOG N A T U R 

ÅSYN 

I S B O R R KJUSA D A L G Å N G KINESISKT 

MÅTT L I 

BEHÖVER 

PIMPLARE 

HAR RÖTT 

FLÖDE A O R T A LINDRAD A L L E LIK- 

GILTIGA E G A L A 

ROVDJUR 

F UTMÄRK- 

ANDE 

DRAG 

S HYMEN 

HUD- 

SVULST 

VECKODAG 

SÖRJA 

SKALDEL 

ÄR DET 

I GRUVA 

HUVUDHÅR 

VÄGLEDA 

TOG 

SLUT 

KAN VARA 

AVGIFTS- 

BELAGD 

BYGGDES 

VASA AV 

LAGG- 

KÄRL 

KARTELL HABIT 

VAPENSLAG 

GAMMALT 

BILDBLAD 

HELGON- 

BILD 

LÄGE 

PÅ 

BRYTARE 

GAMMAL 

GULDVIKT 

TA EN 

SVÄNGOM 

STAD I 

RYSSLAND 

ENBÄRS- 

DRYCK 

KORT 

NUMMER 

NÅGOT 

FÖR LIVET 

VILDOXE 

SKYMF 

POLERA 

TAS I 

TINA 

SLASKA 

SYNS INTE 

FÖR ÖGAT 

UNDAN- 

MANÖVER 

PÅ BÅT- 

SKOLA 

NY- 

SILVER 

OMODERN 

KAMBODJA 

KORT 

UGGLOR 

BILDKRYSS #14 

VERKAR 

SOM SKYDD 

FRAMTILL 

BÄR PÅ 

ANLAG 

SKADA 

VIKTIGA 

VITA- 

MINER 

GREKBERG 

HÅLLER 

UPP 

FARTEN 

JP 2007 

©PERSSON 

Dragning den 29 oktober. 15 med rätt lösning 

vinner var sin trisslott med chans att få upp till 7,5 

miljoner kronor. Sänd lösningen till Bildkryss 14, 

Byggnadsarbetaren, Box 196 15, 104 32 Stockholm. 

Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postadress. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 


BYGGFOLK 

David Cottrell började som diskare på Hermans vegetariska restaurang, nu sköter han matlagningen. 

Davids stroganoff 

är bra för hjärnan 

David Cottrell lämnade bygget i London och blev kock på en vegetarisk 

restaurang i Stockholm. Nu brinner han för vegetarisk mat och tycker att fler 

borde äta hälsosamt för att må bättre. 

TEXT: KATARINA CONNHEIM FOTO: ANNA SIMONSSON 

Kocken David Cottrell häller olja 

över champinjonerna och rör sedan 

med den stora stekspaden på 

stekhällen. I en stor gryta bredvid 

kokar rödbetorna och strax intill 

puttrar två av dagens rätter; en thailändsk 

kokosgryta och en stroganoffgryta (med soja 

i stället för kött), 

David är inte still en sekund. Han flänger 


mellan arbetsuppgifterna i köket; hackar 

rödlök, mynta, skär upp tomater, passar 

champinjonerna, rör om i potatissalladen 

och springer då och då ut i restaurangen för 

att hämta tomma salladsskålar. 

- Jag håller på med fyra till fem olika saker 

hela tiden. Men det är ändå lugnt. Stressigast 

är det på sommaren, då en massa människor 

kommer hit. 

För 16 år sedan kom engelsmannen David 

Cottrell till Sverige för att arbeta som 

byggnadsarbetare i Täby centrum som renoverades. 

Han träffade en svensk tjej på en pub en 

söndagseftermiddag och några månader senare, 

i juni 1992, flyttade han till Stockholm. 

Fler faktorer än kärleken bidrog.

Vid restaurangens buffébord. David Cottrell hämtar tomma skålar att fylla på med vegetarisk mat. 

– Jag tyckte att Stockholm var bra. Det var 

ren luft, mycket bättre än jag var van vid. 

David hade arbetat som byggnadsarbetare 

i London, men hade fått 

ont i ryggen. Han ville 

också göra något annat 

i livet och sökte jobb på 

olika restauranger. På 

Hermans vegetariska 

restaurang fick han 

jobb som diskare. 

Ganska snart fick 

han hoppa in och arbeta 

som kock, eftersom 

kocken var sjuk. David 

var lite inne på vegeta- 

David Cottrell. 

risk mat, eftersom han hade varit gift med en 

kvinna som var vegetarian. Nu blev han ännu 

mer inspirerad. 

– Det är extremt viktigt att äta hälsosam 

mat. Det är inte bara hälsosamt för kroppen, 

utan också för hjärnan. 

Mat från Mellanöstern tycker han är den 

nyttigaste maten, eftersom det finns både 

råa och kokta grönsaker, couscous, ris, bönor, 

yoghurt och hoummus. 

Visst kan det vara svårt att hitta fräscha 

råvaror i Sverige, jämfört med länder där 

grönsakerna finns runt knuten. Men David, 

som bor i Stockholmsförorten Bredäng, har 

tillgång till många matkulturer och handlar 

nästan alltid sin mat i en kurdisk mataffär. 

Han tycker att det finns likheter mellan 

att arbeta som kock och som byggnadsarbetare. 

Båda jobben är kreativa, eftersom man 

skapar något. 

– När dagen är slut så känns det att man 

har gjort något. Det känns både i kroppen 

och mentalt. 

Skillnaden är att byggnaderna finns kvar. 

I London kunde David åka runt på tunnelbanan 

och titta på olika byggnader som han hade 

varit med om att bygga. Å andra sidan har 

han inte längre ont i ryggen och får mycket 

feedback. Nästan varje dag är det någon gäst 

som berömmer maten och vill ha recept. 

– Men vi använder aldrig recept, utan har 

allt i huvudet. Vi har bara recept när vi bakar 

bröd. 

David tycker att det finns en hel del fördomar 

mot vegetarisk mat. Men det finns 

vegetarianer bland alla typer av människor. 

– Det är bara att välja. Stoppar du i dig en 

massa godis, chips och kött, så blir du tjock 

och dör tidigt. 

Att laga vegetarisk mat behöver inte vara 

märkvärdigt. David tycker att man ska vara 

nyfiken och prova nya kryddor och matvaror. 

Hemma är det David som lagar maten till 

75 procent. Hans barn, som är nio och tio år, 

äter mycket vegetarisk mat. 

– I går fick jag till och med i dem brysselkål, 

säger han nöjt. 

Familjen äter kött ibland. Och David gillar 

att kolla på fotboll och dricka öl tillsammans 

med kompisar. Men i stället för chips och 

dipp rostar han pitabröd och gör en röra, exempelvis 

hoummus- eller yoghurt-dip. ● 

RECEPT/ ROSTAT PITABRÖD 

OCH HOUMMUSRÖRA 

Skippa chipsen och dippen framför tv:n. 

Här är Davids recept på rostat pitabröd 

och hoummusröra: 

Rostat pitabröd 

Bryt pitabröd i småbitar. Rosta dem 

lätt i stekpannan tillsammans med lite 

olivolja, några kumminfrön och lite 

havssalt. 

Hoummusröra (4 personer) 

2 burkar kikärter 

2 vitlöksklyftor 

1 msk tahinipasta 

2 msk mezeyoghurt 

1 msk olivolja 

2 msk citronsaft 

salt 

Blanda alla ingredienser med en stavmixer.

Nr 14 2007 (PDF 1,9 MB) - Byggnadsarbetaren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?