Svensk Linje Nr 2, 2005
Svensk Linje Nr 2, 2005 Svensk Linje Nr 2, 2005
Nr 2 2005 SVENSKLINJE Tema: Europavision ORGAN FÖR FRIA MODERATA STUDENTFÖRBUNDET
- Page 2 and 3: Fi har landat. Medievänstern var s
- Page 4 and 5: Förbundsordföranden Fi ute ur sku
- Page 6 and 7: Tema: Europavision 10 Svensk Linje
- Page 8 and 9: Byggnads Byggnads Byggnads Byggnads
- Page 10 and 11: tre strategisk rörlighet, ökad ut
- Page 12 and 13: Viljan Viljan Viljan Viljan Viljan
- Page 14 and 15: konkurrensen som utvecklar samarbet
- Page 16 and 17: Vi Vi Vi Vi Vi fick fick fick fick
- Page 18 and 19: Största Största Största Största
- Page 20 and 21: Precis Precis Precis Precis Precis
- Page 22 and 23: NÄSTAN MITT I LINJEN NÄSTAN MITT
- Page 24 and 25: Så Så Så Så Så länge länge l
- Page 26 and 27: tydlig - den är ideologisk förnye
- Page 28 and 29: SvL: SvL: Skulle Skulle skattetryck
- Page 30 and 31: Inblick TTTTTyvärr yvärr yvärr y
- Page 32 and 33: VVVVVarför? arför? arför? arför
- Page 34 and 35: En En En En En del del del del del
- Page 36 and 37: På På På På På vissa vissa vis
- Page 38 and 39: Recensioner Hälften Mises, hälfte
- Page 40 and 41: Recensioner arna arbeta med att st
<strong>Nr</strong> 2<br />
<strong>2005</strong><br />
SVENSKLINJE<br />
Tema: Europavision<br />
ORGAN FÖR FRIA MODERATA STUDENTFÖRBUNDET
Fi har landat. Medievänstern var<br />
så entusiastisk att den inte kunde<br />
hålla sig, och en strid ström av förväntansfulla<br />
artiklar fick Schyman<br />
att lansera sitt partiinitiativ flera<br />
månader tidigare än tänkt. Men<br />
när Schyman visade upp sina<br />
följeslagare försvann mystiken.<br />
Det kolossala medieintresset<br />
blev Fis förbannelse. Det visade sig<br />
vara svårare att dölja sin politiska<br />
oförmåga och bristen på både<br />
förändringsförslag och verklighetskontakt<br />
inför landets samlade<br />
medieuppbåd. När okunnighetens<br />
slöja lyftes sprack Fiorna som<br />
troll i solljus.<br />
Susanne Linde, Fis borgerliga<br />
alibi som senast röstade på vänsterpartiet,<br />
har fått personifiera<br />
landets enskilt största problem.<br />
Hon har blivit riksfuskaren. Det<br />
är omöjligt att diskutera sjukskrivningar<br />
utan att se Linde<br />
framför sig. Det är ingen odelat<br />
positiv mediabild.<br />
Det ska bli spännande att från<br />
bekväm läktarplats se på när de<br />
vänsterfeministiska spjutspetsarna<br />
kompromissar fram ett program<br />
med faktiska förslag. Ännu<br />
har ju inga förslag materialiserats.<br />
Ingen som såg Susanne Linde<br />
intervjuas i TV4 kan någonsin<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> • årgång 63<br />
Box Box 2294, 2294, 103 103 17 17 Stockholm<br />
Stockholm<br />
www www.svensklinje.com<br />
www .svensklinje.com<br />
Redaktör:<br />
Kristian Karlsson<br />
0739 - 80 63 56<br />
kristian@svensklinje.com<br />
Redaktionssekreterare:<br />
Oscar Hållén<br />
Peter O Sellgren<br />
Redaktion:<br />
Svend Dahl<br />
Ulrik Franke<br />
Klas Hjort<br />
Karolin A Johansson<br />
Karin Svanborg<br />
Kristin Östlund<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Jens Eriksson<br />
glömma hur, eh, vag hon var i<br />
förhållande till politiska reformer.<br />
”Du ställer så svåra frågor, tihi”<br />
Mest spännande blir huruvida<br />
Schyman kan få könskrigaren<br />
Schönfeldts Gränd 2, Box 2294, 103 17<br />
Stockholm, tel: 08-791 50 05, fax: 08-791 50 02<br />
www.fmsf.nu<br />
Förbundsordförande:<br />
Jens Eriksson<br />
070 - 542 23 26<br />
Viceordförande:<br />
Erik N Andersson<br />
0706 - 41 07 78<br />
Anna Hård af Segerstad<br />
0705 - 18 17 49<br />
Danjell Elgebrandt<br />
070 - 458 40 67<br />
Christian Sandström<br />
073 - 705 01 37<br />
Tiina Rosenberg att lägga band på<br />
sin revolutionära glöd och nöja sig<br />
med demokratiska metoder.<br />
Även högklackade skor kan<br />
marschera i takt.<br />
Förbundssekreterare:<br />
David Stenergard<br />
0739 - 41 07 94<br />
Ekonomisekreterare:<br />
Thomas Norén<br />
0707 - 37 41 23<br />
Internationell sekreterare:<br />
Jens P Ahl<br />
0709 - 85 52 49<br />
Texter:<br />
Författarna svarar själva för sina bidrag. För<br />
ledaravdelningen samt för osignerat material<br />
svarar redaktionen. <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong>s texter publiceras<br />
även digitalt. Skribenter som motsätter sig detta<br />
kommer ej att publiceras. Vi förbehåller oss rätten<br />
att redigera inkommet material.<br />
Globalt företagstryck AB<br />
ISSN 0346-2161<br />
2 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
Innehåll<br />
Ledare 4<br />
Förbundsordföranden 6<br />
Bomber 8<br />
Tema Inledning • Av Peter O Sellgren 10<br />
Ju större, desto friare? • Av Johnny Munkhammar 12<br />
Solidariskt framåt marsch? • Av Lars Wedin 16<br />
Hellre konkurrens än harmoni • Av Evelina Lorentzon 20<br />
Ett Europa som kan möta världen • Av Gunnar Hökmark 24<br />
Fred i vår tid • Av Einar du Rietz 28<br />
Fritt land med ryska band • Av Petrus Boström 32<br />
Europa behöver en återställare • Av Margit Gennser 37<br />
Mitt i linjen Braaaaains – food for thought • Av Rigmor Mortis 40<br />
Nästan mitt i linjen Mer Riesling åt folket • Av Anders J Wikman 42<br />
Tema Ifrågasatt stat på väg mot EU • Av Andreas Giallourakis 44<br />
Inblick Inledning • Av Kristian Karlsson 47<br />
Intervju med Maud Olofsson • Av Kristian Karlsson & Klas Hjort 48<br />
Centerpartiet hittar hem • Av Fredrick Federley 58<br />
Belysande om centerns svek • Av Dick Erixon 61<br />
Debatt Bakåt, inte framåt, Howard! • Av Adam Nelvin 65<br />
Staten, det är Lee Kuan Yew • Av Anders Borg 68<br />
På plats Direkt från undersidan • Av Petter Andersson 72<br />
Recension Hälften Mises, hälften Marx • Av Per Bylund 74<br />
om Kevin A Carson: Studies in mutualist political economy<br />
Ingen spik i kistan • Av Carl Grufman 75<br />
om Mats Ögren (red): Makten framför allt<br />
”Ännu ser vi en gåtfull spegelbild • Av Ulrik Franke 77<br />
om Anderberg et al (red): Irakkriget : perspektiv på politik och krigföring<br />
Föreningar 79<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
3
Ledare<br />
Ställ krav på Kroatien<br />
Förra årets utvidgning av EU var ett viktigt stycke<br />
historia. Stater som för mindre än två decennier sedan<br />
var fastkilade under Moskvas stövelklack är nu<br />
demokratiska länder med öppna gränser till Västeuropa.<br />
I Sverige slapp vi till och med övergångsregler,<br />
eftersom de partier som ville ha särlagstiftning för<br />
medborgare från de nya EU-länderna – socialdemokraterna,<br />
folkpartiet och moderaterna – inte lyckades<br />
kompromissa om detaljerna för segregationen.<br />
Utvidgningen har redan haft viss effekt. Flera av<br />
staterna i det nya Europa har väsentligt längre skatter<br />
än sina västeuropeiska grannar. Dessutom är skatten<br />
ofta platt. I april ägnade The Economist ett helt temanummer<br />
åt de öst- och centraleuropeiska staternas<br />
framgångsrika och eftersträvansvärda skattesystem.<br />
I Estland är den platta inkomstskatten 26 procent, i<br />
Lettland 25 och i Slovakien 19, bara för att nämna<br />
några exempel. Skattekonkurrensen inom den Europeiska<br />
Unionen sätter hård press på den västeuropeiska<br />
socialismen, och det kommer att bli mycket<br />
dyrt att hålla fast vid ett progressivt högskattesystem.<br />
Nyligen stod det klart att också Rumänien och<br />
Bulgarien får bli medlemmar, förmodligen redan<br />
2007. Ett EU-medlemskap kunde ha legat i korten<br />
ganska snart också för Kroatien. 17 mars skulle<br />
landet ha börjat förhandla om medlemskap, men<br />
förhandlingarna har skjutits upp på obestämd tid.<br />
Anledningen heter general Ante Gotovina.<br />
Kroatien styrs av nationalistpartiet HDZ, vars<br />
auktoritära regim under kriget 1991-95 bedrev<br />
omfattande etnisk rensning på serber och muslimer.<br />
1999 dog ledaren och krigsherren, general Franjo<br />
Tudjman. Partirodret övertogs av Ivo Sanander som<br />
gjorde sig av med några av de mer hårdföra nationalisterna<br />
och hävdade att partiet snabbt förvandlats<br />
till ett helt vanligt högerparti av västeuropeiskt snitt.<br />
I januari 2000, strax efter Tudjmans död, åkte partiet<br />
ändå ur regeringskansliet med huvudet före.<br />
Oppositionen fick 70 procent av rösterna. ”HDZ<br />
ses som partiet som visserligen gav Kroatien dess<br />
självständighet, men som sedan dess utvecklats till<br />
en maktfullkomlig elit utan framtidsvisioner för<br />
landet”, förklarade Carl Bildt, <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong>-redaktör<br />
på sextio- och sjuttiotalet och sedermera både svensk<br />
statsminister och EU-medlare på Balkan.<br />
2003 vann HDZ tillbaka makten och gick genast i<br />
koalition med några av de hardliners som lämnade<br />
partiet efter Tudjmans död. Förre USA-ambassa-<br />
dören Miomir •u•ul blev utrikesminister och<br />
Tudjmanveteranerna Andrija Hebrang och Jadranka<br />
Kosor vice premiärministrar. •u•ul avgick i februari<br />
i år efter en korruptionsskandal. Premiärminister Sanander,<br />
som Carl Bildt ”minns som en trogen löjtnant<br />
till Tudjman” säger sig fast besluten att föra in<br />
landet i EU. Men Tudjmans ande vilar ännu tung<br />
över Zagreb och hotar omintetgöra den ambitionen.<br />
Ante Gotovina, som konflikten handlar om, var<br />
under kriget kroatisk general och ansvarig för stormoffensiven<br />
mot Krajinaområdet. 150 civila serber<br />
mördades och omkring 150 000 fördrevs. 2001<br />
åtalades Gotovina vid krigsförbrytartribunalen i<br />
Haag. Han är tribunalens tredje mest eftersökta<br />
person, efter de bosnienserbiska bödlarna Radovan<br />
Karad•iæ och Ratko Mladiæ.<br />
Kroatien vägrar emellertid att lämna ut honom.<br />
Ingen vet var han finns, hävdar regeringen. Ändå<br />
betalar den kroatiska staten ut en militärpension till<br />
honom varje månad och det var inte länge sedan han<br />
sågs spatsera utmed den adriatiska kusten i all<br />
välmåga. EU och tribunalens chefsåklagare Carla del<br />
Ponte är övertygade om att generalen håller sig gömd<br />
med HDZ-regeringens goda minne, förmodligen i den<br />
kroatiska delen av Bosnien.<br />
Att Tudjmans parti vägrar utlämna en misstänkt<br />
krigsförbrytare till tribunalen i Haag är inte förvånande.<br />
Det är ett tydligt tecken på att partiet ännu<br />
inte gjort upp med sitt mörka förflutna. Bland medborgarna<br />
är försvaret för nationalismen fortfarande<br />
stark och uppslutningen bakom Gotovina likaså. Den<br />
misstänkte krigsförbrytaren är något av en folkhjälte.<br />
Det är bra att EU ställer krav. Om Unionen i stället<br />
valt att blunda för folkmordet som rasade för mindre<br />
än tio år sedan, hade det haft avsevärd effekt på dess<br />
trovärdighet i frågor som rör mänskliga rättigheter.<br />
Genom att kräva att Kroatien griper Gotovina innan<br />
dess EU-förhandlingar kan börja, ges dessutom<br />
incitament till Serbien-Montenegro. Om Kroatien<br />
släppts in i EU utan att ställa general Gotovina till<br />
svars för folkmordet i Krajina, hade det blivit svårare<br />
att kräva att Serbien-Montenegro griper Karad•iæ<br />
och Mladiæ, två av krigets allra värsta bödlar, innan<br />
förhandlingarna kan börja.<br />
Om det är viktigare för HDZ att skydda en mördare<br />
från rättvisan än att föra in Kroatien i den Europeiska<br />
unionen, måste Unionens svar vara tydligt. Gärna<br />
utvidgning, men först ska mördarna i fängelse.<br />
4 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
Mattias Svensson<br />
Visste du att det är farligare att vara något kilo för smal<br />
än tiotals kilo för tjock? Visste du att vi lever allt längre<br />
och att dödsfallen i hjärt- och kärlsjukdomar halverats<br />
sedan 1980? Visste du att fl er och fl er motionerar och<br />
äter frukt och grönsaker?<br />
Förmodligen inte – eftersom överviktsexperter och<br />
läkemedelsföretag som vill behandla dig, amerikanska<br />
advokater som vill stämma restauranger och stat och<br />
myndigheter som vill ta hand om dig, vill inte tala om<br />
det. De tjänar alla på bilden av fetma och övervikt som<br />
ett stort och växande samhällsproblem. Ett problem<br />
som vanliga människor inte kan hantera.<br />
Peta inte i maten! befriar debatten om mat,<br />
vikt och hälsa från hotbilder och överdrifter.<br />
Den försvarar din rätt att själv välja vad du ska<br />
äta och hur du vill leva.<br />
Mattias Svensson är skribent och debattör. Efter att ha vägt<br />
över 100 kilo var han, enligt vissa experter, att betrakta som<br />
kroniskt sjuk och ett hjälplöst offer för en förgiftad mat- och<br />
inaktivitetsmiljö. Han siktar nu, 20 kilo lättare, på att springa<br />
sitt första maraton.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
Ny pocket<br />
från Timbro<br />
PETA INTE I MATEN!<br />
184 S, POCKET, UTK MAJ <strong>2005</strong><br />
CA-PRIS 59 KR, ISBN 91-7566-576-X<br />
Utkommer den 12 maj!<br />
www.timbro.se/bokhandel<br />
Tel: 08-587 898 26 Fax: 08-587 898 55 Mail: info@timbro.se<br />
5
Förbundsordföranden<br />
Fi ute ur skuggorna<br />
”Alla män drar nytta av att det finns…ehhh….att<br />
det här våldet mot kvinnor… alla män drar nytta…av<br />
det…liksom” säger feministspjutspetsen Monika<br />
Amante, utan att framstå som helt tvärsäker. Det är<br />
dagen efter, klockan är sex på morgonen och hon<br />
försöker förklara för P1:s lyssnare huruvida hon<br />
anser att alla män har en kollektiv skuld för att<br />
kvinnor utsätts för manligt våld. Svaret är alltså –<br />
det torde i alla fall vara den mest korrekta tolkningen<br />
– att det faktiskt är så. Reporterns vassa följdfråga<br />
”hur då?” blir dock för mycket för Amante. Hon<br />
tvingas stryka flagg efter sju utdragna sekunders<br />
tystnad och antar ett erbjudande som går ut på att<br />
hon skall ”tänka vidare på saken istället”. Frågan<br />
går istället över till föreningskamraten Susanne Linde,<br />
långtidssjukskriven före detta folkpartist, som dock<br />
inte heller gör ett vidare vasst intryck utan försöker<br />
fnittra bort saken. Så fortsätter lyteskomiken i en<br />
kvart.<br />
Det lågintensiva könskriget hade tagit ny fart redan<br />
på den internationella kvinnodagen den åttonde<br />
mars. I ett sista tappert försök att kväsa planerna på<br />
ett feministiskt parti lanserade ledande personer från<br />
socialdemokraterna och LO nätverket Feministas.<br />
Under partisekreterare Ulvskogs fasta ledning<br />
krävdes förändring. Det går nämligen inte längre att<br />
acceptera att kvinnor saknar samma rättigheter och<br />
möjligheter som män, ansåg några av de främsta<br />
företrädarna för det statsbärande partiet. Ansträngningarna<br />
visade sig dock vara förgäves. Den fjärde<br />
april sjösatte landets mer obundna elitfeminister,<br />
tillsammans med en inte våldsamt imponerande skara<br />
folkliga alibin, föreningen Feministiskt initiativ (Fi).<br />
Kursen sattes mot riksdagen, och splittringen av den<br />
feministiska rörelsen var ett faktum. Morgonen efter<br />
presenterades Amante och Linde således för de<br />
svenska konsumenterna av statsradio som två av<br />
det blivande feministiska partiets ”frontfigurer”.<br />
Historiskt sett har kvinnor behandlats illa, inte<br />
minst av staten. Även i Sverige rådde tidigare helt<br />
andra spelregler för kvinnor än för män. När<br />
akademiledamoten och mångkonstnären Albert<br />
Engström i början av seklet motvilligt och aningen<br />
kärvt röt att ”gärna för mig må sterila mör och gamla<br />
och fula ävlas att med politik fylla sitt minus med<br />
kärlek”, säger det kanske något om den inställning<br />
som fanns i vissa kretsar. Då fanns det skäl för att<br />
just kvinnans brist på individuella negativa rättigheter<br />
skulle lyftas fram. Möjligen var personer av kvinnligt<br />
kön för hundra år sedan som grupp särskilt<br />
förtryckta och förtjänade sina egna kampanjer,<br />
nätverk och politiska fälttåg.<br />
I dag är det betydligt svårare att hävda att så är<br />
fallet. Lagstiftningsmässigt finns det <strong>2005</strong> mycket få<br />
skillnader kvar mellan kvinnor och män i Sverige.<br />
Det stora undantaget är den lag som årligen tvingar<br />
tusentals män till tvångsarbete i kronans tjänst. För<br />
värnplikten är – när allt kommer till kritan – den<br />
enda större på kön grundade legala skillnaden mellan<br />
män och kvinnor. Det finns naturligtvis mindre<br />
undantag, men inte sällan rör det sig om ordlekar<br />
som när viss misshandel utan att det gör någon<br />
praktisk skillnad kallas kvinnomisshandel om den<br />
begås av en man och riktas mot en kvinna. Tanken<br />
är väl att det skall manifestera politisk handlingskraft,<br />
men det praktiska resultatet torde vara begränsat.<br />
Men hur är det då – frågar sig kanske välorienterad<br />
vän av ordning– med den statistiska snedfördelningen<br />
mellan män och kvinnor som är uppenbar<br />
vad gäller representation i de folkvalda församlingarna,<br />
lönenivåerna, föredelningen av det obetalda<br />
arbetet i hemmet, representationen i de större<br />
bolagsstyrelserna och så vidare? Talar inte dessa<br />
siffror sitt tydliga språk? Säger inte dessa siffror att<br />
den politiska kvinnokampen måste gå vidare? Ur ett<br />
liberalt perspektiv – där statligt tvång ses som det<br />
stora hotet mot individens frihet – måste svaret bli<br />
nekande.<br />
Om vi med jämställdhet menar ett visst statistiskt<br />
utfall i fördelningen mellan kvinnor och män är detta<br />
faktiskt i grunden oviktigt så länge som varje individ<br />
tillerkänns samma grundläggande rättigheter och så<br />
länge som utfallet är baserat på fria individers egna<br />
val. Om dessa val leder till en ojämn fördelning är det<br />
inte en politisk uppgift att korrigera detta. Det är<br />
naturligtvis var och ens rätt att med fredliga medel<br />
6 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
försöka påverka sakernas förhållanden – med<br />
kampanjer, nätverk, fredliga bojkotter, information,<br />
namlistor och vad det månde vara – men det ska<br />
göras med just fredliga medel, inte med hjälp av<br />
politiskt tvång. Det viktiga är kampen för individens<br />
rättigheter.<br />
Den feministiska ideologin sägs ofta bygga på en<br />
insikt om att kvinnor är systematiskt underordnade<br />
män och på en vilja att göra något åt detta. I<br />
verkligheten är det dock i regel helt andra adelsmärken<br />
som glittrar på de röda sköldarna när de drar ut på<br />
slagfältet: arvsynden och den kollektiva svagheten.<br />
Arvsynden är själva grundfundamentet som den<br />
verklighetsbild och problemformulering som Fi nu<br />
hjälpligt presenterat vilar på. Utgångspunkten är att<br />
varje man är skyldig tills dessa att motsatsen är<br />
bevisad. I undantagsfall skyldiga till vissa mer<br />
konkreta företeelser som våld och löneskillnader,<br />
oftare rent allmänt och mer vagt skyldiga lite sådär i<br />
största allmänhet. Denna arvsynd bygger i sin tur på<br />
att varje man är medskyldig till de oförrätter som<br />
andra män begår i dag (som att slå sin fru eller ta upp<br />
plats i en bolagsstyrelse) och på att samtliga män har<br />
ett delansvar för de historiska oförrätter som män<br />
begått (som att grekiska kvinnor inte hade rösträtt<br />
under antiken och att husaga var tillåtet under 1800talet).<br />
1700-talsliberalen Mary Wollstonecraft stack<br />
redan några hundra år innan Fi uppenbarade sig på<br />
scenen hål på det mesta av arvsyndsdiskussionen.<br />
”Den stora massan har alltid varit förslavad av ett<br />
fåtal” slog hon fast, vilket borde vare en mycket viktig<br />
insikt. Även om de historiska tyrannerna i regel varit<br />
män så har de förtryckta männen alltid varit i stor<br />
majoritet. Varför är män som grupp medansvariga<br />
för oförrätter som begåtts mot kvinnor men inte för<br />
oförrätter begångna mot män? Och varför är kvinnor<br />
i sådana fall inte kollektivt ansvariga för de oförrätter<br />
som historiskt begåtts av kvinnor? Det säger sig självt<br />
att resonemanget lätt blir absurt, och i grunden finns<br />
hela tiden frågan: hur kan en individ hållas ansvarig<br />
för en annan individs handlingar? ”Jag vill dock<br />
påminna om”, sade Wollstonecraft, ”att jag […] inte<br />
kräver någon särskild plats”. Hon menade att det<br />
bara kunde finnas en norm för vad som var rätt och<br />
fel. Denna norm var att förnuftet betingar rättigheter<br />
och att dessa rättigheter skulle vara de samma för<br />
män såväl som för kvinnor. Svårare än så behöver<br />
det faktiskt inte vara.<br />
Den andra grundpelaren i den feministiska<br />
ideologin tycks vara den kollektiva svagheten. Dick<br />
Erixon har i sin bok Svaghetens moral beskrivit hur<br />
svagheten på olika sätt belönas i det svenska<br />
samhället och hur detta leder till att folk tenderar att<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
försöka definiera sig som tillhörande en svag grupp<br />
eller som besittande svaghetens egenskaper för att<br />
kunna dra fördelar av detta. På motsvarande sätt<br />
agerar många feminister. Oavsett om de är välbetalda<br />
riksdagsledamöter med en tillsynes fri tillgång till<br />
media eller om de är livstidsanställda professorer med<br />
högt anseende och samma fria tillgång till media så<br />
hävdar de sig på grund av sin könstillhörighet<br />
tillhöra en svag grupp. Det är ungefär lika fånigt som<br />
om Bruce Springsteen skulle hävda att han var utsatt<br />
och svag eftersom han tillhörde gruppen<br />
”rockmusiker” som i regel har det ganska knapert<br />
och som historiskt sett behandlats mycket illa av<br />
diverse moralister. I fallet med feministerna tycks det<br />
dock fungera. Gudrun Schyman och Ebba Witt-<br />
Brattström kommer av någon outgrundlig anledning<br />
undan med sin positionering som utsatta och<br />
undertryckta. Med hjälp av alibiskapande personer<br />
som Amante och Linde och alla de andra från<br />
Fältbiologerna, Medicinsk Feministisk Front, Grupp<br />
8, ”fredsrörelsen”, ”homorörelsen”, Elevorganisationen,<br />
Sveriges kvinnojourers Riksförbund, Sveriges<br />
Förenade Studentkårer, och allt vad det nu heter, så<br />
lyckas elitisterna låna legitimitet genom att definiera<br />
sig själva som politiskt svaga.<br />
I de mediala efterdyningarna som följt efter<br />
lanserandet av Feministiskt initiativ lär det ha sagts<br />
att Sverige behöver föreningen lika mycket som en<br />
gädda behöver en cykel. Det är möjligt att det stämmer<br />
vid en bedömning av huruvida föreningen skulle fylla<br />
någon funktion i riksdagen och givet vad de faktiskt<br />
tycks stå för. I ett ideologiskt klimat där feminismen<br />
lagt sig som en våt filt över Sverige och utvecklats till<br />
en svårdefinierad men ändå hela tiden närvarande<br />
metaideologi kan det dock vara nyttigt att den för en<br />
gångs skull tvingas upp i ringen. Det är svårt att slå<br />
mot en ideologi som aldrig vågar sig fram, som rör<br />
sig i skuggorna, som kräver förändring och uppslutning<br />
utan att definiera eller förklara vad de egentligen<br />
vill. Med Fi på banan kanske vi kan få se hur det<br />
rådande samförståndslarvet kring feminismen<br />
slutligen bryts. En pappamånad är en pappamånad<br />
för mycket, det vore trist om borgerligheten gjorde<br />
fel den här gången också.<br />
7
Bomber<br />
Kardinalsynd<br />
Konklaven kunde inte välja en<br />
amerikan till påve. Amerikanska<br />
katoliker suger.<br />
Svår fråga, tihi<br />
Att Susanne Linde är bränd råder<br />
ingen tvekan om, men är hon<br />
utbränd?<br />
Skänningemachiavelli<br />
Ingen att hålla i handen när det<br />
blåser.<br />
<strong>Svensk</strong> Näringsliv<br />
From ”no balls” to ”new balls”.<br />
Två flugor i en<br />
smäll<br />
SvL föreslår att de anställda på<br />
AMS tar ett friår.<br />
www.skrivisär.nu<br />
Feministas<br />
www.planka.nu<br />
Saxat ur Östra Småland: ”I<br />
måndags kallade Gudrun Schyman<br />
till presskonferans för att<br />
presentera pattformen för sitt nya<br />
parti Feministiskt Initiativ.”<br />
Borg back to basics<br />
Nu väntar vi på en omvärdering<br />
av narkotikapolitiken.<br />
Ideologisk resa<br />
Från Unckel till Gunther Guillaume.<br />
Kvinnlig<br />
härskarteknik<br />
Tihi.<br />
Val av ny påve<br />
Reinfeldt är glad att han saknar<br />
rösträtt.<br />
Petri Primat<br />
Nästa påve väntas bli apkonservativ.<br />
Modern<br />
decamerone<br />
Arbetarrörelsens ledning berättar<br />
porrklubbsanekdoter på Perssons<br />
herrgård.<br />
Nyvänsterpapister<br />
Think orbi, act urbi.<br />
Porrklubb Paradiso<br />
Baylan-do! Baylan-do!<br />
Avklätt<br />
Hallengren har inga medlemmar,<br />
och Baylan inga byxor.<br />
Nytt från (m)<br />
Det viktiga är inte huruvida SJ är<br />
privat eller offentligt ägt. Det<br />
viktiga är att tågen går i tid.<br />
Tankefel<br />
Det viktigaste är inte vem som<br />
regerar. Det viktigaste är att<br />
politiken har bra kvalitet.<br />
M.a.o.<br />
Det viktiga är inte vilken färg<br />
katten har utan att den fångar<br />
råttor.<br />
Anakronistisk<br />
dialog<br />
Deng: Det spelar ingen roll om<br />
katten är svart eller vit, bara den<br />
fångar råttor.<br />
Raj-raj: Håller med. Dessutom var<br />
din företrädare dum i huvudet.<br />
8 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
Bomber<br />
Hotel SSU<br />
You can check out any time you<br />
like, but...<br />
Walk the talk<br />
Skolministern arbetade tidigare<br />
konkret för att höja statusen på<br />
typiska kvinnoyrken.<br />
Kårpolitik<br />
Studentinflytande, utbildningskvalitet<br />
och rakade brudar.<br />
Show some kårleg<br />
Lite sång, lite dans, lite naket.<br />
Politik med klös<br />
”Vi behöver ta krafttag mot<br />
objektifieringen i samhället”,<br />
meddelar Ibrahim Baylan från<br />
Chat Noir i Göteborg.<br />
Have mercy<br />
Ge grabben ett brejk. Hur lätt är<br />
det för en kårpolitiker från Umeå<br />
att få brudar gratis?<br />
Prisa Gud, här<br />
kommer...<br />
Bo Lundgren gör vad han kan för<br />
att föra över pengar från staten till<br />
medborgarna.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
129 miljarder kvar<br />
De gamla moderaterna har inte<br />
gett upp.<br />
Hälften kvar<br />
SSU<br />
Strid inom<br />
socialdemokratin<br />
SVT-falangen kritiserar moderpartiet.<br />
Arbetets hjältar<br />
”De var visserligen utkommenderade,<br />
men man kunde se på dem<br />
att det fanns en glädje i att vara<br />
utkommenderad.”<br />
Gesunkenes<br />
kulturschlecht<br />
Korruptionen har nu nått ända<br />
ner till ungdomsförbundet.<br />
Pub-lik Service<br />
Lars Engqvist blir ny ordförande<br />
för SVT.<br />
SSU<br />
Att verka utan att finnas.<br />
”Go home”<br />
S-soldat SS-soldat<br />
Marita<br />
En ulv i vargakläder.<br />
”I politiken är vi<br />
alla bröder”<br />
Den kristna s-tidningen Broderskap<br />
önskar borgerlig valseger.<br />
Korporativism<br />
Det viktiga är inte att våra medlemmar<br />
får jobb, utan att tågen går<br />
i tid.<br />
Kommissarie<br />
Engqvist<br />
SVT – Svart-Vit-Television, fast i<br />
färg.<br />
Lyckliga horan<br />
...å vars enda amibitioner, är en<br />
Baylan och en lön.<br />
9
Tema: Europavision<br />
10 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
11
Tema<br />
Utsträckande Utsträckande Utsträckande Utsträckande Utsträckande av av av av av<br />
frihet frihet frihet frihet frihet och och och och och<br />
rörlighet rörlighet rörlighet rörlighet rörlighet skapar skapar skapar skapar skapar<br />
motkrafter; motkrafter; motkrafter; motkrafter; motkrafter; de de de de de<br />
som som som som som vill vill vill vill vill stoppa stoppa stoppa stoppa stoppa<br />
och och och och och begränsa, begränsa, begränsa, begränsa, begränsa, de de de de de<br />
som som som som som vill vill vill vill vill<br />
kontrollera kontrollera kontrollera kontrollera kontrollera och och och och och<br />
styra. styra. styra.<br />
styra. styra.<br />
Ju större, desto friare?<br />
Av Johnny Munkhammar<br />
I I I ett ett ett utvidgat utvidgat EU EU kommer kommer protektionism<br />
protektionism<br />
protektionism<br />
och och regleringar regleringar att att få få svårare svårare svårare att att slå slå rot. rot.<br />
rot.<br />
Kulturella Kulturella och och historiska historiska skillnader<br />
skillnader<br />
förhindrar förhindrar konsensus konsensus i i annat annat än än de de mest<br />
mest<br />
grundläggande grundläggande frågorna. frågorna. En En union union med<br />
med<br />
trettio trettio medlemmar medlemmar måste måste inskränka inskränka sig<br />
sig<br />
till till att att upprätthålla upprätthålla upprätthålla den den fria fria marknaden,<br />
marknaden,<br />
menar menar Johnny Johnny Johnny Munkhammar<br />
Munkhammar, Munkhammar , idéprodu- idéproduidéproducent cent cent på på Timbro. Timbro. Timbro. Han Han tecknar tecknar en en ljus ljus bild<br />
bild<br />
av av EU:s EU:s framtid, framtid, men men pekar pekar också också på<br />
på<br />
idéstrider idéstrider som som måste måste vinnas.<br />
vinnas.<br />
Utvidgningen av EU med tio stater den<br />
första maj 2004 medförde dramatiska<br />
förändringar av Europa. Flertalet ledande<br />
politiker föreföll omedvetna om effekterna<br />
och svängde snabbt från helhjärtat<br />
stöd för utvidgningen till krav på<br />
övergångsregler och minimiskatter.<br />
EU har ännu inte någon gemensam<br />
marknad med fri rörlighet för varor,<br />
tjänster, kapital och människor. Mycket<br />
återstår innan målet som sattes 1992 är<br />
uppnått. På varu- och kapitalmarknaderna<br />
har utvecklingen gått långt. Mer<br />
återstår för tjänster och människor.<br />
Den oavslutade utvecklingen mot<br />
gemensam marknad till trots var det dock<br />
ett väldigt utsträckande av marknadens<br />
principer som skedde med utvidgningen.<br />
Tio nya länder med 75 miljoner medborgare<br />
trädde in, med vitt skilda förutsättningar.<br />
Den relativa öppenheten och<br />
rörligheten ökar konkurrensen mellan<br />
företag och politiska system.<br />
Fortsatt Fortsatt utvidgning<br />
utvidgning<br />
En delvis väl fungerande gemensam<br />
marknad med 450 miljoner invånare ger<br />
i sig goda möjligheter till de skapande<br />
krafterna. Alla de fyra produktionsfaktorerna<br />
kan finna förutsättningar för att<br />
verka som passar just dem. När marknaden<br />
är heterogen skapas dessutom stort<br />
tryck på omvandling och förnyelse.<br />
Till detta kommer att EU avses fortsätta<br />
utvidgas. Först med Rumänien och<br />
Bulgarien om ett par år, sedan sannolikt<br />
med ytterligare ett par länder ur det forna<br />
Jugoslavien. Turkiet har fått löfte om att<br />
inleda förhandlingar – även om vägen blir<br />
lång och kurvig. Men riktningen är klar;<br />
den utveckling som har skapat betydande<br />
turbulens i Europa ska fortsätta.<br />
Utsträckande av frihet och rörlighet<br />
skapar motkrafter; de som vill stoppa och<br />
begränsa, de som vill kontrollera och<br />
styra. Protektionister av alla färger återuppstår<br />
och en klassisk strid intar scenen.<br />
Det senaste exemplet var Frankrikes nej<br />
till EU-kommissionens direktiv för att<br />
skapa en gemensam tjänstemarknad, då<br />
12 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
detta ansågs hota den europeiska sociala<br />
modellen.<br />
Kommande år kommer detta att vara<br />
huvudfokus i Europa. Denna strid<br />
kommer att avspeglas i en lång rad<br />
sakfrågor. Formellt kan det handla om<br />
skatter, bidrag, immigration, arbetsmarknad<br />
eller annat – men i realiteten är det<br />
samma idékamp. Det är avgörande för<br />
Europas framtid att frihetens krafter<br />
vinner.<br />
Hellre Hellre Hellre de de nya nya än än de de de gamla<br />
gamla<br />
De tio nya EU-länderna skiljer sig från de<br />
femton gamla på en rad sätt. I genomsnitt<br />
är de fattigare – efter att åtta av dem<br />
härjades av kommunismen – och BNP per<br />
capita i EU sjönk följaktligen från USD<br />
26 000 till 23 800. BNP för de tio nya<br />
utgjorde blott sex procent av de gamlas<br />
sammantagna. I topp bland de nya låg<br />
Cypern och Slovenien och längst ned låg<br />
de baltiska staterna.<br />
Kostnaden för arbetskraft i de tio nya<br />
länderna ligger på ca 20-40 procent av<br />
snittet i EU-15. Deras skatter är lägre;<br />
således sjönk det genomsnittliga<br />
skattetrycket i EU från 42 procent till 39<br />
procent den första maj 2004. Den<br />
ekonomiska tillväxten hos de tio nya är i<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
snitt mer än dubbelt så hög per år som i<br />
EU-15.<br />
Skatterna är lägre – och det blir allt<br />
vanligare med platt skatt. I flera länder är<br />
det dessutom en och samma platta skatt<br />
– samma procentsats i skatt för alla – för<br />
såväl privatpersoner som företag. Enkelt,<br />
ekonomiskt effektivt och, kan tyckas,<br />
rättvist. Estland var först 1994 – och<br />
skatteintäkterna har ökat varje år sedan<br />
dess. Fyra av de tio nya länderna har platt<br />
skatt och fler överväger det.<br />
Skatterna är platta och ofta låga. I<br />
Ungern utgjorde staten 70 procent av<br />
ekonomin 1992, nu utgör den 14 procent.<br />
Det påverkar förstås förutsättningarna<br />
för produktion i dessa länder i positiv<br />
riktning och företag flyttar dit. Slovakien<br />
har blivit världens största bilproducent i<br />
förhållande till landets storlek.<br />
I EU-15 var länderna relativt lika<br />
varandra, även om protektionisterna var<br />
oroliga för inflyttning av arbetskraft från<br />
Sydeuropa. Men de tio nya gör den<br />
gemensamma marknaden mycket mer<br />
heterogen. Skillnaderna blir mycket<br />
större. Olika länders och regioners<br />
komparativa fördelar blir tydligare.<br />
Det påverkar det gamla Europa.<br />
Österrike har sänkt sin bolagsskatt från<br />
Fyra Fyra Fyra Fyra Fyra av av av av av de de de de de tio tio tio tio tio nya nya nya nya nya<br />
länderna länderna länderna länderna länderna har har har har har<br />
platt platt platt platt platt skatt skatt skatt skatt skatt och och och och och<br />
fler fler fler fler fler överväger överväger överväger överväger överväger det. det. det. det. det.<br />
13
Byggnads Byggnads Byggnads Byggnads Byggnads försatte försatte försatte försatte försatte<br />
arbetsplatsen arbetsplatsen arbetsplatsen arbetsplatsen arbetsplatsen ii<br />
iii<br />
blockad blockad blockad blockad blockad och och och och och skrek skrek skrek skrek skrek<br />
”go ”go ”go ”go ”go home” home” home” home” home” till till till till till<br />
letterna. letterna. letterna. letterna. letterna. Nu Nu Nu Nu Nu har har har har har det det det det det<br />
lettiska lettiska lettiska lettiska lettiska företaget företaget företaget företaget företaget<br />
gått gått gått gått gått i i i i i konkurs. konkurs. konkurs.<br />
konkurs. konkurs.<br />
34 till 25 procent och Tyskland planerar<br />
en sänkning från 25 till 19 procent.<br />
Eftersom låg skatt ger goda villkor för<br />
produktion blir det ett ”race to the<br />
bottom” vad gäller skatter – och ett ”race<br />
to the top” när det gäller tillväxt. Hade<br />
hög skatt varit en konkurrensfördel, som<br />
vissa hävdar, hade naturligtvis inte denna<br />
utveckling pågått och ingen hade heller<br />
försökt stoppa den.<br />
Platt skatt sprider sig i de nya länderna;<br />
senast infördes en sådan i Rumänien. Den<br />
holländske finansministern har resonerat<br />
om fördelarna med platt skatt. Faktum<br />
är att även Sverige med skattereformen<br />
1990 kom nära platt skatt; tanken var<br />
att nästan alla bara skulle betala kommunalskatt.<br />
Sedan har det förvanskats med<br />
ändrade brytpunkter, värnskatt och<br />
annat, men tanken är inte ny här.<br />
Fackets Fackets kartellmakt kartellmakt utmanas<br />
utmanas<br />
Både Gerhard Schröder och Göran<br />
Persson har kritiserat dessa länders låga<br />
skatter och goda konkurrenskraft. På<br />
olika sätt har de önskat tvinga upp deras<br />
skatter. Tack och lov är detta inte möjligt<br />
eftersom sådana beslut förutsätter<br />
enhällighet. Men blotta önskan är<br />
horribel; att vilja försämra dessa länders<br />
möjligheter till ökat välstånd. Därmed<br />
skulle också hela EU:s tillväxt sänkas.<br />
Det är dock den fria rörligheten för<br />
människor som skapar de största utmaningarna.<br />
Det har i Sverige kommit att<br />
manifesteras i Vaxholm. Kommunen<br />
upphandlade ett lettiskt företag, som kom<br />
med det bästa budet, för att bygga en<br />
skola. Byggnads försatte arbetsplatsen i<br />
blockad och skrek ”go home” till letterna.<br />
Nu har det lettiska företaget gått i<br />
konkurs. Facket är en utbudskartell vars<br />
makt utmanas av den fria rörligheten.<br />
Varför ska inte kommunen få spara<br />
pengar på att bygga billigare? Vad är det<br />
för skillnad på att köpa en billig DVDspelare<br />
från Kina och att köpa billiga byggtjänster<br />
från Lettland? Ska en fackförening<br />
sätta löner för dem som inte är medlemmar?<br />
Många frågor ställs på sin spets.<br />
Detta är bara början. I takt med att<br />
exemplen blir fler kommer fler krav på<br />
att begränsa rörligheten att resas. Ju<br />
närmare ett turkiskt inträde kommer,<br />
desto mer intensiv lär debatten bli.<br />
De bästa effekterna av EU kommer inte<br />
av några beslut som fattas inom institutionerna<br />
eller någon särskild politik som<br />
bedrivs på EU-nivå. Och de kommer<br />
framför allt inte av det som större delen<br />
av EU-budgeten ägnas åt; jordbruks- och<br />
regionalstöd. Nej, de bästa effekterna<br />
kommer av att så många murar, hinder<br />
och gränser mellan länderna har rivits.<br />
Rörligheten och friheten skapar väldig<br />
förnyelse och konkurrens.<br />
14 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
Risken är då att EU börjar motverka<br />
denna effekt genom att protektionisterna<br />
får ökat inflytande. Man kan tänka sig en<br />
situation då interventionism från Bryssel<br />
blir en stark negativ kraft som motverkar<br />
den goda effekten som fri rörlighet skapar.<br />
Sociala program, minimiskatter, regleringar<br />
på arbetsmarknaden – sådant<br />
skulle störa ut det positiva.<br />
Hur stor är den risken? Mycket påverkas<br />
förstås av vilken konstitution som till<br />
sist kommer att ligga till grund för EU.<br />
Det nuvarande förslaget har brister på<br />
den punkten, gränsen för vad EU får ägna<br />
sig åt är oklar, men förslaget förbättrades<br />
på slutet av Storbritannien som satte<br />
tydliga gränser vid skatterna, till exempel.<br />
Men än mer handlar troligen om hur<br />
Europas ledare väljer att tolka reglerna,<br />
vilken riktning de vill gå i.<br />
Storleken Storleken har har betydelse<br />
betydelse<br />
Om det ekonomiska hoppet kommer från<br />
öst och den konkurrens de nya länderna<br />
erbjuder så kommer det starkaste löftet<br />
om gränser för vad EU ska göra från<br />
samma håll. I dag är tjugofem länder med<br />
i EU, om något år är de tjugosju. Efter<br />
ytterligare något år troligen trettio – och<br />
därefter heter EU:s folkrikaste stat<br />
Turkiet. I en sådan europeisk union är<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
den gemensamma nämnaren begränsad.<br />
Det kan vara lätt för Beneluxländerna att<br />
samverka i allehanda frågor – sociala,<br />
ekonomiska, kulturella. Den gemensamma<br />
nämnaren är stor, en union dem<br />
emellan skulle kunna ägna sig åt mycket<br />
och ha en stor gemensam statsmakt. I EU-<br />
30 är det inte så. Olikheterna i politik,<br />
kultur, tradition och sociala frågor är<br />
stora. Det betyder att dessa länder saknar<br />
intresse av att bygga stora gemensamma<br />
system. Det Frankrike vill ha kanske<br />
Estland är emot.<br />
Därför är ett stort EU också det närmaste<br />
man kan komma en garant för att<br />
EU som helhet inte kommer att börja ägna<br />
sig åt att bygga en stor gemensam statsmakt.<br />
Grupper av länder som så önskar<br />
kan alltid ägna sig åt det, men det kommer<br />
inte att vara hela EU. Kärnan i samarbetet<br />
kommer därmed att kunna förbli öppna<br />
gränser och gemensam marknad.<br />
Utvidgning av EU är utvidgning av<br />
friheten. Det skapar ett bättre Europa –<br />
med konkurrens och begränsad gemensam<br />
statsmakt. Men vi måste inse att<br />
denna utveckling väcker upp motkrafter.<br />
Mellan dessa kommer många slag att stå<br />
i den europeiska debatten. Och frihetens<br />
vänner måste vinna.<br />
Utvidgning Utvidgning Utvidgning Utvidgning Utvidgning av av av av av<br />
EU EU EU EU EU är är är är är utvidgning utvidgning utvidgning utvidgning utvidgning<br />
av av av av av friheten. friheten. friheten. friheten. friheten. Det Det Det Det Det<br />
skapar skapar skapar skapar skapar ett ett ett ett ett bättre bättre bättre bättre bättre<br />
Europa Europa Europa Europa Europa – – – – – med med med med med<br />
konkurrens konkurrens konkurrens konkurrens konkurrens och och och och och<br />
begränsad begränsad begränsad begränsad begränsad<br />
gemensam gemensam gemensam gemensam gemensam<br />
statsmakt. statsmakt. statsmakt. statsmakt. statsmakt.<br />
15
Tema<br />
EU, EU, EU, EU, EU, med med med med med 450 450 450 450 450<br />
miljoner miljoner miljoner miljoner miljoner invånare invånare invånare invånare invånare<br />
och och och och och mer mer mer mer mer än än än än än en en en en en<br />
fjärdedel fjärdedel fjärdedel fjärdedel fjärdedel av av av av av<br />
världens världens världens världens världens BNP BNP BNP,,,,, BNP BNP<br />
måste måste måste måste måste ta ta ta ta ta sin sin sin sin sin del del del del del av av av av av<br />
ansvaret ansvaret ansvaret ansvaret ansvaret för för för för för<br />
skapandet skapandet skapandet skapandet skapandet av av av av av en en en en en<br />
säker säker säker säker säker värld. värld. värld.<br />
värld. värld.<br />
Solidariskt<br />
framåt marsch?<br />
Av Lars Wedin<br />
Den Den europeiska europeiska säkerhets- säkerhets- och och försvars- försvarsförsvars- politiken politiken (ESFP) (ESFP) har har sedan sedan starten starten 1999 1999<br />
1999<br />
gått gått från från ord ord och och och drömmar drömmar till till handling<br />
handling<br />
och och verklighet. verklighet. Utvecklingen Utvecklingen är är fortfar fortfar-<br />
fortfar<br />
ande ande snabb. snabb. snabb. Samtidigt Samtidigt finns finns det det det ett ett flertal<br />
flertal<br />
grundläggande grundläggande frågor frågor som som inte inte är är lösta. lösta.<br />
lösta.<br />
Mest Mest brännande brännande brännande är är är relationen relationen mellan mellan mellan EU<br />
EU<br />
och och Nato, Nato, eller eller i i förlängningen förlängningen förlängningen hela hela hela frågan<br />
frågan<br />
om om relationen relationen mellan mellan Europa Europa och och och USA. USA.<br />
USA.<br />
Lars Lars W WWedin,<br />
W edin, pensionerad pensionerad kommendör<br />
kommendör, kommendör , nu nu<br />
nu<br />
forskningsledare forskningsledare i i militärstrategi militärstrategi vid vid<br />
vid<br />
Försvarshögskolan Försvarshögskolan och och och Senior Senior Advisor<br />
Advisor<br />
till till Institut Institut Français Français d’Analyse d’Analyse Stratégique Stratégique<br />
Stratégique<br />
i i Paris, Paris, stakar stakar ut ut kursen kursen kursen för för EU EU och och mär-<br />
mär<br />
kerker ut ut några några några av av de de punkter punkter där där där man man riskeriske-<br />
rar rar att att gå gå gå på på grund.<br />
grund.<br />
ESFP är en del av den gemensamma<br />
utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP).<br />
Det är ESFP som gör att GUSP inte bara<br />
utmynnar i ord utan också i handling med<br />
militära och civila resurser vid internationella<br />
kriser. En förutsättning är förstås<br />
att alla medlemsstater solidariskt arbetar<br />
mot gemensamma mål och försöker tygla<br />
sina nationella käpphästar; GUSP är<br />
mellanstatligt och beslut fattas i princip<br />
med konsensus.<br />
Den europeiska säkerhetsstrategin<br />
(ESS), som antogs av Europeiska rådet i<br />
december 2003, ger den övergripande<br />
inriktningen. De viktigaste hoten utgörs<br />
enligt ESS av internationell terrorism,<br />
spridning av massförstörelsevapen, organiserad<br />
brottslighet samt konsekvenserna<br />
av stater i upplösning och regionala<br />
konflikter. EU:s viktigaste strategiska mål<br />
är därför att möta hoten genom insatser<br />
av olika slag, varvid unionens alla resurser<br />
skall kunna utnyttjas på ett samlat sätt<br />
för att skapa dels säkerhet i EU:s när-<br />
maste grannskap, dels effektiva multilaterala<br />
organisationer (FN, WTO med<br />
flera). EU måste kunna agera aktivt,<br />
koordinerat samt få större resurser; här<br />
ställs bland annat krav på att medlemsstaternas<br />
försvarsmakter förnyas så att<br />
de blir mer flexibla och rörliga samt att<br />
resurserna används på ett mer effektivt<br />
sätt.<br />
Europas Europas ansvar ansvar och och verktyg<br />
verktyg<br />
EU, med 450 miljoner invånare och mer<br />
än en fjärdedel av världens BNP, måste ta<br />
sin del av ansvaret för skapandet av en<br />
säker värld och för att den första försvarslinjen<br />
mot dagens hot ofta ligger långt<br />
utanför Europas gränser. Sverige, som<br />
försvarsbeslutet gör klart, delar denna<br />
uppfattning och har förklarat sig berett<br />
att ta sin del av det europeiska ansvaret:<br />
”Europeiska unionen är central för<br />
Sveriges säkerhet.”<br />
I dag gäller fortfarande Nice-fördraget<br />
och här finns en strikt uppdelning mellan<br />
de tre så kallade pelarna (Europeiska<br />
gemenskaperna, gemensamma utrikesoch<br />
säkerhetspolitiken respektive polis<br />
och rättsväsende). Eftersom dessa<br />
problem hanteras av olika institutioner<br />
uppstår svåra gränsdragningsproblem<br />
mellan inre och yttre, militär och civil<br />
säkerhet. Sådana gränsdragningar är<br />
också oförenliga med dagens krav på ett<br />
brett grepp på säkerheten. Fram till dess<br />
att konstitutionen träder i kraft förblir<br />
EU emellertid en månghövdad hydra.<br />
EU är en civil organisation som<br />
emellertid, liksom stater, har behov av att<br />
kunna använda militär styrka när så är<br />
nödvändigt. Det militära instrumentet kan<br />
inte allena förhindra eller lösa konflikter,<br />
16 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
men det kan skapa de nödvändiga<br />
politiska förutsättningarna. Olika<br />
instrument har olika möjligheter under<br />
konflikthanteringens olika stadier. Civila<br />
och militära komponenter måste därför<br />
samordnas i en övergripande strategi.<br />
Detta är rent principiellt svårt att göra och<br />
kräver såväl lämpliga strukturer och<br />
doktriner som övning. I detta syfte skapas<br />
nu en särskild civil-militär planeringscell.<br />
Men för att EU:s potential ska<br />
kunna användas fullt ut måste Nicefördraget<br />
ersättas av den nya konstitutionen.<br />
Växande Växande antal antal ansvarsområden<br />
ansvarsområden<br />
EU har ett stort antal instrument till sitt<br />
förfogande. Inom den första pelaren<br />
återfinns humanitärt bistånd och utvecklingsbidrag;<br />
EU och dess medlemmar är<br />
världens i särklass största biståndsgivare.<br />
Här finns också en särskild mekanism för<br />
räddningstjänst.<br />
Den så kallade solidaritetsklausulen<br />
avseende terrorism ingår i konstitutionen.<br />
När denna träder i kraft blir alla<br />
medlemsstaterna skyldiga att med alla<br />
medel, inklusive militära, förhindra<br />
terrorattacker samt att lämna bistånd i<br />
syfte att mildra konsekvenserna vid en<br />
attack. Ett politiskt dokument med<br />
ungefär motsvarande innehåll antogs efter<br />
terrordådet i Madrid den 11 mars 2004.<br />
Härmed har Europas ledare ömsesidigt<br />
deklarerat : ”din säkerhet är min säkerhet”.<br />
Inom ESFP har EU under senare år<br />
byggt upp en rad resurser. På det civila<br />
området finns möjlighet att sätta in upp<br />
till 5 000 polismän inom 60 dagar varav<br />
1 000 inom 30 dagar. Härtill kommer<br />
några hundra andra specialister inom<br />
områden som rättsväsende och offentlig<br />
förvaltning. EU har därigenom resurser<br />
att starta återuppbyggnaden av rättsväsendet<br />
i en konfliktdrabbad stat, vilket<br />
är en av de viktigaste åtgärderna för att<br />
skapa ett stabilt samhälle.<br />
På det militära området innebär<br />
genomförandet av det ursprungliga<br />
Headline Goal 2003 att EU nu kan sätta<br />
in och leda upp till 60 000 man inom 60<br />
dagar och att en sådan operation skall<br />
kunna pågå i upp till ett år. Det finns<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
emellertid en rad viktiga brister som skall<br />
åtgärdas inom ramen för det nya Headline<br />
Goal 2010 men detta är en fråga som vi<br />
återkommer till nedan.<br />
Härtill kommer att medlemsstaterna<br />
har angett såväl militära som civila<br />
resurser för räddningstjänst som kan<br />
användas exempelvis vid terrordåd.<br />
En nyhet är European Gendarmerie<br />
Force (EGF). Gendarmer är en lycklig<br />
kombination av militär och polis. Styrkan<br />
ska kunna användas för uppgifter som<br />
fredsbevarande, stabilisering och polisverksamhet<br />
inklusive såväl utbildning som<br />
exekutiva uppdrag.<br />
Ett område som behöver mer<br />
uppmärksamhet är maritim säkerhet.<br />
Europa är beroende av säkra globala<br />
sjötransporter samtidigt som dessa i ökad<br />
grad är hotade av såväl terrorister som<br />
pirater. EU behöver därför utveckla en<br />
maritime strategy innebärande bland<br />
annat ett nära samarbete mellan EUmedlemmarnas<br />
sjöstridskrafter, kustbevakningar<br />
med flera organisationer.<br />
Den Den militära militära kapaciteten<br />
kapaciteten<br />
EU behöver ha förmåga till såväl<br />
stridsinsatser med kort reaktionstid som<br />
långsiktiga insatser för stabilisering. Det<br />
senare kan i huvudsak anses vara klart<br />
genom de ovan nämnda 60 000 soldaterna<br />
men får inte glömmas bort i den<br />
fortsatta utvecklingen. Det nya är en<br />
starkt ökad tyngd på snabba och korta<br />
insatser. Det mest uppmärksammade här<br />
är de så kallade stridsgrupperna. Dessa<br />
ska bestå av en förstärkt bataljon (800-<br />
1 000 man) med mycket hög beredskap.<br />
Sverige ska tillsammans med Finland,<br />
Norge och Estland sätta upp en sådan<br />
stridsgrupp, som under vissa tider<br />
kommer att stå i beredskap till EU:s<br />
förfogande. Ett antal andra länder och<br />
grupper av länder har gjort motsvarande<br />
åtaganden. En stridsgrupp kräver, vilket<br />
ibland glöms bort, understöd av en<br />
mängd andra funktioner som strategiska<br />
transporter, underrättelsetjänst, ledning,<br />
flygunderstöd, minröjning med mera.<br />
I det sommaren 2004 antagna Headline<br />
Goal 2010 har medlemsstaterna också<br />
gjort ett antal andra åtaganden som kan<br />
sammanfattas med högre beredskap, bät-<br />
EU EU EU EU EU behöver behöver behöver behöver behöver ha ha ha ha ha<br />
förmåga förmåga förmåga förmåga förmåga till till till till till såväl såväl såväl såväl såväl<br />
stridsinsatser stridsinsatser stridsinsatser stridsinsatser stridsinsatser med med med med med<br />
kort kort kort kort kort reaktionstid<br />
reaktionstid<br />
reaktionstid<br />
reaktionstid<br />
reaktionstid<br />
som som som som som långsiktiga långsiktiga långsiktiga långsiktiga långsiktiga<br />
insatser insatser insatser insatser insatser för för för för för<br />
stabilisering.<br />
stabilisering.<br />
stabilisering.<br />
stabilisering.<br />
stabilisering.<br />
17
tre strategisk rörlighet, ökad uthållighet, operation Althea i Bosnien) eller använda<br />
ökad flexibilitet och interoperabilitet. nationella högkvarter, som multinationa-<br />
Vidare skall givetvis bristerna från det liseras för uppgiften (som vid operation<br />
ursprungliga Headline Goal avhjälpas; Artemis i Kongo då det franska högkvar-<br />
exempelvis lufttankningsförmåga, underteret användes). Nu byggs emellertid en<br />
rättelsetjänst/spaning/målangivning och civil-militär cell upp inom EU:s militära<br />
strategiska transporter.<br />
stab innehållande ett embryo till ett<br />
Utvecklingen måste ske i samarbete med operationscentrum. Ska denna bara vara<br />
Endast Endast Endast Endast Endast tre tre tre tre tre till till till till till fem fem fem fem fem<br />
procentprocentprocentprocent procent av av av av av EuroEuroEuroEuroEuropaspaspaspaspas militära militära militära militära militära styrstyrstyrstyrstyr- kor kor kor kor kor kan kan kan kan kan sättas sättas sättas sättas sättas in in in in in<br />
utanför utanför utanför utanför utanför ländernas ländernas ländernas ländernas ländernas<br />
gränser gränser gränser, gränser gränser,<br />
, , , det det det det det vill vill vill vill vill<br />
sägasägasägasäga säga är är är är är användanvändanvändanvändanvänd- bara bara bara bara bara i i i i i dagens dagens dagens dagens dagens<br />
hotbild hotbild hotbild hotbild hotbild<br />
Nato eftersom det är här som interoperabilitet<br />
och taktiska doktriner<br />
utvecklas – EU avser inte dubblera denna<br />
roll. Det får inte glömmas bort att flertalet<br />
europeiska stater är med i både EU och<br />
Nato. Det är alltså i grunden samma<br />
resurser som används av båda organisationerna.<br />
Särskilt viktigt är det att se<br />
EU:s stridsgrupper i sammanhang med<br />
Nato Response Force (NRF), som är<br />
en ledningsorganisation för koordinering<br />
av EU:s civil-militära funktioner eller ska<br />
den också bli ett högkvarter med operativ<br />
ledningsförmåga?<br />
Utan en riktig militär ledningsorganisation<br />
blir det svårt för EU att snabbt<br />
genomföra militära resurser och det<br />
kommer att finnas en klyfta mellan den<br />
politisk-strategiska och den militärstrategiska<br />
ledningen. Men om en sådan<br />
alliansens huvudinstrument för transfor- organisation skapas anser många att<br />
mering av sina militära kapaciteter. Det är Natos roll som Europas viktigaste militära<br />
sannolikt inom ramen för NRF som även organisation kommer att hotas, med svår-<br />
EU:s styrkor kommer att övas – vad detta överskådliga konsekvenser som följd.<br />
kommer att innebära för icke Nato- Bortom denna diskussion ligger en än<br />
medlemmar som Sverige är ännu oklart. större fråga – vilken ambition ska EU<br />
EU:s kapacitetsarbete bygger på insikten egentligen ha på lång sikt? Ska EU nöja<br />
om att medlemsstaterna har alldeles för sig med att kunna genomföra freds-<br />
låg militär kapacitet. Allt för länge har man främjande insatser, när så behövs med<br />
skurit i försvarsbudgetarna. Än värre är korta stridsinsatser eller ska EU kunna<br />
att effekten är alltför låg på grund av att genomföra långvariga stridsinsatser med<br />
man behållit det kalla krigets tunga, hög intensitet?<br />
orörliga strukturer. Endast tre till fem En annan ambitionsfråga rör var och<br />
procent av Europas militära styrkor kan under vilka förhållanden EU skall ingripa.<br />
sättas in utanför ländernas gränser, det Många efterlyser en tydlig strategi som<br />
vill säga är användbara i dagens hotbild, ger svaret på dessa frågor. Detta är<br />
vilket innebär ett stort slöseri.<br />
emellertid orealistiskt av flera skäl. För<br />
En politiskt och militärt viktig fråga är det första har EU:s medlemsstater olika<br />
hur autonom EU:s ledningsförmåga ska strategiska ambitioner. För det andra<br />
(Vi (Vi (Vi (Vi (Vi vågar vågar vågar vågar vågar inte inte inte inte inte skriva skriva skriva skriva skriva ut ut ut ut ut<br />
sidnumret,sidnumret,sidnumret,sidnumret, sidnumret, med med med med med anledanledanledanledanled- vara. Till skillnad från Nato har EU i dag<br />
ingen stående kommandokedja utan man<br />
skulle en sådan diskussion lätt leda till<br />
bindningar, som kan visa sig mycket<br />
ningningningningning av av av av av AntidiskrimiAntidiskrimiAntidiskrimiAntidiskrimiAntidiskrimi-<br />
neringsbyråns neringsbyråns neringsbyråns neringsbyråns neringsbyråns fantasi.) fantasi.) fantasi.)<br />
fantasi.) fantasi.)<br />
ska antingen luta sig mot Nato (som vid olyckliga när verkligheten inte visar sig<br />
18 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
stämma med kartan. För det tredje skulle<br />
den skapa förväntningar och oro i<br />
omvärlden bland dem som skulle befinna<br />
sig inne i respektive utanför en ”EUintressesfär”.<br />
EU, EU, Nato Nato och och USA<br />
USA<br />
Den mest omfattande debatten i samband<br />
med ESFP och Natos framtid rör de<br />
transatlantiska relationerna.<br />
Irak och andra problem mellan den<br />
nuvarande amerikanska administrationen<br />
och EU ser i skrivande stund ut att<br />
vara någorlunda lösta. Ett mer strukturellt<br />
problem är européernas bristande militära<br />
kapacitet. Klyftan i militär förmåga blir<br />
bara större med fortsatt amerikansk<br />
upprustning och europeisk kräftgång. I<br />
dag är det möjligen Storbritannien som<br />
har förmåga att strida på samma villkor<br />
som USA. I längden är detta ohållbart för<br />
Nato som transatlantisk militär organisation.<br />
USA:s syn på europeisk förmåga är<br />
emellertid kluven. Man vill att Europa blir<br />
starkare, men är samtidigt rädd för ett<br />
Europa som kan agera autonomt.<br />
I debatten talas det ibland om huruvida<br />
EU ska vara en motvikt eller en partner<br />
till USA. Vare sig det ena eller det andra är<br />
emellertid möjligt utan ett starkt Europa<br />
med, bland annat, trovärdig militär<br />
handlingskraft.<br />
Det bör emellertid kommas ihåg att<br />
USA och Europa inte har riktigt likadana<br />
värderingar. USA värderar militär styrka<br />
mer än européerna medan dessa värderar<br />
diplomati, bistånd och andra ”mjuka”<br />
åtgärder mer än USA. EU:s militära<br />
doktriner är annorlunda – USA:s tro,<br />
som nu börjar vackla, på high-tech och<br />
precisionsanfall delas inte helt av<br />
européerna. Ett starkt EU kan härigenom<br />
komplettera USA på ett bra sätt; ett svagt<br />
EU får spela en andraplansroll.<br />
I detta sammanhang är ”EU 6” ett<br />
bekymmer – det vill säga de sex medlemsstater<br />
som inte är med i Nato. Kan en<br />
försvarspolitik vara trovärdig, när sex<br />
medlemmar vägrar att solidariskt ge och<br />
ta säkerhetsgarantier?<br />
Nato svarar för det kollektiva försvaret<br />
av sina medlemsstater, alltså huvuddelen<br />
av Europa. Samtidigt tar EU ett allt större<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
ansvar för medborgarnas säkerhet. Här<br />
kan finnas en grund för ett utmärkt<br />
samarbete men också för konkurrens.<br />
Vid krishantering utanför Europa är<br />
Natos komparativa fördel dess rent<br />
militära förmåga medan EU:s är förmågan<br />
att ta ett bredare grepp med samordnade<br />
civila, inte minst ekonomiska, och militära<br />
insatser.<br />
Det finns en risk, anser vissa, att Nato<br />
förvandlas till en militär verktygslåda och<br />
att dess politiska kraft övergår till EU.<br />
Detta skulle kunna leda till att Nato på<br />
sikt försvinner varvid EU skulle behöva<br />
ta över alliansens roll när det gäller militär<br />
utbildning, standardisering etcetera, samt<br />
det kollektiva försvaret av Europa. EU<br />
skulle då också behöva bli en militär allians.<br />
Det finns också en motsatt risk. Det<br />
finns de, såväl i Europa som mer förståeligt<br />
i USA, vilka talar för att EU ska begränsa<br />
sig till att vara en mellanstatlig handelsorganisation.<br />
I så fall skulle initiativet i<br />
säkerhets- och försvarspolitiken övergå<br />
till Nato och, i förlängningen, sannolikt<br />
till USA. Länder som Sverige skulle bli<br />
ytterligare marginaliserade. Med en<br />
fortsatt europeisk kräftgång på det<br />
militära området skulle Europa i detta<br />
scenario övergå till att vara leverantör av<br />
hjälptrupper till USA, som Germanien i<br />
förhållande till det romerska imperiet.<br />
Det Det dåliga dåliga exemplet exemplet Sverige<br />
Sverige<br />
ESFP går snabbt framåt och EU:s militära<br />
såväl som civila kapacitet att främja sina<br />
och medborgarnas intressen ökar.<br />
Samtidigt finns det många svåra framtidsfrågor,<br />
inte minst gentemot USA och<br />
Nato. Det finns tre nyckelfrågor. Den första<br />
är medlemsstaternas politiska vilja att<br />
dra åt samma håll. Utan denna blir ingenting<br />
gjort. Den andra är konstitutionen.<br />
Utan denna blir det svårt för EU att förverkliga<br />
sin potential, alltför mycket kraft<br />
kommer att spillas på institutionella<br />
problem. Den tredje är den militära kapaciteten.<br />
Om inte medlemsstaterna lojalt<br />
och solidariskt uppfyller sina åtaganden<br />
att förbättra förmågan kan inte EU bli en<br />
trovärdig aktör. Det svenska försvarsbeslutet<br />
är, vad avser resurserna, här ett<br />
mycket negativt exempel.<br />
Klyftan Klyftan Klyftan Klyftan Klyftan i i i i i militär militär militär militär militär<br />
förmåga förmåga förmåga förmåga förmåga blir blir blir blir blir bara bara bara bara bara<br />
större större större större större med med med med med fortsatt fortsatt fortsatt fortsatt fortsatt<br />
amerikansk amerikansk amerikansk amerikansk amerikansk<br />
upprustning upprustning upprustning upprustning upprustning och och och och och<br />
europeisk europeisk europeisk europeisk europeisk<br />
kräftgång. kräftgång. kräftgång. kräftgång. kräftgång.<br />
19
Tema<br />
Harmonisering<br />
Harmonisering<br />
Harmonisering<br />
Harmonisering<br />
Harmonisering<br />
är är är är är ett ett ett ett ett fint fint fint fint fint ord ord ord ord ord<br />
på på på på på nyspråk. nyspråk. nyspråk.<br />
nyspråk. nyspråk.<br />
Hellre konkurrens<br />
än harmoni<br />
Av Evelina Lorentzon<br />
Boten Boten Boten bör bör bör inte inte vara vara värre värre än än soten soten om om vi<br />
vi<br />
skaska förmås förmås förmås svälja svälja medicinen. medicinen. CentraliCentrali-<br />
sering sering av av EU EU tillhör tillhör de de saker saker som som som inte inte inte bör<br />
bör<br />
accepteras accepteras ens ens om om om en en rejäl rejäl skattesänkning<br />
skattesänkning<br />
kommer kommer med med på på köpet. köpet. Det Det menar menar Evelina<br />
Evelina<br />
Lorentzon, Lorentzon, ordförande ordförande i i Handelshögern,<br />
Handelshögern,<br />
Handelshögern,<br />
somsom argumenterar argumenterar för för att att skattesänkskattesänk-<br />
ningar ningar via via EU EU vore vore en en pyrrhusseger pyrrhusseger som<br />
som<br />
riskerar riskerar att att spela spela makthungriga makthungriga politiker<br />
politiker<br />
i i händerna. händerna. Snarare Snarare än än att att ge ge de de svenska<br />
svenska<br />
sossarnasossarna foten foten till till förmån förmån förmån för för deras deras euroeuro-<br />
peiska peiska kolleger kolleger kolleger bör bör vi vi vi slå slå vakt vakt om om den<br />
den<br />
institutionella institutionella konkurrensen konkurrensen och och om om de<br />
de<br />
möjligheter möjligheter att att rösta rösta med med fötterna fötterna som som<br />
som<br />
den den den skapar skapar. skapar<br />
Det är kanske inte så vanligt att läsa<br />
artiklar i <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> om varför skatten<br />
inte ska sänkas, men ibland kan det vara<br />
en god idé att stanna upp och fundera.<br />
Inte bara över vilka reformer som ska<br />
genomföras, utan också på vilket sätt.<br />
Debatten om EU:s framtid tenderar ibland<br />
att fokuseras på ja eller nej till föreslagna<br />
reformer. I stället bör det föras en mer<br />
grundläggande diskussion om vilka<br />
frågor EU överhuvudtaget bör besluta<br />
om. Är det en bra idé att ge EU möjligheten<br />
att avgöra hur medlemsländernas<br />
skattepolitik skall se ut, även om det<br />
innebär en skattebörda som är lägre för<br />
europeiska länder i allmänhet och i<br />
synnerhet för Sverige? Vad bör EU i så<br />
fall inte lägga sig i?<br />
I avdelning II, artikel 3 i förslaget till ny<br />
EU-grundlag står att läsa följande:<br />
Medlemsstaterna Medlemsstaterna Medlemsstaterna Medlemsstaterna Medlemsstaterna skall skall skall skall skall samordna samordna samordna samordna samordna sin sin sin sin sin<br />
ekonomiskaekonomiskaekonomiskaekonomiska ekonomiska politik politik politik politik politik och och och och och sysselsättningssysselsättningssysselsättningssysselsättningssysselsättningspolitikpolitikpolitikpolitikpolitik<br />
i i i i i enlighet enlighet enlighet enlighet enlighet med med med med med de de de de de närmare närmare närmare närmare närmare föreföreföreföreföre- skrifter skrifter skrifter skrifter skrifter som som som som som anges anges anges anges anges i i i i i del del del del del III, III, III, III, III, vilka vilka vilka vilka vilka unionen unionen unionen unionen unionen<br />
skall skall skall skall skall ha ha ha ha ha befogenheter befogenheter befogenheter befogenheter befogenheter att att att att att meddela. meddela. meddela. meddela. meddela.<br />
Del tre innehåller vidare ett flertal<br />
uppmaningar på alla områden från socialpolitik<br />
till försvarspolitik. Om konstitutionen<br />
godkänns kan vi alltså, givet att<br />
medlemsstaterna verkligen följer den, se<br />
fram emot en rad harmoniseringar på EUnivå.<br />
En En sossa sossa är är en en sosse sosse är är en en sosse<br />
sosse<br />
Harmonisering är ett fint ord på nyspråk.<br />
Det antyder att människor ska leva i<br />
harmoni och respektera varandra.<br />
Verklighetens harmoniseringar innebär<br />
snarare att radera skillnader. Detta brukar<br />
inte vara trevligt av den enkla anledningen<br />
att människor har olika preferenser. Just<br />
detta borde vara tämligen självklart för<br />
var god liberal, åtminstone så länge vi<br />
befinner oss på individnivå. Värre blir det<br />
när det gäller statsnivå. Det är betydligt<br />
svårare att gå med på att olika stater ska<br />
kunna vara olika och att det är upp till<br />
medborgare att välja stat. När det gäller<br />
bortaplan (det vill säga USA) verkar det<br />
dock inte vara något större problem att<br />
se vinsterna med institutionell konkurrens.<br />
Problemen uppkommer i stället när<br />
vi börjar närma oss Sveriges gränser,<br />
närmare bestämt på EU-nivå.<br />
Ett vanligt, möjligen det vanligaste,<br />
argumentet för ökade maktbefogenheter<br />
för EU som brukar höras från högerhåll<br />
är att europeiska sossar i alla fall är bättre<br />
än de svenska sossarna och att det därför<br />
är bra om de förstnämnda får mer att<br />
säga till om på de sistnämndas bekostnad.<br />
Det är ett argument som är fullt förståeligt.<br />
För en person som lever i en högskattestat<br />
kan det vara frestande att överlämna så<br />
mycket som möjligt av makten till några<br />
vars skattepolitik troligen är väsentligt<br />
20 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
bättre än den som bedrivs av den<br />
inhemska oppositionen.<br />
Det bör dock betänkas att något som<br />
är bra på kort sikt inte behöver vara det<br />
på lång sikt. I fallet harmoniseringar på<br />
EU-nivå kan det visserligen gå att få bort<br />
vissa av det svenska systemets skavanker,<br />
men det finns ett pris för dessa förbättringar.<br />
Harmoniseringar innebär nämligen<br />
inte bara att det är de som är sämst<br />
som inordnas efter mallen utan även de<br />
som är bäst. På lång sikt innebär det att<br />
våra förebilder försvinner, något som är<br />
ytterst problematiskt och som jag skall<br />
återkomma till senare.<br />
Det Det är är EU:s EU:s fel fel<br />
fel<br />
Alla regimer behöver sina syndabockar<br />
och ett exempel på en populär syndabock<br />
är EU eller andra EU-länder. I euroländerna<br />
skyller man på de andra – Frankrike<br />
och Tyskland – för att de inte håller sig till<br />
planen, medan Frankrike och Tyskland<br />
skyller på stelbenta regler. I Sverige skyller<br />
man på liknande sätt impopulära beslut<br />
på EU-direktiv (som man naturligtvis inte<br />
godkänt men ”tyvärr” måste genomföra).<br />
Fördelen med detta är att det kan drivas<br />
igenom bra reformer på kort sikt men på<br />
lång sikt innebär det att debattutrymme<br />
förloras.<br />
Det är inte så konstigt att människor<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
som hela tiden matas med argumentet<br />
”tyvärr har vi inte stått emot liberaliseringarna<br />
den här gången, men vi kämpar<br />
verkligen på EU-nivå för att bekämpa<br />
dessa hemskheter” kommer att se liberaliseringar<br />
som ett nödvändigt ont. Inte<br />
nödvändigt för att ekonomin ska förbättras<br />
utan nödvändigt för att någon annan<br />
har fattat ett beslut om det.<br />
Även om detta kan kännas väldigt<br />
bekvämt kan det i längden bli farligt. När<br />
man väljer att skolka från liberaliseringsdebatten<br />
för att istället gå bakvägen<br />
kan visserligen kortsiktiga reformer<br />
drivas igenom, men på lång sikt kommer<br />
debatten att snedvridas. Om i stället den<br />
svårare vägen väljs, att förklara varför<br />
liberaliseringar inte är något nödvändigt<br />
ont utan tvärtom någonting som förbättrar<br />
för medborgarna, kommer det att ta<br />
längre tid att få igenom sina reformer men<br />
å andra sidan kommer de inte att tas bort<br />
första taget.<br />
Man kan naturligtvis peka på flera<br />
liberaliseringar som genomförts mot<br />
människors vilja och som sedan uppskattats.<br />
Införandet av tevekanaler i privat regi<br />
är ett sådant exempel. Där finns det dock<br />
dels tydliga vinster för enskilda individer<br />
och dels ett tydligt samband mellan<br />
avreglering och konsekvens av avregleringen.<br />
I de fall där orsakssambanden<br />
Harmoniseringar<br />
Harmoniseringar<br />
Harmoniseringar<br />
Harmoniseringar<br />
Harmoniseringar<br />
innebär innebär innebär innebär innebär nämligen nämligen nämligen nämligen nämligen<br />
inte inte inte inte inte bara bara bara bara bara att att att att att det det det det det är är är är är<br />
de de de de de som som som som som är är är är är sämst sämst sämst sämst sämst<br />
som som som som som inordnas inordnas inordnas inordnas inordnas efter efter efter efter efter<br />
mallen mallen mallen mallen mallen utan utan utan utan utan även även även även även<br />
de de de de de som som som som som är är är är är bäst. bäst. bäst. bäst. bäst.<br />
21
Viljan Viljan Viljan Viljan Viljan att att att att att tvinga tvinga tvinga tvinga tvinga<br />
igenom igenom igenom igenom igenom reformer reformer reformer reformer reformer<br />
med med med med med hjälp hjälp hjälp hjälp hjälp av av av av av EU EU EU EU EU<br />
grundar grundar grundar grundar grundar sig sig sig sig sig i i i i i en en en en en tro tro tro tro tro<br />
att att att att att människor människor människor människor människor är är är är är<br />
idioter idioter idioter idioter idioter och och och och och inte inte inte inte inte kan kan kan kan kan<br />
övertygas övertygas övertygas övertygas övertygas<br />
ideologiskt. ideologiskt. ideologiskt.<br />
ideologiskt. ideologiskt.<br />
är mindre synliga torde det dock vara<br />
enklare att bibehålla ilskan över att ha<br />
blivit påtvingad någonting, trots att dess<br />
konsekvenser uppskattas.<br />
Viljan att tvinga igenom reformer med<br />
hjälp av EU grundar sig i en tro att<br />
människor är idioter och inte kan<br />
övertygas ideologiskt. Detta förefaller<br />
tämligen osannolikt. Varför skulle svensk<br />
arbetar- och medelklass vara predestinerad<br />
att vara socialdemokrater när detta<br />
inte gäller i andra länder som exempelvis<br />
USA? Skillnaden är inte att svenskar är<br />
dummare, utan att den svenska högern<br />
har gett upp debatten.<br />
Institutionell Institutionell konkurrens<br />
konkurrens<br />
Dessutom är det långt ifrån säkert att EU<br />
väljer att harmonisera åt det liberaliserande<br />
hållet. Mer sannolikt är att de<br />
kommer att försöka sig på någon sorts<br />
medelväg som förvisso kommer att innebära<br />
reformer i vissa länder men å andra<br />
sidan innebär bakslag för de länder som<br />
gör rätt. Möjligen kan detta försvaras<br />
med något sorts rättviseargument om att<br />
det är orättvist att andra länder är mer<br />
liberaliserad än vi, men det är ett argument<br />
som snarare hör hemma hos barn i förskoleåldern<br />
än i en sansad politisk debatt.<br />
Dessutom är det bra att länder ser olika<br />
ut och har olika system. Det synliggör vilka<br />
system som fungerar bra och vilka system<br />
som inte fungerar bra och det möjliggör<br />
för människor att rösta med hjälp av sina<br />
fötter. Det är i dag inte ovanligt att<br />
högutbildade människor beger sig till de<br />
ställen där de välbetalda roliga arbetena<br />
finns, vilket sällan brukar vara i Sverige.<br />
Dessutom ska inte exemplets makt<br />
överskattas. Att länder som liberaliserar<br />
överlag klarar sig bättre än de länder som<br />
inte gör det är ett av de bästa argumenten<br />
för frihet.<br />
Dessutom finns en annan detalj som<br />
spelar in; har politikerna någon gång givits<br />
ett finger kommer de att försöka ta hela<br />
handen. Fördelen med ett harmoniserat<br />
system är visserligen att det krävs mer<br />
enighet för att överhuvudtaget genomföra<br />
någonting, men sannolikheten att politiker<br />
kommer att rösta nej till förslag som<br />
ger dem själva mer makt är ändå rätt låg.<br />
Det är mer sannolikt att de enda förslag<br />
som kommer att stranda i EU-byråkratin<br />
är de som syftar till att begränsa makten.<br />
Vad ska göras om EU kommer att vilja<br />
införa ännu högre skatter (för att bekosta<br />
den politik som den enligt den nya<br />
konstitutionen ska bedriva)? Har<br />
politikerna en gång givits makt kan den<br />
inte tas tillbaka igen om saker inte skulle<br />
gå som man ville.<br />
Med fler system blir det visserligen<br />
enklare att genomföra idiotiska saker,<br />
men de regimer som genomför dem<br />
kommer också att få ta konsekvenserna<br />
av sina handlingar och förlorar<br />
möjligheten att skylla dem på andra.<br />
Harmoniseringen Harmoniseringen skadar skadar EU<br />
EU<br />
Men harmoniseringar försämrar inte<br />
bara förutsättningarna för ett frihetligt<br />
paradigmskifte, de är också ett hot mot<br />
EU-samarbetet. Den fria marknaden och<br />
den fria rörligheten är viktiga<br />
frihetsreformer som bör värnas. Om<br />
liberaliserande (eller för den delen andra<br />
politiska) krafter fortsätter att skylla på<br />
EU, i stället för att strida för sina idéer,<br />
kommer människors ovilja gentemot EU<br />
att öka. Varje gång som EU lägger sig i<br />
22 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
något nytt område som de inte har med<br />
att göra vänder unionen, och kommer att<br />
fortsätta vända, människor mot sig. Har<br />
vi tur innebär det att människor börjar<br />
kritisera byråkratiseringen och utökningen<br />
av EU:s maktbefogenheter. Det är<br />
dock tyvärr mer sannolikt att de flesta<br />
väljer att rikta sin kritik mot EU i stort,<br />
det vill säga även de delar som innebär fri<br />
rörlighet och frihandel.<br />
EU:s fria marknad har även förbättrat<br />
möjligheterna för människor att rösta med<br />
fötterna och att plocka russinen ur den<br />
stora EU-kakan, något som gör det<br />
svårare för politiker att besluta alltför<br />
vansinniga saker. Det har de naturligtvis<br />
insett. Det finns en anledning till att<br />
politikerna talar sig varma om samarbete<br />
på alla möjliga och omöjliga områden och<br />
att de vill skriva in harmonisering på det<br />
ekonomiska området i den nya EUgrundlagen.<br />
De kan bara bestämma över<br />
oss så länge vi inte har tydliga exempel på<br />
att deras politik fungerar sämre än vår.<br />
En En konstitutionell konstitutionell konstitutionell debatt<br />
debatt<br />
Finns det då någonting som kan göras<br />
för att förhindra harmoniseringen inom<br />
EU? Tja, det mest uppenbara är ju att göra<br />
precis det man redan gjort, att införa fri<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
rörlighet inom unionens gränser och att<br />
se till att försvara denna rörlighet.<br />
För det andra bör allvar göras av den<br />
konstitutionella debatten som efterlysts<br />
men aldrig genomförts. Frågan om åt<br />
vilket håll EU ska gå borde vara högaktuell<br />
nu när den nya grundlagen ratificeras<br />
i land efter land och flera folkomröstningar<br />
väntar. Ändå är det tämligen tyst.<br />
Det diskuteras på vilket sätt det bör<br />
beslutas om grundlagen, men innehållet i<br />
densamma talas det tystare om. Oavsett<br />
om man anser att grundlagen bara är en<br />
förenkling av det som tidigare skrivits eller<br />
om man anser att den faktiskt innebär en<br />
förändring, bör det vara en idé att<br />
diskutera vad den egentligen säger om<br />
EU:s framtida väg och hur detta kan<br />
förändras.<br />
En harmonisering, även miniminivåer<br />
för skattetryck, innebär på lång sikt att<br />
frihetsreformer försvåras och att det blir<br />
enklare för politiker att öka sitt eget<br />
handlingsutrymme utan att riskera att<br />
röstas bort. Harmoniseringsvägen kan<br />
möjligen vara en ursäkt för den som är<br />
ute efter kortsiktiga reformer och inte<br />
vågar, vill eller orkar försvara dem. För<br />
den som verkligen vill öka friheten finns<br />
det betydligt bättre vägar.<br />
Harmoniseringsvägen<br />
Harmoniseringsvägen<br />
Harmoniseringsvägen<br />
Harmoniseringsvägen<br />
Harmoniseringsvägen<br />
kan kan kan kan kan möjligen möjligen möjligen möjligen möjligen vara vara vara vara vara en en en en en<br />
ursäkt ursäkt ursäkt ursäkt ursäkt för för för för för den den den den den som som som som som<br />
är är är är är ute ute ute ute ute efter efter efter efter efter<br />
kortsiktiga kortsiktiga kortsiktiga kortsiktiga kortsiktiga reformer reformer reformer reformer reformer<br />
och och och och och inte inte inte inte inte vågar vågar vågar, vågar vågar,<br />
, , , vill vill vill vill vill<br />
eller eller eller eller eller orkar orkar orkar orkar orkar försvara försvara försvara försvara försvara<br />
dem. dem. dem. dem. dem.<br />
23
Tema<br />
Den Den Den Den Den nya nya nya nya nya europe- europe- europe- europe- europeiska<br />
iska iska iska iska visionen visionen visionen visionen visionen<br />
måste måste måste måste måste ta ta ta ta ta sin sin sin sin sin<br />
utgångspunkt utgångspunkt utgångspunkt utgångspunkt utgångspunkt i i i i i det det det det det<br />
fel fel fel fel fel som som som som som rädslans rädslans rädslans rädslans rädslans<br />
politiker politiker politiker politiker politiker gör gör gör gör gör sig sig sig sig sig<br />
skyldiga skyldiga skyldiga skyldiga skyldiga till. till. till. till. till.<br />
Ett Europa som<br />
kan möta världen<br />
Av Gunnar Hökmark<br />
Det Det europeiska europeiska samarbetet samarbetet är är vår vår vår tids<br />
tids<br />
storastora frihetsprojekt. frihetsprojekt. Det Det menar menar europaeuropa-<br />
parlamentarikern parlamentarikern Gunnar Gunnar Hökmark Hökmark (m).<br />
(m).<br />
Han Han tycker tycker tycker att att förslaget förslaget till till EU-konstitu-<br />
EU-konstituEU-konstitu-<br />
tion tion är är är ytterligare ytterligare ett ett steg steg i i rätt rätt riktning.<br />
riktning.<br />
För För att att forma forma forma en en mer mer perfekt perfekt perfekt union<br />
union<br />
behöverbehöverbehöver vi vi fortsätta fortsätta öppna öppna upp upp medlemsmedlems-<br />
ländernas ländernas marknader marknader, marknader , bland bland annat annat för<br />
för<br />
tjänster tjänster tjänster. tjänster tjänster<br />
Rädsla präglar just nu Europa och det<br />
europeiska samarbetet. Det är rädsla för<br />
förändring av det slag som alltid växer<br />
fram i frånvaron av ledarskap och vision.<br />
Denna rädsla är mer än något annat<br />
Europas stora utmaning. Den skapar nya<br />
motsättningar och en uppgivenhet som<br />
reducerar politikens uppgifter till att inom<br />
det gamla samhällets föreställningar<br />
försöka hindra konsekvenserna av allt det<br />
nya som möter oss.<br />
Politiker av alla slag verkar vara så<br />
fokuserade på rädslan att de hellre rider<br />
på konstlade motsättningar som social<br />
turism och social dumping än att våga se<br />
bortom gårdagens begränsningar för<br />
ekonomi och politik.<br />
De är så paralyserade av rädslans retorik<br />
att de glömmer att våra nya konkurrenter<br />
också är våra nya kunder. Det gäller<br />
i hela EU och det gäller i Sverige. Utan en<br />
ekonomisk utveckling i Kina skulle vare<br />
sig Ericsson eller Scania kunna sälja sina<br />
produkter där. LKAB skulle inte gå för<br />
fullt om inte den kinesiska importen av<br />
järnmalm varje år ökar med mer än hela<br />
LKAB´s årsproduktion.<br />
Upprörda talar man om hur den nya<br />
tidens konkurrens riskerar att förändra<br />
vårt samhälle med billigare och bättre<br />
tjänster och produkter utan att inse att<br />
det är billigare och bättre tjänster och<br />
varor som lägger grunden för växande<br />
välfärd. Vi hade i Sverige inte haft råd att<br />
betala en större andel av vår välfärd till<br />
våra barns skolgång än något annat land<br />
om inte Volvo, ABB, Ericsson, IKEA,<br />
Tetrapak, Skanska och en armada av<br />
ingenjörer, konstruktörer, designers,<br />
producenter, låtskrivare och artister hade<br />
kunnat exportera sina tjänster och varor.<br />
Och vi hade inte kunnat göra detta om<br />
inte Tyskland, Norge, Danmark och USA,<br />
för att nämna några av våra viktigaste<br />
kundländer också hade varit så bra på<br />
att konkurrera med oss att deras industri<br />
och näringsliv som byggde välstånd. Det<br />
tyska undret var aldrig ett hot mot<br />
Europas ekonomiska utveckling, trots att<br />
det födde fler och fler konkurrenskraftiga<br />
och konkurrensfarliga företag på de<br />
marknader där svenska företag verkade.<br />
De som i dag räds globaliseringen och<br />
som försöker skydda sig från ny konkurrens<br />
genom att stämpla den som social<br />
dumping hävdar i praktiken att Sverige<br />
hade varit ett rikare och mer dynamiskt<br />
samhälle om Norge, Danmark, Finland<br />
och Tyskland hade varit fattiga länder<br />
med lite industri och dålig konkurrenskraft.<br />
Deras rädsla bygger nämligen på<br />
den föreställningen.<br />
Välkomna Välkomna konkurrensen<br />
konkurrensen<br />
konkurrensen<br />
Den nya europeiska visionen måste ta sin<br />
utgångspunkt i det fel som rädslans<br />
politiker gör sig skyldiga till. Det är inte<br />
framväxten av nya marknader utanför<br />
och innanför EU som är hotet mot den<br />
europeiska eller svenska välfärden. Det är<br />
istället vår oförmåga att på den<br />
internationella marknaden hävda oss med<br />
24 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
de av dagens och morgondagens produkter<br />
och tjänster som snabbt växande<br />
marknader ställer krav på och vill betala<br />
så att vi har råd med vår välfärd, pensioner<br />
och sjukvård. Den konkurrenskraft och<br />
handel som vi behöver för att på detta vis<br />
möta den nya tidens utmaningar får vi<br />
bara genom att bejaka konkurrens inom<br />
och utom EU.<br />
Det är också mycket tydligt att där<br />
Europa, liksom Sverige, har lyckats som<br />
bäst är där avreglering och konkurrens<br />
har lett till fler och växande företag. Inom<br />
IT, Internet och mobiltelefoni står Europa<br />
i täten. Det kan man däremot inte säga<br />
om de områden där vi skyddar oss mot<br />
konkurrens och handel.<br />
Sanningen är att vi i Europa klarar oss<br />
sämst inom de områden som är<br />
undantagna från ett fritt utbyte av idéer<br />
och innovationer, där gamla marknadsstrukturer<br />
är viktigare att försvara än<br />
möjligheterna för nya produkter och<br />
tjänster att växa fram liksom för medborgarnas<br />
frihet att välja. Sverige är att tydligt<br />
exempel på detta. Det gäller allt från<br />
sjukvårdens utveckling och den medicinska<br />
industrins möjlighet att växa med<br />
sjukvården och en vital grundforskning<br />
som förutsättningar över apoteksväsendet<br />
till design-, post, energi-, konsult-,<br />
renhållnings-, bygg- och bostadsmarknaderna.<br />
Inom tjänstesektorn präglas Europa<br />
av privilegier och politiska monopol<br />
som utgör den moderna tidens skråväsende.<br />
Och inom flertalet av dessa områden<br />
skulle svenska företag kunna vara<br />
vinnarna på en öppen marknad.<br />
Vår Vår tids tids frihetsprojekt<br />
frihetsprojekt<br />
Framgångarna med den inre marknaden<br />
och de avregleringar som har gjorts visar<br />
på lösningen på Europas tillväxtproblem.<br />
Medborgarna har fått fler och bättre<br />
varor samt bättre service. Regleringsförespråkarna<br />
har inte kunnat förklara vilka<br />
värden monopol och konkurrensbegränsningar<br />
har som motiverar tjänster<br />
av lägre kvalitet och till högre kostnader.<br />
En ökad konkurrens och mer nytänkande<br />
påverkar nämligen inte förutsättningarna<br />
för den enskildes trygghet och<br />
den finansiering av tjänster som varje<br />
medlemsland önskar. Det förändrar inte<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
förutsättningarna för stadigvarande<br />
verksamhet i något land, där gäller<br />
värdlandets lagar och regler, men öppnar<br />
upp möjligheterna för en vitalare<br />
tjänstemarknad med fler verksamheter<br />
som når över gränserna om företag som<br />
är verksamma i ett land också får<br />
konkurrera i ett annat utan att starta<br />
dotterföretag och skapa nya löneavtal för<br />
varje uppdrag man utför i ett annat land.<br />
Europa är i dag bättre än någonsin<br />
samtidigt som EU är ett svårare projekt<br />
än tidigare. Dels därför att visionerna efter<br />
murens fall och återföreningen är<br />
otydligare, dels därför att länderna är fler<br />
och mer olika samtidigt som tendensen<br />
att följa med strömmen präglar det<br />
politiska ledarskapet mer än att formulera<br />
den nya tidens svar på våra utmaningar.<br />
Visionen om det nya Europa som nu<br />
måste formuleras handlar enligt min<br />
mening om att stå stadigt förankrad i det<br />
som är det europeiska samarbetets väldiga<br />
framgångar och samtidigt förstå att den<br />
nya tidens förutsättningar skiljer sig åt från<br />
det som präglade Europa under årtionden.<br />
Vår framtid är förenad med varandra<br />
precis som vår historia var. Under 1900talet<br />
var det delningen som överallt behärskade<br />
våra liv och den politiska agendan.<br />
Nu är det möjligheterna att över gränserna<br />
utvidga grundläggande fri- och rättigheter,<br />
rättstaten och marknadsekonomin<br />
utan att någon diskrimineras på grund av<br />
sin nationalitet och bakgrund som förenar.<br />
Det är vår tids största frihetsprojekt.<br />
De som i detta samarbete ser risker för<br />
”social dumping” glömmer att det inte är<br />
de rika länderna som skall frukta<br />
dumping, det är de fattiga som under<br />
årtionden inte som vi kunnat utveckla<br />
kvalificerat kunskapsföretagande, management,<br />
teknologi och framförallt kunnat<br />
göra detta inom ramen för en mer eller<br />
mindre fri marknadsekonomi. Dessa<br />
fördelar använder vi oss av när vi<br />
konkurrerar. Det är inte mer än rätt att<br />
de nya medlemsländerna också får<br />
utnyttja sina fördelar. De som vill undanta<br />
stora områden från konkurrens och<br />
handel vill i själva verket undanta det<br />
europeiska arbetet från integration av<br />
idéer, handel och människor.<br />
De bortser ifrån att det just nu är<br />
Sanningen Sanningen Sanningen Sanningen Sanningen är är är är är att att att att att<br />
vi vi vi vi vi i i i i i Europa Europa Europa Europa Europa klarar klarar klarar klarar klarar<br />
oss oss oss oss oss sämst sämst sämst sämst sämst inom inom inom inom inom de de de de de<br />
områden områden områden områden områden som som som som som är är är är är<br />
undantagna undantagna undantagna undantagna undantagna från från från från från<br />
ett ett ett ett ett fritt fritt fritt fritt fritt utbyte utbyte utbyte utbyte utbyte av av av av av<br />
idéer idéer idéer idéer idéer och och och och och<br />
innovationer<br />
innovationer<br />
innovationer<br />
innovationer<br />
innovationer<br />
25
konkurrensen som utvecklar samarbetet<br />
över gränserna och den europeiska<br />
konkurrenskraften, inte statsministrarna.<br />
De som i Europasamarbetet främst ser<br />
byråkrati och centralstyre bortser från<br />
effekterna av frihet och marknadsekonomi<br />
och bortser från vad Europasamarbetet<br />
har inneburit för utvecklingen av<br />
frihet och rättstat i medlemsländer som<br />
för bara femton år sedan tillhörde<br />
världens mest förtryckta folk.<br />
Jag vill ha ett europeiskt samarbete som<br />
bygger på frihetens grunder. Det<br />
förutsätter att vi slår fast att det är<br />
medlemsländerna som äger samarbetet<br />
och den kompetens som EU utövar, att<br />
den gemensamma makten skall utövas<br />
under respekt för medlemsländernas<br />
konstitutionella traditioner samtidigt som<br />
unionen får den kompetens och<br />
beslutsmakt som krävs för att genomföra<br />
det som är det gemensamma uppdraget.<br />
Därför är jag för förslaget till nytt<br />
konstitutionellt fördrag. Det ger de<br />
förutsättningar som krävs för att hävda<br />
det fria och öppna samhället. Ingen<br />
svensk grundlag och inget europeiskt<br />
fördrag kan ge mer än så. Men det är<br />
utifrån våra erfarenheter och dessa<br />
förutsättningar som visionen om<br />
framtidens Europa måste formas.<br />
Samarbete Samarbete för för för fred<br />
fred<br />
Utvidgningen har inte bara gett fler<br />
medlemmar utan också inneburit en<br />
utveckling och utvidgning av frihet,<br />
demokrati, rättstat och marknadsekonomi.<br />
Den utvecklingen har inte bara<br />
gett vår tids européer bättre förutsättningar<br />
än någonsin för sina egna liv utan också<br />
för att få leva ett liv i fred och säkerhet.<br />
Det är mot den bakgrunden som jag<br />
vill se ett EU växa fram som spänner över<br />
hela den europeiska kontinenten. När<br />
länder som Ukraina, Turkiet och länderna<br />
på Balkan är medlemmar kommer den<br />
europeiska kontinenten att vara stabilt<br />
förankrad i demokrati och frihet med<br />
öppna ekonomier. En större och bättre<br />
förutsättning för Europa och dess<br />
människor finns inte.<br />
Gärna Gärna tjänstekonkurrens<br />
tjänstekonkurrens<br />
Utvecklingen av den inre marknaden är<br />
inte bara en fråga om handel och<br />
ekonomi. Det är konkurrensen och<br />
öppenheten för företagande samt fri<br />
rörlighet över gränserna som är det<br />
europeiska samarbetets kärna. Den idén<br />
stannar inte vid att länder och ekonomier<br />
binds samman med varandra i fredligt<br />
samarbete utan innebär något mycket<br />
mer. Det är genom konkurrensen och den<br />
fria rörligheten som idéer, tankar,<br />
förhoppningar och människor möts. Den<br />
inre marknaden för tjänster och varor är<br />
inte bara en väg för framgång som vi har<br />
sett där den genomförts inom olika<br />
26 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
områden utan också för framväxten av<br />
ett Europa som balanserar mångfaldens<br />
dynamik med integrationens kraft.<br />
Det är därför som jag vill att den inre<br />
marknaden skall omfatta det som<br />
fördragen redan i dag säger men som<br />
många motarbetar, nämligen tjänster.<br />
Gamla politiska monopolföretag kan<br />
gärna få leva kvar som symboler för<br />
gångna tiders politik och nationell stolthet<br />
men under samma konkurrensvillkor<br />
som den lille småföretagaren eller nya<br />
företag som verkar över hela den<br />
europiska kontinenten. Då får vi<br />
nytänkandet, konkurrenskraften och<br />
dynamiken som vår del av världen har<br />
saknat under i stort sett hela det förra<br />
århundradet. Då kommer vi att ta till vara<br />
på det bästa i de nya industriländernas<br />
utveckling samtidigt som vi kommer att<br />
kunna erbjuda det bästa av europeisk<br />
kultur, kompetens och förmåga med<br />
dynamiken från varje lands skilda<br />
förutsättningar förenat i ett Europa som<br />
är integrerat i mer än politiska strukturer.<br />
Värderingar Värderingar som som vägvisare<br />
vägvisare<br />
Förhoppningarna om att få vara med i<br />
detta samarbete har förändrat länder och<br />
samhällen. Den snabba och fredliga<br />
utvecklingen av Östeuropa skedde tack<br />
vare att människor där ville vara delaktiga<br />
i ett samhälle som byggde på värden och<br />
ideal som de förnekats genom decennier.<br />
EU har genom att samarbetet präglas av<br />
så många dimensioner större förutsättningar<br />
än många andra att genom sin<br />
politik bidra till utvecklingen av ekonomi,<br />
fred och säkerhet även i vårt grannskap.<br />
Det är detta som bör prägla EU som en<br />
global aktör.<br />
Europa måste föra en utrikespolitik som<br />
vilar på grundläggande gemensamma<br />
värden och ideal. Det är en förutsättning<br />
för att 25 olika länder skall kunna stå<br />
bakom en utrikespolitik som kanske<br />
ibland strider med det enskilda<br />
medlemslandets egna intressen. Men det<br />
är också en förutsättning för att den<br />
europeiska utrikespolitiken långsiktigt<br />
skall vinna en respekt och trovärdighet<br />
som kortsiktig politisk opportunism eller<br />
nationella särintressen aldrig kan uppnå.<br />
Ett exempel på det förändrade synsätt<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
som krävs är den europeiska politiken<br />
gentemot Mellersta Östern. Under mycket<br />
lång tid präglades den av en vilja av att<br />
hålla sig väl med dem som man uppfattade<br />
som företrädarna för fattiga och<br />
missgynnade folk, hårt drabbade av sitt<br />
förtryck. Men man glömde att de som<br />
gjorde dessa folk fattiga och missgynnade,<br />
och som förtryckte dem, var inga andra<br />
än de förtryckare som stod i fokus för<br />
europeisk sympati och solidaritet.<br />
Kommentarerna till Yasser Arafats<br />
bortgång var belysande för detta<br />
förhållningssätt. Trots hyllningarna till<br />
Arafat stod det snart klart för alla att hans<br />
död öppnade möjligheter för fred och för<br />
en utveckling mot en palestinsk stat som<br />
han själv hade varit ett hinder för.<br />
Var ar ar hård hård mot mot de de hårda<br />
hårda<br />
Förhållningssättet till Iran i dag innehåller<br />
samma systemfel. Den iranska regimen ses<br />
inte som den brutala förtryckarregim den<br />
är, som systematiskt propagerar för<br />
antisemitism, stödjer terror, finansierar<br />
självmordsbombare och utvecklar både<br />
kärnvapenteknologi och missiler i syfte<br />
att göra det möjligt att uppfylla det<br />
överordnade målet att utplåna Israel.<br />
Motsvarande måste gälla i förhållande<br />
till diktaturregimer som Kina eller Kuba.<br />
Det är inget självändamål att Europa<br />
spelar en stor internationell roll om det<br />
inte är för att hävda värden som har en<br />
global betydelse, som stärker fred och<br />
frihet och som kan förändra världen i<br />
enlighet med de ideal som Europa<br />
berömmer sig av som europeiska. Det är<br />
idealen och politiken som skall ge<br />
allianserna, inte tvärtom. Det är först med<br />
den utgångspunkten som den<br />
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken<br />
kan förändra och förbättra<br />
världen och den vägen ge Europa och EU<br />
en internationell roll som väcker respekt.<br />
Frihet och öppenhet kan förändra<br />
världen. Det är övertygelsen om detta som<br />
är det bästa vapnet mot en rädsla som är<br />
på väg att skapa nya gränser i Europa.<br />
Ett fritt och öppet Europa där ansvaret<br />
mellan medlemsländer och unionen är<br />
tydligt och klart samtidigt som gränserna<br />
är öppna för den enskilde ger mer<br />
trygghet och välfärd än något annat.<br />
27
Tema<br />
En En En En En vanlig vanlig vanlig vanlig vanlig onsdag onsdag onsdag onsdag onsdag<br />
är är är är är vi vi vi vi vi utlänningar utlänningar utlänningar utlänningar utlänningar ii<br />
iii<br />
klar klar klar klar klar majoritet majoritet majoritet majoritet majoritet ii<br />
iii<br />
Bryssel. Bryssel. Bryssel. Bryssel. Bryssel. Inte Inte Inte Inte Inte under under under under under<br />
helgenhelgenhelgenhelgen helgen dock, dock, dock, dock, dock, eftereftereftereftereftersomsomsomsomsomparlamentariparlamentariparlamentariparlamentariparlamentari- kerna kerna kerna kerna kerna måste måste måste måste måste åka åka åka åka åka<br />
hem hem hem hem hem för för för för för att att att att att få få få få få sina sina sina sina sina<br />
ersättningar<br />
ersättningar<br />
ersättningar.....<br />
ersättningar<br />
ersättningar<br />
Fred i vår tid?<br />
Av Einar du Rietz<br />
Europa Europa har har en en blodig blodig historia. historia. Här Här finns<br />
finns<br />
alltallt från från långvariga långvariga krig krig och och imperieimperie-<br />
strävanden strävanden till till öppna öppna gränser gränser gränser och och tolerans<br />
tolerans<br />
mot mot avvikelser avvikelser. avvikelser avvikelser . Dessutom Dessutom vimlar vimlar vimlar vår vår<br />
vår<br />
världsdelvärldsdel av av gamla gamla oförrätter oförrätter som som fortfafortfafortfa- rande rande rande kan kan segla segla upp upp och och sätta sätta sin sin sin prägel<br />
prägel<br />
på på dagspolitiken. dagspolitiken. Einar Einar du du Rietz, Rietz, tidigare<br />
tidigare<br />
såvälsåväl viceordförande viceordförande viceordförande som som förbundssekreförbundssekreterareterare<br />
i i Studentförbundet, Studentförbundet, nu nu BrysselBryssel-<br />
baserad baserad skribent, skribent, betraktar betraktar några några några av<br />
av<br />
Europas Europas oroliga oroliga hörn hörn och och frågar frågar sig sig sig om<br />
om<br />
freden freden verkligen verkligen har har kommit kommit för för att att<br />
att<br />
stanna.<br />
stanna.<br />
Den belgiska huvudstaden är faktiskt ett<br />
underbart ställe. Att kalla den för Europas<br />
huvudstad är något som många snörper<br />
på munnen åt, men det finns ett flertal<br />
poänger med benämningen. En god vän<br />
kallade en gång Belgien för ett ”historiskt,<br />
politiskt, religiöst och språkligt misstag”.<br />
Detta var i samband med fotbolls-VM, så<br />
man får väl förlåta vissa överdrifter. Å<br />
andra sidan hade han ju rätt – och samtidigt,<br />
om man funderar över vad som alls<br />
är väsentligt för vanliga människor, helt fel.<br />
Belgien har tre officiella språk; franska,<br />
flamländska och tyska. Bryssel har två;<br />
franska och flamländska. Den arabiska<br />
befolkningen är dock större än den tyska,<br />
varför många har börjat argumentera för<br />
att göra arabiska till officiellt språk. En<br />
vanlig onsdag är vi utlänningar i klar<br />
majoritet i Bryssel. Inte under helgen dock,<br />
eftersom parlamentarikerna måste åka<br />
hem för att få sina ersättningar.<br />
Fördomsfritt Fördomsfritt Fördomsfritt bigotteri bigotteri<br />
bigotteri<br />
Det som utmärker Bryssel, kanske<br />
framförallt utanför kommissions- och<br />
parlamentskvarteren, är en häpnads-<br />
väckande tolerans. Flera av oss som bor<br />
här har valt att inte alls lära sig franska,<br />
andra har, som jag, vid ytterst få tillfällen<br />
blivit åthutade för språkbehandlingen. I<br />
Paris hinner man inte stiga av tåget. Killen<br />
nere på gatan föredrar att snacka albanska,<br />
min svåger, som driver antikhandel,<br />
kränger moraklockor på löpande band<br />
med någon form av hemmagjord europeiska.<br />
Vi har tre kyrkor i kvarteret – samtliga<br />
var stängda när påven gick bort. Det<br />
är sekulariserat, tolerant och, kanske<br />
framförallt, hycklande. Ett hyckleri som<br />
ibland kan kännas befriande. Franskspråkiga<br />
tidningar berättade om vilken<br />
otrolig uppslutning det var vid kyrkorna<br />
när påven dog. Den uppslutningen bestod<br />
av mig, och jag är inte ens katolik. Det<br />
pågår ett ständigt gräl mellan flamländare<br />
och valloner, vilket omkring en gång i<br />
veckan förutspås leda till att hela landet<br />
går i bitar. Skämtteckningarna behöver<br />
man en doktorsgrad för att begripa sig<br />
på. Kronprinsen kliar sig på magen och<br />
hans hustru ser bra ut. Men ingen bryr<br />
sig! Och det spelar ingen roll.<br />
För vanliga människor betyder det mer<br />
att kunna arbeta, äta och – framförallt –<br />
kommunicera, än vilket modersmål eller<br />
religion borgmästaren har. Med detta sagt<br />
om Europas huvudstad, låt oss istället<br />
studera några andra smältdeglar i Europa.<br />
Nedgrävd Nedgrävd stridsyxa<br />
stridsyxa<br />
En av mina favoritstäder är Trieste. Inte<br />
endast för den vackra strandpromenaden<br />
och de goda fiskarna, faktiskt inte heller<br />
för det ledande rockbandet, Die Gränsländer,<br />
vilka ser ut som Hootenany<br />
Singers med tyrolerhatt. Dock, kanske just<br />
för att bandet heter Die Gränsländer.<br />
28 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
Trieste är, som Bryssel om ni vill, också en<br />
historisk anomali. Italiensk; ja visst, med<br />
kejsarinnan Elizabeth på torget. Slovenien<br />
finns ett stenkast bort. Snacka vilket språk<br />
du vill!<br />
Istrien, som halvön heter, var dock det<br />
sista krigsområdet i Europa. Slovenien<br />
och Italien var i krig ända sedan slutet av<br />
första världskriget över en liten del av<br />
halvön. Nu är båda medlemmar av EU.<br />
Söderut har vi Kroatien och Bosnien.<br />
Alla vet vad som hände, och händer, där.<br />
Alla har vi en uppgift att påtala att det<br />
inte var kommunismens fall, utan<br />
situationen efter kommunismens fall,<br />
kokande under diktaturens yta på Titos<br />
tid, som utlöste tragedierna. En minnesvärd<br />
sak i sammanhanget påpekas av<br />
författaren Ivo Andric, i den utmärkta<br />
boken Bron över Drina, nämligen att<br />
bybefolkningen i en vanlig by i Bosnien<br />
faktiskt levde rätt bra, och med ömsesidig<br />
tolerans, under det så kallade turkiska<br />
oket. Porten tillät språk och religioner,<br />
även judendomen, att leva sida vid sida.<br />
Problemen började egentligen när<br />
österrikarna dök upp. Vilket leder oss till<br />
Wien.<br />
Tyska yska går går inte inte hem hem<br />
hem<br />
Ett stående skämt i Wien är att ingen<br />
wienare talar tyska. Detta är delvis sant,<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
och för den som med skoltyska försöker<br />
tränga igenom en cafédiskussion är det<br />
uppenbart. Vad det syftar på är dock det<br />
faktum att den kejserliga huvudstaden i<br />
huvudsak bestod, och i viss mån fortfarande<br />
består, av invandrare. Gå på folkoperan,<br />
Volksoper, och notera alla etniska<br />
skämt.<br />
Wien var Europas huvudstad. Det finns<br />
många förklaringsmodeller till varför det<br />
gick åt skogen, till exempel det faktum att<br />
kejsar Franz Joseph satt på tronen för<br />
många år, att hans hustru i allt väsentligt<br />
var knäpp, att delar av familjen tog sig<br />
själva och varandra av daga, att de sista<br />
pengarna lades på att bygga monument i<br />
huvudstaden samtidigt som nationalistiska<br />
krafter morrade. Allt detta korrekt.<br />
Den verklige boven i dramat, och nu<br />
får jag väl historikerna på mig, upplever<br />
jag dock att Kejsar Joseph II var. Joseph II<br />
brukar kallas ”liberal”, vilket för mig är<br />
ett totalt mysterium. Utöver att han inte<br />
fick regera så många år (då hans mor<br />
hängde fast vid tronen), var hans<br />
bestående insats att han införde tyska<br />
som förvaltningsspråk. Familjen Habsburg<br />
lärde sig, och lär sig, för all del alla<br />
språk i imperiet, men detta var naturligtvis<br />
en ohygglig förolämpning gentemot<br />
tjecker, ungrare, slovener och övriga. Så<br />
gick det som det gick i ett följande<br />
En En En En En av av av av av mina mina mina mina mina favorit- favorit- favorit- favorit- favoritstäder<br />
städer städer städer städer är är är är är TT<br />
Trieste. TT<br />
rieste. rieste. rieste. rieste.<br />
Inte Inte Inte Inte Inte endast endast endast endast endast för för för för för den den den den den<br />
vackravackravackravackra vackra strandprostrandprostrandprostrandprostrandpro- menaden menaden menaden menaden menaden och och och och och de de de de de<br />
goda goda goda goda goda fiskarna, fiskarna, fiskarna, fiskarna, fiskarna,<br />
faktiskt faktiskt faktiskt faktiskt faktiskt inte inte inte inte inte heller heller heller heller heller<br />
för för för för för det det det det det ledande ledande ledande ledande ledande<br />
rockbandet,<br />
rockbandet,<br />
rockbandet, rockbandet,<br />
rockbandet, Die Die<br />
Die<br />
Gränsländer<br />
Gränsländer<br />
29
Vi Vi Vi Vi Vi fick fick fick fick fick det det det det det<br />
första första första första första<br />
världskriget,<br />
världskriget,<br />
världskriget,<br />
världskriget,<br />
världskriget,<br />
följt följt följt följt följt av av av av av det det det det det<br />
andra. andra. andra. andra. andra. Inga Inga Inga Inga Inga<br />
roliga roliga roliga roliga roliga historier historier historier historier historier<br />
något något något något något av av av av av dem. dem. dem. dem. dem.<br />
århundrade av exploderande nationalism.<br />
Vi fick det första världskriget, följt av<br />
det andra. Inga roliga historier något av<br />
dem. Därefter fick vi Marshallplanen, en<br />
betydligt gladare historia. Konrad Adenauer,<br />
Ludwig Erhard och den västtyska<br />
grundlagen var ännu trevligare historier.<br />
de Gaulle och kol- och stålunionen var<br />
däremot båda i stor utsträckning<br />
socialistiskt influerade. Kulmen har vi nått<br />
i dag med de Gaulles efterföljare Chirac<br />
och hans besinningslösa försvar för<br />
socialiserad jordbrukspolitik samt skatt<br />
på valutatransaktioner.<br />
Men nog tusan är det väl ett fredsprojekt,<br />
EU? Trots allt svarar jag ja på<br />
den frågan, men med vissa, ytterst väsentliga,<br />
påpekanden. Låt oss ta ytterligare ett<br />
exempel och försöka lära av det.<br />
Ockupera Ockupera och och reglera reglera<br />
reglera<br />
Den centraleuropeiska, balkanska och<br />
franska historien må vara knepig, men få<br />
saker, möjligtvis Balkan undantaget, är så<br />
svårgenomträngligt som Nordirland.<br />
Det vore mig fullständigt främmande<br />
att försöka mig på någon form av lösning<br />
av det som lokalt kallas för the troubles,<br />
och förhoppningsvis är grabbarna själva<br />
på väg att åtminstone städa upp en smula<br />
just nu. Som utomstående betraktare har<br />
jag dock noterat ett par saker, och<br />
dessutom valt att använda en torr, tråkig,<br />
ekonomisk analysmodell. Det första en<br />
besökare i Belfast, kommande från den<br />
Irländska republiken, ser är rökförbudsskylten<br />
(för all del nu även införd på<br />
andra sidan). Det andra är förbudet mot<br />
att idka sex i rulltrappan. Så där håller<br />
det på. Snut i varje knut och – nej – de är<br />
inte där för att stoppa terrorister. De är<br />
där för att stoppa folk som vill fimpa på<br />
gatan.<br />
Hela arrangemanget, inklusive den<br />
brittiska flaggan över stadshuset (stadshuset,<br />
nota bene, inte en regeringsbyggnad!)<br />
är naturligtvis uppenbara<br />
provokationer. Delvis är de förståeliga<br />
sådana från en ockupationsmakt som fått<br />
helt oskyldiga barn sprängda i luften, och<br />
som tvingas se sig över axeln hela tiden.<br />
Men taggtråden, och den berömda<br />
gränsen till västra Belfast?<br />
Det visar sig vid närmare studium att<br />
britterna använt sig av två intressanta<br />
regleringar. För det första användes ett<br />
skråsystem under den tidiga ockupationen.<br />
Detta kan i stor utsträckning<br />
jämföras med behandlingen av den<br />
judiska minoriteten i Centraleuropa för<br />
tvåhundra år sedan. Resultatet blev<br />
naturligtvis att katolikerna – som var<br />
förbjudna att ta vissa yrken eller starta<br />
företag – gjorde det som de fick göra, det<br />
vill säga jobba i hamnen och starta pub.<br />
Att publikanskrået gick till katolikerna<br />
30 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
är delvis ett mysterium, men det passade<br />
naturligtvis Sinn Fein och senare IRA som<br />
hand i handske. Belfast är den enda stad<br />
jag besökt där vissa pubar fortfarande<br />
har dörrar till båsen.<br />
För det andra infördes en drakonisk<br />
bostadspolitik, närmast jämförbar med<br />
den i Sverige från andra världskriget, ett<br />
utmärkt sätt att skapa segregering.<br />
Bubblorna Bubblorna under under ytan<br />
ytan<br />
Ironiskt nog är alltså freden som längst<br />
bort längst västerut i den europeiska unionen,<br />
i en region där alla dessutom talar<br />
samma språk. Helt sant är det nog inte<br />
dock. Det fanns en period under slutet av<br />
1800-talet som går under namnet den<br />
väpnade freden; enkelt uttryckt regeringar<br />
som i och för sig gärna skulle ha styckat<br />
varandra, men som fann det mer lönsamt<br />
att låta bli.<br />
Den säkerhetspolitiskt intresserade kan<br />
alltså ge sig på en jämförelse med dagens<br />
fredsprojekt. I dagens EU har vi, och lägg<br />
gärna till eller korrigera: Väpnad fred i<br />
Nordirland. Stillestånd mellan Italien och<br />
Slovenien. Olösta territoriella, och<br />
framförallt arvsrättsliga konflikter mellan<br />
Tjeckien och Tyskland. Tilltänkta unionsmedlemmar<br />
som vägrar att lämna ut<br />
krigsförbrytare (Kroatien). Hälften av en<br />
delad, väpnad ö (Cypern). Frankrike, som<br />
bedriver krig i Afrika, men som samtidigt<br />
muckar gräl med sin Nato-partner USA<br />
om huruvida man bör kriga utanför sitt<br />
eget territorium. Olöst konflikt mellan<br />
Storbritannien och Spanien angående<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
Gibraltar. Beväpnade separatiströrelser i<br />
Baskien. Ett Nato som i allt väsentligt är<br />
helt splittrat angående hur man bör bete<br />
sig i Mellanöstern.<br />
Situationen liknar i mångt och mycket<br />
1880-talet. Så frågan är huruvida EUprojektet<br />
bidrar till fred eller inte.<br />
Lärdomen vi möjligtvis kan dra från<br />
Joseph II, Oscar II, Napoleon (allihopa),<br />
kung George och till och med Karl XII –<br />
och visst, släng in romarna där också – är<br />
väl snarast att när man försöker toppstyra<br />
det europiska projektet leder det till<br />
krig och elände. Ett gemensamt Europa,<br />
med öppna gränser, vilket ju har varit<br />
fallet under stora delar av historien, tenderar<br />
dock att skapa välstånd och mindre<br />
bråk. Något som kanske dagens fredsarbetare<br />
borde reflektera över.<br />
En sista solskenshistoria: En vacker<br />
sommarkväll gick jag uppför gatan i den<br />
lilla byn Eppan, på Italienska Appiano, i<br />
vad som bara delvis på skämt kallas för<br />
den ockuperade delen av Österrike. Italien<br />
lade beslag på denna lilla enklav i slutfasen<br />
av första världskriget, men befolkningen<br />
fortsätter att tala tyska och leva sitt eget<br />
liv. Dessutom förefaller de rätt glada över<br />
ockupationen. Wien skulle förmodligen<br />
vara administrativt värre än Rom.<br />
Halvvägs uppför gatan hade en ny bar<br />
öppnats, så jag gick in och slog mig i slang<br />
med ägaren. Han visade sig vara irakisk<br />
kurd och kunde inte för sitt liv begripa<br />
varför tyskarna inte slog ihjäl italienarna.<br />
Så gjorde man ju hemma hos honom.<br />
Skål, sa jag, och tänk på saken!<br />
Belfast Belfast Belfast Belfast Belfast är är är är är den den den den den<br />
enda enda enda enda enda stad stad stad stad stad jag jag jag jag jag<br />
besökt besökt besökt besökt besökt där där där där där vissa vissa vissa vissa vissa<br />
pubarpubarpubarpubar pubar fortfafortfafortfafortfafortfa- rande rande rande rande rande har har har har har dörrar dörrar dörrar dörrar dörrar<br />
till till till till till båsen. båsen. båsen.<br />
båsen. båsen.<br />
31
Tema<br />
Inrikespolitisk<br />
Inrikespolitisk<br />
Inrikespolitisk<br />
Inrikespolitisk<br />
Inrikespolitisk<br />
ångest ångest ångest ångest ångest står står står står står för för för för för de de de de de<br />
tysta tysta tysta tysta tysta argumenten<br />
argumenten<br />
argumenten<br />
argumenten<br />
argumenten<br />
i i i i i länder länder länder länder länder som som som som som<br />
Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige och och och och och<br />
Frankrike Frankrike Frankrike<br />
Frankrike Frankrike<br />
Fritt land<br />
med ryska band<br />
Av Petrus Boström<br />
I I Lettland Lettland är är är uppslutningen uppslutningen kring kring EU EU EU ljum, ljum,<br />
ljum,<br />
medan medan medan det det folkliga folkliga folkliga stödet stödet för för Nato Nato är är<br />
är<br />
grundmurat. grundmurat. Folk Folk minns minns vad vad vad det det innebär<br />
innebär<br />
att att leva leva i i förtryck, förtryck, och och prioriterar prioriterar säkerhet<br />
säkerhet<br />
högre högre än än än jordbrukssubventioner<br />
jordbrukssubventioner. jordbrukssubventioner . Men<br />
Men<br />
Lettland Lettland är är också också ett ett land land vars vars president<br />
president<br />
besöker besöker Moskva Moskva för för att att fira fira fira den den sovjetiska<br />
sovjetiska<br />
segern segern i i andra andra världskriget världskriget bara bara fjorton<br />
fjorton<br />
år år efter efter ockupationens ockupationens slut. slut. Petrus<br />
Petrus<br />
Boström, Boström, utbildad utbildad i i ryska ryska vid vid Arméns<br />
Arméns<br />
televapen televapen och och tidigare tidigare försvarssekreterare<br />
försvarssekreterare<br />
vid vid Sveriges Sveriges ambassad ambassad i i Riga, Riga, nu nu medicine<br />
medicine<br />
studerande studerande på på Karolinska Karolinska institutet institutet och och<br />
och<br />
medlem medlem medlem i i Handelshögern Handelshögern tecknar tecknar en en bild<br />
bild<br />
av av ett ett land land vars vars avstånd avstånd till till Sverige Sverige Sverige känns känns<br />
känns<br />
större större än än bara bara 160 160 sjömil.<br />
sjömil.<br />
President Vaira Vike-Freiberga är kvinna,<br />
pensionär, invandrare och före detta<br />
landsflykting, vilket inte direkt sammanfaller<br />
med normalbilden av en president i<br />
ett EU-land. Icke desto mindre åtnjuter<br />
hon en popularitet i sitt hemland som är<br />
få västledare förunnad och blev i senaste<br />
valet omvald av 88 parlamentariker mot<br />
6. Presidentämbetet i Lettland har relativt<br />
begränsade befogenheter, men tack vare<br />
sin popularitet har Vike-Freiberga utgjort<br />
en samlande kraft i ett land som sedan<br />
självständigheten 1991 redan är inne på<br />
sin tolfte regering.<br />
Lettland under Vike-Freiberga har varit<br />
frekvent förekommande i svensk media<br />
och presidenten drar sig inte heller för att<br />
argumentera i de för socialdemokraterna<br />
oerhört besvärliga frågor som bland<br />
annat uppmärksammades i fallet med<br />
byggföretaget Laval un Partneri. Ungefär<br />
elva månader efter att EU utökats till 25<br />
medlemsländer lyckades Chirac medvetet<br />
ta på sig ansvaret för att skjuta det så<br />
kallade tjänstedirektivet i sank och<br />
ledarna i övriga gammel-EU kunde pusta<br />
ut. Monopolismen och xenofobin vann<br />
tillfälligt mark och den positiva utveckling<br />
som utvidgningen oundvikligen för med<br />
sig vad gäller öppenhet och unifierandet av<br />
marknaden har skrinlagts på obestämd tid.<br />
Inrikespolitisk ångest står för de tysta<br />
argumenten i länder som Sverige och<br />
Frankrike när de nationella jobben ska<br />
säkras, men för länder som Lettland är<br />
behovet ett helt annat. Östra Lettland<br />
tillhör fortfarande Europas fattigaste<br />
regioner och för ett land som redan före<br />
EU-inträdet hade en tillväxt som på 15 år<br />
skulle ta dem upp i europeisk toppklass<br />
är det både en nödvändighet och en<br />
naturlig utveckling att med hjälp av mer<br />
liberal inställning och mindre byråkrati<br />
fortsätta marschen uppåt. En liberal<br />
polsk parlamentsledamot hävdade till<br />
exempel i november att ett land på låg<br />
nivå inte har råd att välja en ineffektiv väg<br />
för att höja sin levnadsstandard. Därav<br />
kommer måhända det faktum att de tolv<br />
regeringar som Lettland har haft i postkommunistisk<br />
tid samtliga har varit<br />
höger-center-inriktade och att ekonomisk<br />
kunskap ofta har lyckats vinna väljarnas<br />
förtroende. Förre premiärministern Repse<br />
var riksbankschef innan han blev politiker<br />
och hans vice premiärminister, Slesers,<br />
var en av Lettlands rikaste män.<br />
Dessa två män med fundamentalt olika<br />
bakgrund hade det gemensamt att de<br />
lyckats bli partiledare tack vare sin<br />
ekonomiska skolning. I jämförelse ter sig<br />
svensk utnämningspolitik smått parodisk.<br />
EU EU EU vs vs Nato<br />
Nato<br />
Den lettiska inställningen till EU handlar<br />
32 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
hos folket i grunden mest om marknaden,<br />
ett sätt att höja levnadsstandarden och<br />
garantera den individuella friheten som<br />
konsument.<br />
Samtliga regeringar sedan den<br />
sovjetiska ockupationen upphörde har<br />
som sagt varit höger-center-inriktade och<br />
den sorts socialistiska konservatism som<br />
återfinns i Sverige finns i Lettland nästan<br />
enbart hos den stora, etniskt ryska<br />
befolkningen. Däremot anses EU inte<br />
garantera freden i Europa, vilket det stora<br />
Nato-intresset avslöjar. Hösten 2002, när<br />
Lettland gavs klartecken om tillträde i såväl<br />
EU som Nato var stämningen på gatan<br />
gentemot de två organisatoriska jättarna<br />
rejält olika. Det fanns ett visst stöd bland<br />
majoriteten för EU men detta tedde sig<br />
obetydligt i jämförelse med stödet för<br />
Nato som i flertalet opinionsmätningar<br />
låg klart över sjuttio procent.<br />
Orsakerna till detta är egentligen<br />
multipla. Efter att ha varit ockuperat av<br />
det nazistiska Tyskland och genom<br />
Molotov-Ribbentrop-pakten behandlats<br />
som handelsvara för att slutligen hamna<br />
under Stalins förtryck ansåg och anser<br />
gemene man fortfarande att frihet är det<br />
enda som räknas. Och Lettland som<br />
aldrig varit en stormakt själv, även om ön<br />
Tobago i Västindien är en gammal lettisk<br />
koloni, dras inte med den handikappande<br />
ögonbindel som de före detta imperierna<br />
i gammel-EU har.<br />
Letterna har nyktert insett att det bara<br />
finns en supermakt kvar i världen och att<br />
det USA som hjälpt till att befria dem även<br />
i fortsättningen kan garantera samtliga<br />
baltiska länders frihet. Således var Natostödet<br />
massivt medan EU inte ansågs<br />
kunna fylla denna funktion. Mycket<br />
riktigt dröjde det inte länge innan Chirac,<br />
som så tydligt får ge röst åt de dåliga<br />
förlorarnas inställning, tyckte att de nya<br />
medlemsländerna missat ett utmärkt<br />
tillfälle att hålla tyst. Då handlade det om<br />
Irak-kriget, och amerikanernas stöd i<br />
Europa återfanns nästan enbart öster om<br />
den gamla järnridån.<br />
Fri Fri rörlighet rörlighet eller eller eller rörig rörig rörig frihet? frihet?<br />
frihet?<br />
I stället sågs EU i viss utsträckning som ett<br />
hot mot friheten eftersom EU är för vagt<br />
formulerat. Det upplevs inte som att det<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
finns några skarpa konturer som säger<br />
var unionens mandat börjar och upphör.<br />
Unionens grundtankar har för länge<br />
sedan kommit att utvidgas till att omfatta<br />
även definitioner av rotfrukter och för ett<br />
land som inte varit med i den gradvisa<br />
utökning av befogenheter som unionen<br />
har gjort blir läget betydligt klarare.<br />
Under sitt besök beklagade Vaira Vike-<br />
Freiberga dessutom att regler inte nödvändigtvis<br />
alltid förblir regler beroende<br />
på vem som bryter mot dem. Unionen är<br />
inte direkt uppbyggd kring rule of law<br />
och särskilt tydligt blir det för ett land<br />
som nyligen gått igenom hårda förhandlingar<br />
för sitt medlemskap. ”Vi sade ja till<br />
fri rörlighet för arbetskraft, tjänster och<br />
varor. Men när vi nu blivit medlemmar<br />
upptäcker vi att i praktiken fungerar inte<br />
reglerna på samma vis för alla. Det var<br />
något av en överraskning och besvikelse”,<br />
säger hon.<br />
De famösa övergångsreglerna som<br />
Göran Persson i retoriken länge förkastade,<br />
men sedan med sedvanlig ryggradslöshet<br />
omfamnade och höll som<br />
självklara, såg Vike-Freiberga inte enbart<br />
som ett problem. Själv förespråkade hon<br />
till exempel dem i vissa yrkesgrupper,<br />
främst inom sjukvården, eftersom välutbildade<br />
lettiska läkare och sjuksköterskor<br />
ansågs vara bland dem som<br />
tjänade mest på att byta arbetsgivare.<br />
Men, vilket fastighetsskattens logik<br />
exploaterar, även om människan i dag<br />
gärna flyttar pengar och varor långväga<br />
är hon själv betydligt mindre benägen att<br />
röra på sig trots påtagliga fördelar. Göran<br />
Persson och hans parti var helt fel ute när<br />
de försökte måla upp Sverige som<br />
paradiset på jorden och ett himmelrike<br />
för den vaga grupp av sociala turister som<br />
genom östutvidgningen bjöds på gratis<br />
charter till rikedomen.<br />
Oväntat nog beter sig polacker och<br />
balter i stort sett som svenskar och flyttar<br />
ogärna sig själva trots att gräset målats<br />
grönare på andra sidan Östersjön. Denna<br />
parasitfanatism som medborgarna i det<br />
forna östblocket men aldrig en god och<br />
hederlig svensk tydligen skulle odla har vi<br />
inte alls sett av men nog har detta mantras<br />
innötande satt sina spår i det kollektiva<br />
medvetandet och kunnat utnyttjas för att<br />
Oväntat Oväntat Oväntat Oväntat Oväntat nog nog nog nog nog beter beter beter beter beter<br />
sig sig sig sig sig polacker polacker polacker polacker polacker och och och och och<br />
balter balter balter balter balter i i i i i stort stort stort stort stort sett sett sett sett sett<br />
som som som som som svenskar svenskar svenskar svenskar svenskar och och och och och<br />
flyttar flyttar flyttar flyttar flyttar ogärna ogärna ogärna ogärna ogärna sig sig sig sig sig<br />
själva själva själva själva själva trots trots trots trots trots att att att att att<br />
gräset gräset gräset gräset gräset målats målats målats målats målats<br />
grönare grönare grönare grönare grönare på på på på på andra andra andra andra andra<br />
sidan sidan sidan sidan sidan Östersjön. Östersjön. Östersjön. Östersjön. Östersjön.<br />
33
Största Största Största Största Största delen delen delen delen delen av av av av av<br />
dagen dagen dagen dagen dagen ägnade ägnade ägnade ägnade ägnade den den den den den<br />
forneforneforneforne forne sovjetmedsovjetmedsovjetmedsovjetmedsovjetmed- borgaren borgaren borgaren borgaren borgaren åt åt åt åt åt att att att att att<br />
fundera fundera fundera fundera fundera ut ut ut ut ut hur hur hur hur hur<br />
han han han han han eller eller eller eller eller hon hon hon hon hon<br />
skulle skulle skulle skulle skulle kunna kunna kunna kunna kunna<br />
kringgå kringgå kringgå kringgå kringgå systemet systemet systemet<br />
systemet systemet<br />
underlätta opinionsbildningen mot<br />
frivilliga lettiska byggarbetare som inte vill<br />
annat än göra rätt för sig.<br />
Corruptissima Corruptissima republica republica plurimæ plurimæ leges leges<br />
leges<br />
Alla länder är korrupta, i den mening att<br />
det i samtliga länder förekommer någon<br />
form av korruption. Länderna i det forna<br />
östblocket har efter decennier av moraliskt<br />
förfall självfallet spår än i dag av det förakt<br />
för mänskliga rättigheter som kommunismen<br />
förde med sig och hela generationer<br />
hade fram till nittiotalets inledning inte<br />
sett något annat av världen än det Moskva<br />
tillåtit och fabricerat. Största delen av<br />
dagen ägnade den forne sovjetmedborgaren<br />
åt att fundera ut hur han eller<br />
hon skulle kunna kringgå systemet. Inte<br />
på ett sätt som var etiskt försvarbart, en<br />
ram som för länge sedan suddats ut, utan<br />
enbart individuellt möjligt. Privatiseringen<br />
av de före detta statliga företagen i framför<br />
allt Ryssland har även gjorts på ett sätt<br />
som fått medierna att använda ord som<br />
barbarliberalism och rövarkapitalism, en<br />
i vissa avseenden korrekt kritik. I Ryssland<br />
gjordes tysta överenskommelser om att<br />
de som lyckats skaffa sig ordentlig<br />
ekonomisk makt skulle hålla sig borta<br />
från politiken och det var först när<br />
Rysslands förmodat rikaste man, Michail<br />
Chodorkovskij, bröt mot tabut och började<br />
intressera sig för inrikespolitik som<br />
hans bygge slogs i spillror. I Lettland däremot<br />
är det relativt vanligt att de politiskt<br />
starkaste även är de med mest ekonomiska<br />
resurser. Exempel därpå är förutom<br />
tidigare nämnde Slesers även Lembergs,<br />
borgmästare i Ventspils och nyligen i ropet<br />
för att han ansåg att det var dags att<br />
hämta hem museiföremål från Sverige,<br />
vilka beslagtagits under svenskarnas<br />
härjningar under 1600-talet. Till Ventspils<br />
leder också oljepipelines från Ryssland<br />
och där omlastas oljan till fartyg för<br />
export västerut.<br />
EU-inträdet kommer onekligen att<br />
innebära ytterligare korruption, när<br />
byråkratin, antalet lagar och bidragsmöjligheterna<br />
ökar. Hur Lettland och<br />
övriga forna östblocksländer kommer att<br />
reda ut den väntade stormökningen i det<br />
avseendet är givetvis svårt att spekulera i.<br />
Faktum kvarstår dock att en form av<br />
34 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
korruption läggs på en annan och<br />
produktiviteten hämmas ytterligare när<br />
val grundade på rationalitet kohandlas<br />
bort mot minskad insyn i de maktstrukturer<br />
som sätter dagordningen. Hittills<br />
har korruptionen styrts framför allt från<br />
Moskva som ligger på bekvämligt avstånd<br />
för den som inte vill visa upp sin byk,<br />
men faktum är att avståndet till Bryssel<br />
nog kommer att visa sig vara lika behändigt.<br />
Minoriteten Minoriteten – – Moskvas Moskvas trumfkort<br />
trumfkort<br />
Respekten för mänskliga rättigheter<br />
innebär även ett minoritetsskydd, vilket<br />
tolkas olika i olika kulturer och kommer<br />
till uttryck i allt från Oddasat i SVT till<br />
ryskspråkiga skolor i Riga. Den etniskt<br />
ryska andelen av populationen i Riga är<br />
något över fyrtio procent och i landet som<br />
helhet ungefär en tredjedel. Minoriteter<br />
utan någon stat i bakgrunden som kan<br />
backa upp dem har alltid behandlats<br />
sämre än de med regeringar annorstädes<br />
som talar för deras sak. Ur den synvinkeln<br />
borde etniska ryssar i Lettland vara en av<br />
världens bäst behandlade minoriteter<br />
eftersom Lettlands sammanlagda folkmängd,<br />
ryssarna inkluderade, är två och<br />
en halv miljon mot det enorma Rysslands<br />
180 miljoner. Verkligheten är inte alltid<br />
så statistiskt tillförlitlig och visst finns det<br />
problem för Lettlands etniska ryssar, men<br />
bilden Moskva målar upp rimmar illa med<br />
det reella läget och det av en enkel<br />
anledning som Putin gärna medvetet<br />
missar. Ryssland självt är nämligen ytterst<br />
obenäget att låta de i Lettland residerande<br />
ryssarna återvända hem till Ryssland.<br />
Samhällshierarkiskt befinner sig de<br />
etniska ryssarna i två olika läger, högst<br />
upp på toppen och längst ner i botten.<br />
Att bli stationerad i Riga var högsta<br />
drömmen för sovjetmedborgaren. Sandstranden<br />
som börjar vid Estlands<br />
västkust slickar Lettland på vägen ner<br />
förbi Litauen och avbryts först av det<br />
genomindustrialiserade Kaliningrad –<br />
kurorten Jurmala strax utanför Riga var<br />
semesterparadis för utbrända kommunister.<br />
När muren föll och även det stora<br />
bygget i övrigt krackelerade gjorde<br />
människor i toppositioner i Riga vad de<br />
gjorde överallt annars och tillförskansade<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
sig fördelar som skulle kunna hålla i den<br />
värld de höll på att slungas ut i. Därav<br />
den stora mängden ryssägda lyxvillor vid<br />
Rigabuktens strand. Lettland vill helst<br />
naturalisera de etniska ryssar som<br />
fortfarande är icke-medborgare, ungefär<br />
en femtedel av befolkningen. Därför vill<br />
lettiska regeringar ofta och gärna minska<br />
andelen ryskspråkig undervisning och<br />
införa fler lettiska moment i skolan.<br />
Detta skulle kunna ses som en form av<br />
minoritetsdiskriminering, men att<br />
kritisera förslaget blir lätt paradoxalt. I<br />
Lettland krävs nämligen, vilket Lars<br />
Leijonborg och hans gelikar måhända<br />
tagit fasta på, ett språktest för att bli<br />
medborgare och i detta misslyckas ofta<br />
ryssarna. Detta använder letterna som<br />
anledning till att öka ryssarnas kunskaper<br />
i lettiska, men de ryssar som misslyckas i<br />
språktestet gör det ofta med vilje. Falskspel<br />
från båda sidor, med andra ord, och det<br />
enda som är tydligt är att minoritetsförtrycket<br />
inte alls är i paritet med vad<br />
propagandaspecialisterna i Kreml påstår.<br />
Inga Inga siamesiska siamesiska trillingar trillingar<br />
trillingar<br />
Mest brännande i nuläget är den inbjudan<br />
som Putin skickat till de tre baltiska<br />
ländernas statschefer för att fira Sovjetunionens<br />
seger i kriget mot Nazityskland.<br />
Segerdagen, den nionde maj, firas<br />
fortfarande med oerhörd pompa och ståt<br />
i Moskva, segern i ett krig som för<br />
ryssarnas del började först 1941 då<br />
pakten med tyskarna sprack.<br />
Problemet ur baltisk synvinkel är<br />
således inte avslutandet av kriget utan<br />
inledningen. 1939 inleddes den sovjetiska<br />
ockupationen av de baltiska länderna,<br />
något som i det ryska, post-sovjetiska<br />
minnet fortfarande inte på något vis<br />
sammankopplas med det krig som började<br />
två år senare.<br />
Vaira Vike-Freiberga var den enda av<br />
de baltiska ländernas statschefer som<br />
accepterade inbjudan. Estlands president<br />
Arnold Rüütel avböjde med motiveringen:<br />
”Som statschef är jag ansvarig för att följa<br />
mitt folks övertygelser. Det gör jag bäst<br />
genom att vara med mitt folk den dagen”.<br />
Den litauiske presidenten Adamkus valde<br />
även han att tacka nej.<br />
Men å andra sidan, vilket Vaira Vike-<br />
Ryssland Ryssland Ryssland Ryssland Ryssland självt självt självt självt självt<br />
är är är är är nämligen nämligen nämligen nämligen nämligen<br />
ytterst ytterst ytterst ytterst ytterst obenäget obenäget obenäget obenäget obenäget<br />
att att att att att låta låta låta låta låta de de de de de ii<br />
iii<br />
Lettland Lettland Lettland Lettland Lettland<br />
residerande<br />
residerande<br />
residerande<br />
residerande<br />
residerande<br />
ryssarna ryssarna ryssarna ryssarna ryssarna<br />
återvända återvända återvända återvända återvända hem hem hem hem hem<br />
till till till till till Ryssland. Ryssland. Ryssland. Ryssland. Ryssland.<br />
35
Vike-Freiberga<br />
Vike-Freiberga<br />
Vike-Freiberga<br />
Vike-Freiberga<br />
Vike-Freiberga<br />
har har har har har nämligen nämligen nämligen nämligen nämligen<br />
tydligare tydligare tydligare tydligare tydligare än än än än än sina sina sina sina sina<br />
baltiska baltiska baltiska baltiska baltiska kollegor kollegor kollegor kollegor kollegor<br />
på på på på på sistone sistone sistone sistone sistone<br />
kritiserat kritiserat kritiserat kritiserat kritiserat Putin Putin Putin Putin Putin<br />
för för för för för hans hans hans hans hans vaga vaga vaga vaga vaga<br />
inställning inställning inställning inställning inställning till till till till till<br />
Stalin Stalin Stalin Stalin Stalin och och och och och hans hans hans hans hans<br />
era. era. era.<br />
era. era.<br />
Freiberga konstaterade, är de baltiska<br />
länderna inga siamesiska tvillingar och det<br />
borde inte vara alltför underligt att deras<br />
politik skiljer sig.<br />
<strong>Svensk</strong> och dansk inställning till<br />
Irakkriget var inte direkt uppritad efter<br />
samma mönster så varför ska Estland,<br />
Lettland och Litauen ständigt kopplas<br />
ihop till det aldrig existerande riket<br />
Baltikum. Estniska är ett finsk-ugriskt<br />
språk till skillnad från de baltiska språken<br />
lettiska och litauiska. Litauen är katolskt<br />
till skillnad från sina protestantiska<br />
grannar i norr och har starka band till<br />
Polen medan Estland ligger Finland och<br />
delvis Sverige varmare om hjärtat.<br />
Lettland slutligen har mer ryskt inflytande.<br />
Skillnaderna är med andra ord<br />
påtagliga och det enda de direkt har<br />
fullständigt gemensamt är att alla tre<br />
länderna har varit ockuperade av Sovjetunionen.<br />
Det vore minst sagt underligt att<br />
denna gemensamma nämnare, tillskriven<br />
en gammal diktatur, skulle vara så pass<br />
utslagsgivande även i dagens europeiska<br />
medvetande. Det är detta Vaira Vike-<br />
Freiberga ber oss se bortom när hon<br />
konstaterar att de baltiska länderna inte<br />
är några siamesiska tvillingar.<br />
Ockupationens Ockupationens långa långa skugga<br />
skugga<br />
Inställningen till ockupationen är<br />
dessutom annorlunda. I Litauen är<br />
andelen etniskt ryska i befolkningen ynka<br />
åtta procent inklusive vitryssarna, en<br />
substantiellt lägre del än i Lettland. I<br />
Litauen upphörde heller aldrig partisanverksamheten<br />
utan de nationellt självsäkra<br />
litauerna slutade aldrig med motståndet.<br />
I Vilnius kan man även besöka<br />
”museum of genocide”, det gamla KGBhögkvarteret<br />
med sina tortyrkammare<br />
och få en inblick i det terrorvälde som<br />
Sovjet innebar.<br />
I Riga, däremot, får turisterna aldrig se<br />
något liknande. Huset där KGB residerade<br />
och ett antal lettiska quislingar angivit<br />
sina landsfränder, är inte markerat på<br />
något vis förutom att det fortfarande står<br />
tomt och övergivet. I Lettland upphörde<br />
kampen och Lettland har alltid haft för<br />
starka band österut för att kunna uppleva<br />
den nationalism som är så tydlig i Litauen.<br />
Det gamla litauiska storfurstendömet på<br />
1300-talet valde, för att undvika ett<br />
tvåfrontskrig med moskoviterna i öst och<br />
tyska ordnar i väst, att knyta starka band<br />
till Polen. När riket var som störst nådde<br />
det från Östersjön till Svarta Havet.<br />
Behov Behov av av bearbetning<br />
bearbetning<br />
Att Litauens president därför skulle tacka<br />
nej är inte svårt att förstå, men det<br />
förstärks säkerligen av det faktum att<br />
förre presidenten Paksas missbrukat sin<br />
makt och av konstitutionsdomstolen och<br />
riksdagen avsatts. Paksas hade många,<br />
otydliga band till Ryssland medan<br />
Adamkus, som även var president före<br />
Paksas, anses representera en betydligt<br />
mer litauisk inriktning.<br />
Vaira Vike-Freiberga däremot flydde<br />
som barn sovjetregimen 1945 och har<br />
aldrig tvingats leva under kommunism.<br />
Efter att ha varit flykting i bland annat<br />
Tyskland och Marocko kom hon till<br />
Kanada där hon gjorde akademisk karriär<br />
inom psykologi vid universitetet i Montreal<br />
för att återvända till Lettland först<br />
som pensionär. Hon kan därför anses<br />
representera det nya Lettland, som<br />
utbildats i fria länder och stått upp mot<br />
Sovjet.<br />
Men Lettland i övrigt har ännu inte valt<br />
att bearbeta sin otydliga inställning till det<br />
forna Sovjet. Alltför många familjer<br />
önskar inte leta i sin släkthistoria av<br />
rädsla för vad som skulle kunna komma<br />
fram. Men om nu Lettland ska ta steget in<br />
i Europa måste landet göra det i egenskap<br />
av ett land som vågar ta ställning och inte<br />
glömmer det förflutnas roll i framtiden.<br />
På det viset är det ytterst symptomatiskt<br />
att Vike-Freiberga motiverar sitt ja med<br />
att resan kan underlätta ett gränsavtal<br />
med Ryssland, vilket ännu inte existerar.<br />
Vike-Freiberga har nämligen tydligare än<br />
sina baltiska kollegor på sistone kritiserat<br />
Putin för hans vaga inställning till Stalin<br />
och hans era. På mer än ett sätt handlar<br />
det alltså om att en gång för alla, utan att<br />
hamna i diplomatiskt blåsväder, visa var<br />
gränsen går.<br />
36 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
Tema<br />
Europa behöver<br />
en återställare<br />
Av Margit Gennser<br />
Europaprojektet Europaprojektet rullar rullar på på och och samarbetet<br />
samarbetet<br />
tar tar sig sig sig an an an ständigt ständigt nya nya former former. former . Margit<br />
Margit<br />
Gennser Gennser, Gennser Gennser,<br />
, ordförande ordförande för för Medborgare Medborgare Medborgare för<br />
för<br />
folkomröstning folkomröstning folkomröstning och och tidigare tidigare moderat moderat<br />
moderat<br />
riksdagsledamot, riksdagsledamot, är är skeptisk. skeptisk. Hon Hon ser<br />
ser<br />
Europaprojektet Europaprojektet som som ett ett i i grunden<br />
grunden<br />
socialistiskt socialistiskt projekt projekt som som med med sedvanlig<br />
sedvanlig<br />
hänvisning hänvisning hänvisning till till tidens tidens ofrånkomliga<br />
ofrånkomliga<br />
ofrånkomliga<br />
ordning ordning blir blir blir allt allt värre. värre. Hennes Hennes förslag förslag är är<br />
är<br />
att att skrota skrota nästan nästan allt allt av av det det EU EU kommit<br />
kommit<br />
att att att bli bli bli – – rädda rädda de de fyra fyra friheterna friheterna och och släng<br />
släng<br />
resten resten resten överbord. överbord.<br />
överbord.<br />
Ur politik föds mycket ont – maktsträvanden,<br />
konflikter, dogmer och onödiga<br />
regler som hindrar nytänkande, mångfald<br />
och valfrihet. Att en minskande politisk<br />
sektor skapar mer ”lycka” åt fler människor<br />
finns det talande exempel på. Det är<br />
bara att studera våra guldåldrar, till exempel<br />
de två första decennierna efter andra<br />
världskriget här i väst. När krigets gamla<br />
regleringar och planekonomiska ideal<br />
skrotades och ransoneringar, prisregleringar,<br />
import- och exportrestriktioner<br />
och andra begränsningar i människors<br />
frihet började avskaffas, blomstrade de<br />
välfärdsskapande krafterna. De planekonomiska<br />
idéerna var dock mer seglivade<br />
än vi, som trodde på en fri, dynamisk<br />
marknad, föreställde oss.<br />
Att Sovjetunionen var en koloss på<br />
lerfötter ville inte den politiska eliten se<br />
och i väst fanns det starka och sluga<br />
förespråkare för planeringsideologin.<br />
Jean Monnet var en av dem. Han misstrodde<br />
”vanligt folks” sunda instinkter<br />
och arbetade envist och målmedvetet för<br />
styrning uppifrån, alltså för en stor<br />
politisk marknad. Hans och sedermera<br />
Jacques Delors planideologi vann succes-<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
sivt över idéerna om en fri marknad, som<br />
bland annat burit västtysken Erhards<br />
signum. Successivt försvagades den<br />
ekonomiska tillväxten och framtidstron<br />
för sjuttiotalets unga generation som<br />
krävde mer stat för att få mer fri service.<br />
Höjda skatter skulle betalas av andra och<br />
näringslivet sattes allt oftare i den politiska<br />
skamvrån. De lönsamma yrkeskarriärerna<br />
fanns inom politiken.<br />
Motkrafterna Motkrafterna vinner vinner delsegrar<br />
delsegrar<br />
Men motkrafter växte fram. Reagan,<br />
Thatcher och Sveriges Gösta Bohman blev<br />
effektiva kritiker av planekonomi och<br />
engagerade förespråkare av marknaden.<br />
De lyckades återställa frihet genom<br />
avregleringar – här hemma och internationellt.<br />
Själv har jag med jordnära förslag<br />
visat hur politikerna kan få mindre och<br />
valfriheten större svängrum.<br />
Mina visioner har varit oglamorösa men<br />
praktiska – en mer begränsad kommunal<br />
sektor, färre statliga monopol, ett förändrat<br />
pensionssystem med mer av valfrihet<br />
och marknadstänkande. En del av idéerna<br />
har fått genomslag men den politiska<br />
marknadens förespråkare ligger alltid<br />
minst ett steg före. Återvunnen frihet på<br />
ett område motverkas direkt av nya större<br />
ingrepp på andra. EU:s gemensamma<br />
marknad, som skulle ge större frihet, har<br />
lett till motsatsen. Starkare centralism och<br />
90 000 sidor nya regleringar är resultatet.<br />
Kommissionen och några stora länder<br />
inom EG (EU) har fått allt starkare<br />
maktställning.<br />
Margaret Thatchers frihetliga idé om<br />
en gemensam marknad bidrog till att<br />
underminera hennes frihetspolitik. Varför<br />
blev det så?<br />
EU:s EU:s EU:s EU:s EU:s<br />
gemensamma<br />
gemensamma<br />
gemensamma<br />
gemensamma<br />
gemensamma<br />
marknad, marknad, marknad, marknad, marknad, som som som som som<br />
skulle skulle skulle skulle skulle ge ge ge ge ge större större större större större<br />
frihet, frihet, frihet, frihet, frihet, har har har har har lett lett lett lett lett<br />
till till till till till motsatsen. motsatsen. motsatsen. motsatsen. motsatsen.<br />
37
Precis Precis Precis Precis Precis som som som som som<br />
tidigaretidigaretidigaretidigare tidigare imperieimperieimperieimperieimperie- byggare byggare byggare byggare byggare och och och och och<br />
deras deras deras deras deras ideologiska ideologiska ideologiska ideologiska ideologiska<br />
vapendragare<br />
vapendragare<br />
vapendragare<br />
vapendragare<br />
vapendragare<br />
menarmenarmenarmenar menar förespråförespråförespråförespråföresprå- karna karna karna karna karna att att att att att EU:s EU:s EU:s EU:s EU:s<br />
utveckling utveckling utveckling utveckling utveckling är är är är är<br />
”historisk ”historisk ”historisk ”historisk ”historisk<br />
bestämd”. bestämd”. bestämd”.<br />
bestämd”. bestämd”.<br />
Hon och hennes idéer utgjorde ett hot<br />
mot politikens och byråkratins särintressen.<br />
Tillsammans ställde politiker och<br />
byråkrater upp för att försvara sina<br />
fördelar och privilegier. En sådan allians<br />
är för de mesta oövervinnlig när det gäller<br />
maktstrider. Att eliminera Thatcher –<br />
marknadsekonomins försvarare – blev en<br />
lätt uppgift för Delors och hans<br />
stödtrupper från Foreign Office och bland<br />
torypolitiker med andra ideal än<br />
Thatcher.<br />
EU EU och och friheten<br />
friheten<br />
De tankar som styr utvecklingen av EU är<br />
egentligen lika deterministiska som<br />
någonsin fascimens och kommunismens.<br />
Ett land som står utanför EU eller euron<br />
sägs bli ”isolerat”, ”marginaliserat” och<br />
mister sin utvecklingskraft och sitt<br />
inflytande. Precis som tidigare imperiebyggare<br />
och deras ideologiska vapendragare<br />
menar förespråkarna att EU:s<br />
utveckling är ”historisk bestämd”. Den<br />
”enda vägen” bär mot en europeisk<br />
superstat. Några djupare resonemang och<br />
motive-ringar för EU:s överstatliga<br />
ambitioner finns inte. Borde detta inte<br />
bädda för optimism bland EU-skeptiker?<br />
Både ja och nej.<br />
EU-etablissemanget har inte vunnit den<br />
sakliga debatten. Verkligheten i form av<br />
eskalerande arbetslöshet i Frankrike och<br />
Tyskland tillsammans med ett stelt och<br />
reglerat näringsliv och en allt sämre<br />
demografi gör dessutom imperiebyggarnas<br />
ambitioner mindre trovärdiga. Men<br />
trots detta tycks de ändå få igenom sin<br />
agenda.<br />
Att bekämpa trossatser om ”Europas<br />
öde” och ”Europas enda väg” är alltid<br />
svårt. Att ställa känslomässiga och<br />
”ideologiskt korrekta” åsikter mot sakliga<br />
och kyliga argument fördöms lätt som<br />
kall isolationism, extremism och xenofobi.<br />
Förespråkare för nationalstaten och<br />
nationalstatens suveränitet beskrivs i<br />
bästa fall som ”gammalmodiga”, i sämsta<br />
som själviska särintressen som inte vill<br />
uppge sin självbestämmanderätt för att<br />
överlåta besluten till Europeiska rådet<br />
(ännu ett nytt namn för ministerrådet),<br />
kommissionen och ECB. Detta leder fram<br />
till den verkligt viktiga frågan. Är national-<br />
staten sämre än ett imperium – en superstat?<br />
Många Många länder länder och och lokalt lokalt styre<br />
styre<br />
Svaret är ganska självklart. Det är bättre<br />
att styras av sina egna landsmän än av<br />
politiker och byråkrater med ett helt annat<br />
språk och andra vanor. Chanserna för<br />
en bra regeringsmakt är större i nationalstaten<br />
än i en artificiell statsbildning utan<br />
en naturlig samhörighet, utan demos.<br />
Varför har då vårt etablissemang med<br />
sådan förtjusning omfattat EU:s mål ”an<br />
ever closer union”? Peter Shore har en<br />
trolig förklaring i sin bok Separate ways:<br />
”Den engelska intelligentian är europeiserad.<br />
Den tar sin matlagning från Paris,<br />
sina semestrar i Toscana och sina åsikter<br />
från Bryssel. Deras patriotism utgör en<br />
slags ö av avvikande meningar.”<br />
Kanske är det den gamla vanliga<br />
förklaringen att gräset verkar grönare på<br />
andra sidan gränsen?<br />
Det kan tyckas vara en väl enkel förklaring<br />
till skillnaden i synen på EU mellan<br />
de brittiska och svenska etablissemangen<br />
och majoriteten av britter och svenskar.<br />
Att den individuella friheten gynnas av<br />
förekomsten av många länder är en<br />
gammal sanning. Trivs man inte med en<br />
regering eller en viss livsstil kan man rösta<br />
med fötterna eller i värsta fall fly som<br />
exempelvis hugenotterna på sin tid. Frihet<br />
gynnas av fria marknader, men frihet<br />
kräver också möjligheter att flytta mellan<br />
olika länder. EU:s integration, vilket inte<br />
nämns så ofta, begränsar faktiskt vår<br />
frihet. En del finner detta påstående<br />
felaktigt, ja paradoxalt. Det är inte<br />
förvånande. EU:s paradnummer är ju de<br />
fyra friheterna – för varor, kapital, tjänster<br />
och människor. Men en bra sak kan alltid<br />
undermineras och det har skett via<br />
integrationspolitiken, alla lagar, finansoch<br />
valutapolitik, utrikespolitik med flera<br />
som kommer att likriktas. Friheterna att<br />
flytta finns, men de tillåter inte individen<br />
att undkomma en regering de ogillar. Min<br />
vision, min önskan, är att stoppa utvecklingen<br />
mot imperium och likriktning.<br />
Konsekvenserna Konsekvenserna av av ett ett ett nej<br />
nej<br />
Det missnöje som växer fram mot hela<br />
den byråkratiserade EU-idén är ingen<br />
38 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
isolerad företeelse i några få ”randstater”.<br />
Det börjar göra sig gällande även i EU:s<br />
kärnländer. Det är sunt. Ett nej exempelvis<br />
till EU:s grundlagsförslag i tidigare EUtrogna<br />
länder skulle hejda en utveckling<br />
som i allt högre grad gått ur kontroll.<br />
Men vad händer konkret om<br />
exempelvis Frankrike och Nederländerna<br />
röstar nej till EU:s grundlag? Kanske blir<br />
det nya, ännu konstigare förslag som med<br />
långsiktig envishet trumfas igenom i<br />
Bryssel. Byråkratin är bra på att betvinga<br />
oss och dess metoder går ut på att dölja<br />
avsikterna och producera en oändlig<br />
ström av papper.<br />
Ska min vision om mindre politik och<br />
mer marknadsfrihet kunna uppfyllas<br />
måste motkrafter sättas in mot EU. Det<br />
behövs ”en tyst, ärorik revolution” som<br />
innebär att mycket av den beslutsrätt som<br />
överlåtits till den nya politiska<br />
mångnationella makteliten återtas, att<br />
acquis communitaire avvecklas och ersätts<br />
med en allt effektivare institutionell<br />
konkurrens. Länderna i Europa, små som<br />
stora, vet att när de behöver samarbeta<br />
gör de det. Däremot behövs inte en<br />
toppstyrd integration.<br />
Europas kulturella framgångar har vilat<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
på ett värdefullt arv, vår världsdels unika<br />
geografi som bidragit till att skapa<br />
olikheter och mångfald. Detta har i sin<br />
tur stimulerat nytänkande, dynamik och<br />
utveckling. Vår framtid bygger på att vi<br />
utnyttjar dessa våra historiska<br />
konkurrensfördelar som dessutom<br />
kommer att bli mer värdefulla med tanke<br />
på dagens tekniska utveckling, där storlek<br />
och stordrift inte längre bara betyder<br />
fördelar utan också tunga nackdelar.<br />
Euron finns och de som har ersatt Dmark,<br />
francs och andra med den nya<br />
valutan, fortsätter antagligen och hoppas<br />
på att det hela fungerar.<br />
EU-byråkratin blir i stort sett överflödig<br />
och EU-skatten kan avskaffas liksom det<br />
mesta av den adminstrativa apparaten i<br />
Bryssel. EU:s jordbruksstöd som utvecklats<br />
till ”en stor hjord av vita elefanter”<br />
måste avvecklas och ersättas med något<br />
bättre, antagligen olika i skilda länder. Det<br />
krävs säkerligen ett skickligt handlag för<br />
att en sådan förändring inte ska leda till<br />
olika former av obehagligheter.<br />
En En återställare, återställare, tack<br />
tack<br />
Vad som ska bevaras av EU-drömmen är<br />
de fyra friheterna. Den institutionella<br />
konkurrensen kommer att se till att de<br />
länder som har mest hindrande<br />
lagstiftning kommer att få sämre<br />
utveckling. Vad innebär det? Chirac<br />
värdesätter den franska sociala modellen<br />
högre än liberal marknadsekonomi och<br />
vill fransmännen ha det så, är det deras<br />
ensak. De bör kunna välja sämre materiellt<br />
välstånd och den större ”trygghet”<br />
de tror att deras modell ger.<br />
Min vision är enkel. Den bygger på väl<br />
beprövade liberala principer och syftet är<br />
att begränsa den politiska sektorns<br />
inflytande och storlek. Det otäckaste som<br />
kan sägas om den, är att det är en återställare.<br />
Fast en återställare som raderar<br />
ut dåliga beslut fattade efter en god middag<br />
under sena nattliga förhandlingar kan<br />
endast göra saker bättre, inte sämre.<br />
Fast förstås, för kommissionärerna blir<br />
det mindre makt och betydligt kärvare<br />
ekonomi. Miljoninkomster blir kanske ett<br />
minne blott, men lätt fånget är lätt<br />
förgånget.<br />
Det Det Det Det Det behövs behövs behövs behövs behövs ”en ”en ”en ”en ”en<br />
tyst, tyst, tyst, tyst, tyst, ärorik ärorik ärorik ärorik ärorik<br />
revolution” revolution” revolution” revolution” revolution” som som som som som<br />
innebär innebär innebär innebär innebär att att att att att mycket mycket mycket mycket mycket<br />
av av av av av den den den den den beslutsrätt beslutsrätt beslutsrätt beslutsrätt beslutsrätt<br />
som som som som som överlåtits överlåtits överlåtits överlåtits överlåtits till till till till till<br />
den den den den den nya nya nya nya nya politiska politiska politiska politiska politiska<br />
mångnationella<br />
mångnationella<br />
mångnationella<br />
mångnationella<br />
mångnationella<br />
makteliten makteliten makteliten makteliten makteliten återtas. återtas. återtas. återtas. återtas.<br />
39
MITT I LINJEN MITT I LINJEN MITT I LINJEN MITT I LINJEN<br />
40<br />
Mitt i <strong>Linje</strong>n<br />
Braaaaains –<br />
food for thought<br />
För denna publikations läsekrets är<br />
det måhända en inte alldeles kontroversiell<br />
åsikt att politikens och<br />
skräckfilmens väsenden är intimt<br />
förknippade. Och vem är bättre<br />
skickad att skriva om onämnbara<br />
handlingar, ruttnande lik och intimitet<br />
än undertecknad?<br />
Under skräckfilmens glansdagar<br />
på 1970- och 80-talen diskuterade<br />
fantasterna ofta vilken typ av<br />
monster/protagonister som gav de<br />
allra härligaste rysningarna. Debatten<br />
har sedan dess somnat in. Jag är<br />
dock inte känd för att hålla griftefriden<br />
i nämnvärd aktning och ämnar<br />
således inleda den på nytt.<br />
Temat emat för för för vår vår<br />
vår lilla utflykt i det<br />
morbida är zombies mot vampyrer,<br />
där jag ämnar föra de förras talan.<br />
Det är ett glädjens bud jag förkunnar<br />
emedan de senaste årens revival, om<br />
ni ursäktar uttrycket, för zombiegenren<br />
förebådar en stundande<br />
högervåg.<br />
Zombies/vampyrers relativa popularitet<br />
är nämligen ett utmärkt<br />
estimat för hur vindarna blåser längs<br />
det politiska spektrat. Det tidigaste<br />
intresset för zombies väcktes när<br />
sjömän spred voodomyter från Haiti<br />
under det liberala och framstegsvänliga<br />
1800-talet. Dessa trängdes<br />
ut av Nosferatu- och Vlad Tepes-<br />
intresset som kom ihop med modernismen.<br />
Hitler, Stalin och Mussolini<br />
var dess logiska konsekvens.<br />
När När stridslarmet stridslarmet sedan hade lagt sig<br />
var det över en skön ny värld.<br />
Skatterna var relativt låga, industrin<br />
gick på högvarv och 60 miljoner<br />
heta singlar fanns plötsligt att tillgå.<br />
I denna miljö frodades också<br />
seriemagasin som skildrade en<br />
zombiefierad värld som metafor för<br />
det överhängande atombombshotet.<br />
Lugnet blev dock kortvarigt. Det<br />
sena 60-talet och tidiga 70-talet gav<br />
oss peace, love and ”Hai am<br />
Trakula! Hai will trink joor blaaaad,<br />
boo!” Fullkomligt värdelöst och<br />
tydliga tecken på en kultur i snabbt<br />
sönderfall. Lyckligtvis varade inte<br />
kulturskymningen längre än till<br />
Reaganåren då zombiefilmerna stod<br />
som spön i backen medan den enda<br />
vampyren som stod att finna var den<br />
löjliga Greven i Mupparna.<br />
Sedan kom den stora backlashen.<br />
Den stagnerade vampyrkulturen fick<br />
ett uppsving när Dracula spelades in<br />
för femtioelfte gången. Sedan fanns<br />
det ingen hejd på eländet. Kidsen<br />
läste Masquerades, sippade rättvisemärkt<br />
kaffe, vampyrlajvade och<br />
rekläjmade gatorna.<br />
Söker ni en förklaring till<br />
fenomenet postironi? Leta då inte<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
bland Fukuyama eller Huntington,<br />
konsumtionssamhällets rotlöshet<br />
eller millennieskiftesspleen. Dvärgen<br />
och scientologen Tom Cruise och<br />
hans En vampyrs bekännelser bär<br />
långt mycket mer av skulden.<br />
Efter terrorattackerna den elfte<br />
september 2001 vände åter kampen<br />
mellan odöd och vandöd. Mästaren<br />
Romero har tagits till heder,<br />
Resident Evil har fört in zombiekulturen<br />
i helt nya kulturyttringar<br />
och i nya medier samtidigt som<br />
Shaun of the dead torpederat vivonormativiteten<br />
genom att leverera<br />
exakt vad som utlovats: en romantisk<br />
komedi – med zombies.<br />
Så Så långt långt långt har har har vi vi<br />
vi empirin på området.<br />
Låt oss nu granska orsakssambanden.<br />
För en högerman är<br />
zombien förkroppsligandet av vad<br />
han fruktar mest; ett själlöst<br />
kollektiv som okritiskt arbetar mot<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
ett gemensamt mål och inte skyr<br />
några medel för att nå det.<br />
Socialisten skräms av helt andra<br />
saker. För henne är det långt mer<br />
skrämmande med en förfinad ädling<br />
än en själlös hord. Vampyrens nobla<br />
börd är ett sine qua non. Greve<br />
Dracula måste vara greve för att<br />
vara skrämmande. Föreställ er bara<br />
diversearbetare Dracula, vårdbiträde<br />
Dracula eller varvsarbetare<br />
Dracula. På samma sätt är det<br />
logiskt men knappast subtilt att<br />
vampyren dricker sina offers blod på<br />
klassiskt marxistiskt utsugarmanér.<br />
Så vänner, boka in en helkväll med<br />
mäster Romeros klassiska zombietriologi<br />
och våga vägra slängkappa<br />
och krystad, fånig överklassdialog.<br />
När helvetet är fullt kommer de döda<br />
att vandra på jorden. En utopisk och<br />
oerhört sensuell tanke, n’est-ce pas?<br />
Rigmor Mortis<br />
MITT I LINJEN MITT I LINJEN MITT I LINJEN MITT I LINJEN MITT I LINJEN<br />
40
NÄSTAN MITT I LINJEN NÄSTAN MITT I LINJEN NÄSTAN<br />
42<br />
Nästan mitt i <strong>Linje</strong>n<br />
Mer Riesling<br />
åt folket<br />
Käre bror,<br />
Jag förstår din ilska över skämten<br />
om att jag skulle ha skadats i<br />
Concordeolyckan, men det är också<br />
skämt som tydligt belyser den<br />
svenska mentaliteten. <strong>Svensk</strong>ar<br />
förstår enbart små frågor och saknar<br />
helt förmågan att se de viktiga<br />
sammanhangen.<br />
Concorde var otvivelaktigt flygets<br />
Chablis. Det var snabbt, franskt och<br />
dyrt. Det skapade en tydlig skillnad<br />
mellan dussinflygaren och noblessen,<br />
och var värdigt endast den yttersta<br />
politiska eliten, de som smider det<br />
politiska ödet och lyckan åt miljarder<br />
människor. Det vore lika löjligt att<br />
försöka få Churchill att röka Blend<br />
som att få mig och eliten på ett<br />
vanligt charterflyg.<br />
Många svenskar säger att Europa<br />
saknar en gemensam idé, vision och<br />
identitet. Att vi skulle sakna något<br />
gemensamt. Återigen bevisar de sin<br />
påfallande svaghet att se Europa.<br />
För sanna européer som jag själv är<br />
det alldeles uppenbart att vi har<br />
mycket gemensamt, det främsta är<br />
givetvis vinet. Charles de Gaulle sägs<br />
ha talat om det omöjliga i att ena ett<br />
land med så många ostar, jag tror<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
han har rätt, men jag tror också att<br />
Europa skulle kunna enas kring sina<br />
viner. Vilken underbar vision!<br />
Riesling måste vara Europas minsta<br />
gemensamma nämnare, eller hur?<br />
Hur kan man ens försöka ena<br />
europeiska stormakter kring något<br />
så konstlat som kol och stål när det<br />
finns Riesling i både Rhendalen och<br />
Alsace? Här ligger också fundamentet<br />
för demokratin och freden i<br />
Europa. Hur skulle man kunna kriga<br />
med ett folk som dricker samma vin?<br />
Inte kan väl någon vilja vara despot<br />
över ett folk som dricker samma<br />
viner som en själv. För Guds skull,<br />
make wine, not war.<br />
Jag har faktiskt många gånger<br />
funderat på att kontakta den utmärkte<br />
historikern Herman Lindquist för<br />
en teori jag har om att den franska<br />
revolutionens drivkraft var vinet.<br />
När folket första gångerna fick<br />
smaka de finare vinerna, och de<br />
intellektuella blev varse att folket<br />
kunde uppskatta samma saker som<br />
de gjorde pöbeln gemensam sak och<br />
kastade ut sina herrar. Broderskapet,<br />
jämlikheten och friheten fann de i<br />
vinet. Så underbart, och så franskt.<br />
Det tycks vara mitt öde att vara<br />
missförstådd. Oavsett om jag varit i<br />
moderaterna, folkpartiet eller<br />
kristdemokraterna har min storhet<br />
inte blivit uppmärksammad. Sent har<br />
jag tvingats inse att det inte går att<br />
bli profet i sitt hemland. Det var<br />
svårt för mig när biljettförsäljarna<br />
till Concorde förstod min storhet<br />
bättre än vad politikerna hemma gör.<br />
Jag har som du vet arbetat hårt<br />
med demokratiseringen i Kenya. Det<br />
är inte bara ett slitsamt arbete utan<br />
frestar också hårt på själen, det har<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
nära nog varit omöjligt att lära<br />
urinvånarna att få fram ett bra vin.<br />
Dessutom är champagnen många<br />
gånger närmast rumstemperad. Hur<br />
ska man kunna arbeta i en sådan<br />
misär? Men jag biter ihop, vissa<br />
saker är för stora för att ens få störas<br />
av bristen på anständiga drycker.<br />
Det som driver mig är tron på en<br />
mer balanserad global utveckling,<br />
där människovärdet, miljön och<br />
vinernas mångfald garanteras<br />
liksom att fler människor får del av<br />
vinernas ljuva frukter. Men<br />
globaliseringen måste också handla<br />
om personliga relationer mellan<br />
människor. Där måste vinet vara det<br />
självklara smörjmedlet!<br />
Det är ett bittert öde att vara<br />
svensk, ett land befolkat av barbarer<br />
och intellektuella dvärgar som inte<br />
förstår tjusningen i en Wiltinger<br />
Braunfels utan dricker surt lådvin.<br />
Inte konstigt att de är kritiska mot<br />
Europa i så fall. Hade de sett en<br />
solnedgång i Bretagne med ett glas<br />
Cuvée Ste Catherine hade de förstått<br />
kontinenten och dess storhet bättre.<br />
Europa kan inte förstås, eller älskas<br />
utan sina viner. Det är Europa som<br />
bygger vinerna, och vinerna som<br />
bygger Europa.<br />
Ta hand om dig, broder.<br />
Anders J Wikman<br />
PS. Jag har funderat på att ställa upp<br />
som talare på Pride. Jag tänkte att<br />
min breda politiska bakgrund är så<br />
regnbågsfärgad att jag kunde bli<br />
huvudtalare.<br />
NÄSTAN MITT I LINJEN NÄSTAN MITT I LINJEN NÄSTAN MITT I LINJEN<br />
43
Tema<br />
Beslutsvägar Beslutsvägar Beslutsvägar Beslutsvägar Beslutsvägar är är är är är<br />
omständliga omständliga omständliga omständliga omständliga och och och och och<br />
svårutredda,<br />
svårutredda,<br />
svårutredda,<br />
svårutredda,<br />
svårutredda,<br />
vilket vilket vilket vilket vilket utnyttjas utnyttjas utnyttjas utnyttjas utnyttjas<br />
överallt överallt överallt överallt överallt inom inom inom inom inom<br />
administraadministraadministraadministraadministra-<br />
tionen tionen tionen tionen tionen – – – – – allt allt allt allt allt som som som som som<br />
oftast oftast oftast oftast oftast till till till till till gagn gagn gagn gagn gagn för för för för för<br />
personliga personliga personliga personliga personliga syften. syften. syften.<br />
syften. syften.<br />
Ifrågasatt stat<br />
på väg mot EU<br />
Av Andreas Giallourakis<br />
Under Under Under ett ett blodigt blodigt och och för för många många svår svår-<br />
svår<br />
begripligt begripligt inbördeskrig inbördeskrig inbördeskrig hamnade hamnade Bosnien<br />
Bosnien<br />
och och Hercegovina Hercegovina Hercegovina på på svenskarnas svenskarnas svenskarnas mentala<br />
mentala<br />
karta karta i i början början av av 1990-talet. 1990-talet. Snart Snart tio tio tio år<br />
år<br />
efter efter fredsavtalet fredsavtalet återstår återstår fortfarande<br />
fortfarande<br />
mycketmycket att att göra. göra. Samtidigt Samtidigt som som korrupkorrup-<br />
tion tion tion och och och byråkrati byråkrati sätter sätter krokben krokben krokben för<br />
för<br />
tillväxten tillväxten drömmer drömmer människor människor om om en<br />
en<br />
framtid framtid i i EU:s EU:s hägn. hägn. Den Den egna egna staten staten är<br />
är<br />
det det däremot däremot inte inte många många som som applåderar applåderar, applåderar applåderar<br />
skriverskriver Andreas Andreas Giallourakis, Giallourakis, försvarsförsvars-<br />
sekreterare sekreterare vid vid Sveriges Sveriges ambassad ambassad i<br />
i<br />
Sarajevo.<br />
Sarajevo.<br />
Bosnien och Hercegovina, ett av länderna<br />
på Balkan. Ett av länderna på en<br />
krympande ö av icke-integration med<br />
Europeiska unionen. I norr har Ungern<br />
och Slovenien nyligen anslutit sig till<br />
unionen. I öster står Rumänien och<br />
Bulgarien redo att ta klivet. Kroatiens<br />
raska steg mot Europa har tillfälligtvis<br />
skjutits en aning framåt men få tvivlar på<br />
att även de snart kommer att vara redo<br />
för anslutning. Var ligger Bosniens<br />
framtid på ett förändrat Balkan? Hur nära<br />
den Europeiska unionen ligger Bosnien?<br />
I och med krigsslutet och Daytonavtalets<br />
undertecknande i november 1995<br />
påbörjades det gigantiska projektet att<br />
bygga staten Bosnien och Hercegovina.<br />
Ett område som inte tidigare existerat som<br />
självständig stat, ett område med tre<br />
inbördes stridande folkgrupper varav två<br />
inte identifierade sig med den nyskapade<br />
staten. Ett stort internationellt engagemang<br />
etablerades på alla fronter från<br />
humanitär hjälp och minröjning till<br />
institutionsbyggande och reformprocesser.<br />
Bilaterala såväl som multilaterala<br />
och icke-statliga program har avlöst<br />
varandra med olika mål, utföranden och<br />
resultat. För att fredsavtalet skulle kunna<br />
accepteras infördes en komplicerad<br />
politisk ledning med en mycket svåröverblickbar<br />
struktur. En övergripande<br />
statlig nivå leds av ett presidentråd<br />
bestående av en president från var och en<br />
av de tre konstitutionella folkgrupperna<br />
och har roterande ordförandeskap. Nästa<br />
nivå delas upp i två i hög grad självständiga<br />
entiteter: Republika Srpska samt<br />
Federationen Bosnien och Hercegovina.<br />
Federationen är i sin tur uppdelad i tio<br />
kantoner med egna ministerier, parlament<br />
och konstitutioner. Till detta kommer det<br />
fristående distriktet Brèko som ligger<br />
direkt under statsnivån utan att tillhöra<br />
någon av entiteterna. Detta ger totalt 14<br />
olika parlament, premiärministrar och<br />
konstitutioner, ett oräkneligt antal<br />
ministerier och ministrar samt parallellstrukturer<br />
och överlappande politiska<br />
intressesfärer som är i det närmaste omöjliga<br />
att tränga in i och överblicka. Detta i<br />
ett land med cirka 4,5 miljoner invånare.<br />
Korruptionens Korruptionens svarta svarta hål<br />
hål<br />
Den stora mörka massan av administration<br />
och politisk ledning hänger<br />
samman i vänskapsband, personlig påverkan<br />
och ekonomiska intressen. Beslutsvägar<br />
är omständliga och svårutredda,<br />
vilket utnyttjas överallt inom administrationen<br />
– allt som oftast till gagn för personliga<br />
syften. På alla nivåer utnyttjas systemet<br />
och trögheten i detsamma av den enskilde<br />
för att sko sig. Det handlar om allt från<br />
att behöva lägga några konvertibla mark<br />
extra på bordet för att få rätt stämpel på<br />
rätt plats, till att höga politiker gör sig<br />
enorma ekonomiska vinster på sina<br />
44 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
beslut. Den kroatiska medlemmen i<br />
Bosniens trio av presidenter på statsnivån<br />
åtalades i mars <strong>2005</strong> för ekonomisk<br />
brottslighet och missbruk av sin maktposition<br />
efter att ha gjort sig en förmögenhet<br />
på att ordna specialprivilegier för ett<br />
företag i vilket han har stort ekonomiskt<br />
intresse. Nedåt i strukturerna bildar<br />
exemplen på korruption, nepotism och<br />
strävan att sko sig själv ett destruktivt<br />
mönster. Alla kontakter med myndigheterna<br />
blir kostsamma och tidskrävande.<br />
Papper, intyg, bevittnande av namnteckningar,<br />
stämplar och åter papper kostar<br />
pengar och tid att frambringa och<br />
effektiviteten är minimal. Proceduren för<br />
att starta ett företag är ett projekt som<br />
drar ut på tiden i månader, kostar stora<br />
pengar och innebär ett jagande efter<br />
tillstånd och certifikat som får svenska<br />
avkastningsfonder och momsredovisning<br />
att framstå som ett semesternöje. När<br />
företaget väl finns på plats dyker diverse<br />
inspektörer upp med jämna mellanrum<br />
och bötfäller godtyckligt med kontant<br />
betalning på plats som krav och stängning<br />
av verksamheten som alternativ.<br />
Den enorma hämsko som ineffektiviteten<br />
lägger på det bosniska samhället<br />
kväver utan pardon all kreativitet och all<br />
företagsamhet som så bittert behövs för<br />
att bygga upp det krigshärjade landet.<br />
Ekonomin ser hopplös ut med en officiell<br />
arbetslöshet på 45 procent och stats- och<br />
entitetsbudgetar med konsekventa<br />
underskott. Detta i kombination med den<br />
kraftigt överdimensionerade byråkratiska<br />
ledningsapparaten ger givetvis staten små<br />
finansiella resurser att finansiera det den<br />
ålagts att göra. Pensioner och investeringar<br />
i infrastruktur ligger kvar på en<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
mycket låg nivå, återuppbyggnad och<br />
minröjning efter kriget går långsamt.<br />
Man bör ha i åtanke att de officiella<br />
siffrorna ska tas med stora nypor salt;<br />
mellan en fjärdedel och en tredjedel av<br />
ekonomin i Bosnien syns aldrig i<br />
statistiken, de svarta och gråa sektorerna<br />
är omfattande och fler har inkomst än<br />
jobb enligt statistiken. Faktum kvarstår<br />
dock att staten inte har utrymme att klara<br />
sina åtaganden.<br />
Aspiration Aspiration på på integration<br />
integration<br />
Många ser en snabb integration i de euroatlantiska<br />
strukturerna, alltså medlemskap<br />
i Partnership for Peace/Nato och EU, som<br />
en garant för en höjning av levnadsstandarden<br />
och tecken på framsteg och modernisering.<br />
Kan medlemskapet bara säkras<br />
och därtill tillgången till de stora utländska<br />
kassakistorna så är landet tryggat och den<br />
något diffusa europeiska standarden kan<br />
uppnås.<br />
Under åren som har gått sedan<br />
krigsslutet har omvärlden genom olika<br />
organisationer såsom EU, OSSE och flera<br />
FN-organ drivit en lång rad processer och<br />
reformer för Bosniens utveckling. Likaså<br />
ställs en rad krav på Bosnien, liksom<br />
andra länder med samma aspirationer,<br />
för att medlemskap i de eftertraktade<br />
institutionerna skall kunna bli aktuellt.<br />
Samarbete med krigsförbrytartribunalen<br />
i Haag är ett av dem, reformering av<br />
ekonomin och statliga institutioner är ett<br />
annat. Många av samhällets sektorer<br />
reformeras med stöd, hjälp och tvång från<br />
omvärlden. Utbildningsväsendet, polisen<br />
och militären är några av de stora<br />
områden som nu genomgår reformprocesser<br />
med stöd utifrån. Det som slår en<br />
Nedåt Nedåt Nedåt Nedåt Nedåt ii<br />
ii<br />
i<br />
strukturerna<br />
strukturerna<br />
strukturerna<br />
strukturerna<br />
strukturerna<br />
bildar bildar bildar bildar bildar exemplen exemplen exemplen exemplen exemplen<br />
på på på på på korruption,<br />
korruption,<br />
korruption,<br />
korruption,<br />
korruption,<br />
nepotism nepotism nepotism nepotism nepotism och och och och och<br />
strävan strävan strävan strävan strävan att att att att att sko sko sko sko sko<br />
sig sig sig sig sig själv själv själv själv själv ett ett ett ett ett<br />
destruktivt destruktivt destruktivt destruktivt destruktivt<br />
mönster mönster mönster..... mönster mönster<br />
45
Så Så Så Så Så länge länge länge länge länge<br />
partiprogrammen<br />
partiprogrammen<br />
partiprogrammen<br />
partiprogrammen<br />
partiprogrammen<br />
fokuserar fokuserar fokuserar fokuserar fokuserar på på på på på att att att att att<br />
fördela fördela fördela fördela fördela resurser resurser resurser resurser resurser<br />
till till till till till sina sina sina sina sina egna egna egna egna egna<br />
väljare väljare väljare väljare väljare och och och och och att att att att att<br />
bevakabevakabevakabevaka bevaka sin sin sin sin sin etnietnietnietnietni- citets citets citets citets citets intressen intressen intressen intressen intressen<br />
mot mot mot mot mot de de de de de övrigas övrigas övrigas övrigas övrigas<br />
blir blir blir blir blir en en en en en stark stark stark stark stark<br />
politik politik politik politik politik med med med med med stor stor stor stor stor<br />
reformkapacitet<br />
reformkapacitet<br />
reformkapacitet<br />
reformkapacitet<br />
reformkapacitet<br />
omöjlig. omöjlig. omöjlig. omöjlig. omöjlig.<br />
betraktare är det knappa resultatet som<br />
kommer ut av de enorma insatser som<br />
görs. Trots att utbildningsväsendet under<br />
många år har fått betydande stöd till<br />
utveckling och reformering och det nu är<br />
länge sedan Bolognadeklarationen skrevs<br />
under, får studenterna vid Sarajevos<br />
universitet fortfarande betala betydande<br />
summor under bordet för att bli<br />
godkända vid tentamina. Utbildningen är<br />
fortfarande inte gångbar i utlandet och<br />
till Bologna är det lika långt som någonsin.<br />
Administrationens väl tilltagna<br />
dimensioner och det inbyggda systemfelet<br />
att byråkrati och formalia har ett<br />
egenvärde vari alla ingående ser sin chans<br />
att berika sig själva är givetvis ett stort<br />
hinder för reformviljan. Incitamenten att<br />
reformera bort sin egen inkomstbas är<br />
små vare sig det handlar om en handläggare<br />
på låg nivå, en tjänsteman på högre<br />
nivå eller folkvalda i högsta styrande<br />
instans. Den kroatiske medlemmen i<br />
presidentrådet avsattes under de sista<br />
dagarna i mars <strong>2005</strong> efter ovan nämnda<br />
anklagelser om korruption och ekonomisk<br />
brottslighet. De konsekvenser som<br />
den ineffektiva och godtyckliga administrationen<br />
får på samhället bidrar till att<br />
hämma de kreativa och företagsamma<br />
krafter som finns här liksom överallt<br />
annars. Denna företagsamhet måste ges<br />
utrymme att komma fram och utvecklas<br />
för att föra Bosnien framåt från den<br />
gamla ekonomin med rötter i Jugoslavien<br />
till en modern dynamisk ekonomi som<br />
kan leda till verkliga framsteg i Bosnien,<br />
på Balkan och ge en positiv influens på<br />
hela Europa. Först då kan det talas om<br />
verkliga framsteg för regionen; fram till<br />
dess är det vi ser föga mer än ett krigsslut<br />
och återuppbyggandet i bästa fall ett steg<br />
på vägen.<br />
Vem em vill vill ha ha staten?<br />
staten?<br />
Det stora bakomliggande dilemmat i<br />
dagens Bosnien är den brist på stöd som<br />
statsbildningen har. Det finns få krafter<br />
som kämpar för enighet och för ett<br />
sammanhållet Bosnien och Hercegovina<br />
som omfattar alla de tre stora folkgrupperna.<br />
De stora politiska partierna<br />
profilerar sig fortfarande med en tydlig<br />
nationalistisk agenda, partiernas valkam-<br />
panjer riktar sig så gott som uteslutande<br />
till väljarskaror inom de egna etniska leden.<br />
Inför kommunalvalen hösten 2004 var<br />
plakaten längs med vägarna fulla med<br />
nationalistiska symboler och uppmaningar.<br />
Partiernas mål är snarare att säkra<br />
sin nations intressen gentemot de andra<br />
två än att arbeta mot strategiska mål och<br />
driva en utvecklande politik. I de senaste<br />
valen har alternativa partier, utan tydliga<br />
nationella agendor, fått ett visst ökat stöd;<br />
störst är socialdemokraterna, resterna av<br />
det gamla kommunistpartiet. Trots<br />
bristen på nationella slagord är dock såväl<br />
ledningarna som väljarbaserna för dessa<br />
partier mycket homogena vad gäller<br />
etnicitet och utgör mest alternativparti för<br />
de mindre radikala inom folkgrupperna.<br />
Något stort parti med stöd inom flera<br />
folkgrupper finns fortfarande inte i<br />
Bosnien och Hercegovina år <strong>2005</strong>.<br />
I denna kärnfråga kan man säkerligen<br />
spåra det stora motståndet till reformer<br />
och framåtskridande utveckling. Så länge<br />
partiprogrammen fokuserar på att<br />
fördela resurser till sina egna väljare och<br />
att bevaka sin etnicitets intressen mot de<br />
övrigas blir en stark politik med stor<br />
reformkapacitet omöjlig.<br />
Av v EU:s EU:s EU:s kraft?<br />
kraft?<br />
Bosnien och Hercegovinas framtid ligger<br />
givetvis inom ramen för ett utvecklat<br />
europeiskt samarbete, på sikt inom<br />
Europeiska unionens gränser. Dock ska<br />
detta inte ske för att omvärlden ska<br />
skänka lycka och välgång till Bosnien eller<br />
något annat land. Först måste positiva<br />
signaler och en reell vilja till reformer och<br />
effektivisering komma inifrån så att<br />
landet står på egna ben utan att bli buret.<br />
Först efter att dylika processer har<br />
kommit igång och det inifrån Bosnien<br />
visas en tydlig vilja och förmåga att vilja<br />
driva utvecklingen framåt i linje med något<br />
slags europeiska idéer och ideal kan man<br />
börja ta strävandena efter medlemskap<br />
på allvar. Fram till dess kan unionen och<br />
andra internationella aktörer fortsätta att<br />
stödja och hjälpa Bosnien på dess väg.<br />
Men att bära och tvinga in landet i en<br />
fålla det självt inte strävar mot är vare sig<br />
önskvärt eller möjligt.<br />
46 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
Inblick -<br />
Nya centerpartiet<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> har de senaste åren ägnat hela temanummer åt nya folkpartiet och<br />
nya moderaterna. Det är i sig inte särskilt uppseendeväckande. Båda partierna<br />
genomgår ordentliga förändringar, och det är fortfarande oklart varthän de är<br />
på väg.<br />
Under tiden har centerpartiet på sätt och vis susat förbi under radarn. Olof<br />
Johanssons underliga gamla agrarparti gör nu anspråk på att vara ett liberalt<br />
parti; kanske rentav riksdagens mest liberala. Många liberaler som är besvikna<br />
på moderaternas tydliga vänstervridning, folkpartiets bitvis besynnerliga hårdaretag-retorik<br />
och skattestopp, och inte minst att båda partierna förespråkade<br />
övergångsregler, ser nu Maud Olofssons centerparti som ett alternativ.<br />
Centerpartiet har mauderniserats. Vi har intervjuat Maud Maud Olofsson Olofsson för att ta<br />
reda på vad det egentligen betyder. I intervjun förklarar hon att centerns liberalism<br />
skiljer sig från folkpartiets eftersom centern har ett underifrånperspektiv. Hon<br />
berättar om sina grundläggande drivkrafter och varför hon blev så besviken på<br />
dem som talade om social turism och försökte driva fram övergångsregler. Hon<br />
förklarar att skatterna måste sänkas, men att CUF-styrelsens förslag om en platt<br />
skatt på tjugo procent inte är bra. Det är för centralistiskt.<br />
Centerpartiets ungdomsförbund blir också allt mer liberalt. CUF-ordföranden<br />
Fredrick Fredrick Fredrick Federley Federley Federley beskriver sin syn på partiet och dess förändring. Det nya<br />
centerpartiet är ingenting annat än det gamla centerpartiet, menar han. Problemet<br />
var att partiet däremellan, under Olof Johanssons år, upplevt en period av<br />
principlös pragmatism. Nyorienteringen är en sund återgång.<br />
En av Olof Johanssons mest uppseendeväckande upptåg var då han räddade<br />
Göran Persson och det socialdemokratiska partiet kvar vid makten. I tre års tid,<br />
1995-98, såg Johansson till att socialdemokraterna kunde klamra sig fast i<br />
Rosenbad. Dick Dick Erixon Erixon, Erixon själv riksdagskandidat för centerpartiet 1998, recenserar<br />
en ny bok om det blocköverskridande samarbetet.<br />
47
Inblick<br />
”Vi tror ju på den enskilde<br />
individen”<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> har träffat Maud Olofsson<br />
Text och bild:<br />
Kristian Karlsson & Klas Hjort<br />
Allt oftare hörs liberaler tala om centerpartiet<br />
på ett sätt som var otänkbart för några år<br />
sedan. Är det kanske centern som är det<br />
bästa alternativet för det lilla klassiskt liberala<br />
väljarsegmentet i dag?<br />
Länge var det en omedelbart skrattretande<br />
tanke. Olof Johansson satt tryggt i socialdemokratins<br />
knä och Lennart Daléus gjorde<br />
ingen större ansträngning för att resa sig och<br />
ta sig därifrån. Men sedan Maud Olofsson<br />
tagit över har centern blivit allt tydligare<br />
borgerligt och liberalt. Partiet har mauderniserats.<br />
I vissa avseenden framstår centerpartiet<br />
numera som mer systemkritiskt än moderaterna<br />
och mer intresserade av fri rörlighet<br />
än folkpartiet, hävade Sofia Nerbrand nyligen<br />
i Axess. Det är visserligen en allt tommare<br />
jämförelse; moderaterna och folkpartiet blir allt<br />
mindre intressanta för var dag. Men faktum<br />
är att centern till skillnad från de andra<br />
partierna faktiskt rör sig åt rätt håll.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> stämde träff med Maud<br />
Olofsson för att ta pulsen på centerliberalismen<br />
och tala om bondeuppror, individualism<br />
och jordbrukssubventioner.<br />
SvL: SvL: Är Är centerpartiet centerpartiet Sveriges Sveriges mest mest liberala liberala<br />
liberala<br />
parti parti i i dag?<br />
dag?<br />
”Det är svårt att tävla, men jag tycker att vi<br />
fått en allt mer tydlig socialliberal profil. Vi<br />
har förtydligat den profilen. Om sedan andra<br />
partier vill lämna den positionen så står det<br />
dem fritt.”<br />
SvL: SvL: Hur Hur gick gick gick det det till till när när ni ni blev blev blev den den den här<br />
här<br />
socialliberala socialliberala socialliberala kraften?<br />
kraften?<br />
”Historiskt har vi ju alltid varit det. Om<br />
man läser de gamla dokumenten, Gunnar<br />
Hedlund till exempel, så kan man se att han<br />
verkligen var en socialliberal kraft både i<br />
politiken, i synen på marknadsekonomin,<br />
men också i synen på att vi måste ha ett socialt<br />
välfärdssamhälle. Att värna dem som har det<br />
besvärligt, men samtidigt ha tydliga<br />
begränsningar i vad samhället skulle ta på<br />
sig. Det var ju väldigt, väldigt tydligt. Så vi har<br />
en sådan historia.”<br />
SvL: SvL: Så Så det det handlar handlar om om att att återgå återgå till till partiets<br />
partiets<br />
rötter?<br />
rötter?<br />
”Ja. När jag tillträdde så började vi ett<br />
förnyelsearbete i vårt parti, där vi ställde<br />
frågan så här: vad är det som förenar<br />
centerpartister? Och så genomförde vi något<br />
som vi kallade ”visionsbygge inifrån”, där vi<br />
fick många i vår rörelse att fundera på vilka<br />
deras drivkrafter är. Vi gjorde det därför att<br />
vi tyckte att vi på något sätt tappat bort oss<br />
ideologiskt på vägen – vi hade blivit sådana<br />
pragmatiker att vi tappat bort den ideologiska<br />
kärnan. Och när vi gick tillbaka och kände<br />
efter så var företagsamhet ett sådant här ord<br />
som kom fram. Respekt för individen, var en<br />
sådan värdering. Solidaritet med människor<br />
som har det besvärligt. Frihet. Hållbar<br />
utveckling. Självbestämmande.”<br />
”När vi tog de här orden och värderingarna<br />
så såg vi att det går tillbaka till våra rötter.<br />
För vad gjorde våra bondeförbundare? Jo,<br />
de slogs för böndernas barns rätt till<br />
utbildning och var med och byggde utbildningssystemet<br />
i Sverige. De slogs för bönder-<br />
48 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
nas äganderätt. De slogs för böndernas rätt<br />
att kunna sälja på en marknad och inte vara<br />
i händerna på karteller. De slogs mot storsamhället.<br />
Så mycket av de här grundläggande<br />
värderingarna som partiet en gång kom till<br />
på har burit hela vägen, men de har naturligtvis<br />
förändrats varefter.”<br />
”Det här ideologiska omtaget tror jag<br />
gjorde att vi orkade gå tillbaka och bli mycket<br />
tydligare i politiken i dag. ”<br />
SvL: SvL: Individ- Individ- och och och underifrånperspektivet<br />
underifrånperspektivet<br />
underifrånperspektivet<br />
låter låter tydligt tydligt liberalt. liberalt. Ändå Ändå skulle skulle många många många hävda hävda<br />
hävda<br />
att att att centern centern traditionellt traditionellt stått stått vid vid vid sidan sidan av av de<br />
de<br />
tre tre stora stora ideologierna ideologierna och och varit varit mer mer av av ett<br />
ett<br />
intresseparti. intresseparti. intresseparti. Är Är det det en en felaktig felaktig beskrivning?<br />
beskrivning?<br />
”Ja, jag tycker faktiskt det. Det är<br />
omvärlden som velat göra det här. För går<br />
man tillbaka till bonden som startade det här<br />
partiet så var det ett väldigt tydligt ideologiskt<br />
ställningstagande – för äganderätt, för den<br />
frie bonden, för grundtryggheten. Det var<br />
värden man slogs för, men det var bönder<br />
som tog kampen. Det är därför jag tror att<br />
man hela tiden velat lägga det i knäet på oss. ”<br />
”Jag skäms inte ett dugg för vår historia.<br />
Jag är jättestolt över den här frie bonden och<br />
hans kamp, men jag tror att man velat förminska<br />
vår roll genom att avfärda oss som<br />
ett intresseparti för bönder. De här bönderna<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
var sanna ideologer som slogs för värderingar,<br />
men de gjorde det ju utifrån gemensamma<br />
erfarenheter. Det var det som gjorde<br />
att de förenades i bondeförbundet.”<br />
SvL: SvL: SvL: När När du du du talar talar talar om om om den den frie frie bonden bonden bonden kan<br />
kan<br />
vi vi inte inte inte låta låta bli bli bli att att tänka tänka tänka på på Nils Nils Dacke. Dacke. Är Är det<br />
det<br />
en en person person ni ni ni kan kan kan identifiera identifiera er er med med med som<br />
som<br />
centerpartister?<br />
centerpartister?<br />
”Jo, i vår historia finns mycket uppror. När<br />
partiet en gång bildade så hade bönderna<br />
precis som arbetarna inte rätt att finnas till<br />
med respekt. Det var inte bara det politiska<br />
samhället som tryckte ner bönderna, utan<br />
också stora företag och karteller. Det var ju<br />
egentligen det där uppifrånperspektivet som<br />
bönderna slogs mot och gjorde uppror mot.<br />
Man slogs ju för rätten att försörja sig själv,<br />
rätt för barnen att kunna skaffa sig<br />
utbildning, rätt till ägande och respekten för<br />
sig som skapande individ. Och det där tror<br />
jag att man kan se i historien, hur många<br />
modiga ledare som funnits i historien i vårt<br />
parti som just gjort uppror mot systemet. Vi<br />
har aldrig varit systemkramare. Aldrig.”<br />
SvL: SvL: Vilken Vilken är är den den största största skillnaden skillnaden på<br />
på<br />
ditt ditt centerparti centerparti och och och Olof Olof Johanssons?<br />
Johanssons?<br />
”Jag kan uttrycka det så här; varje partiledare<br />
får sin stafettpinne. Man finns och lever<br />
i olika tidsepoker. Min stafettpinne är väldigt<br />
49
tydlig – den är ideologisk förnyelse och<br />
praktiska utfall i den ideologiska förnyel-sen.<br />
Det är det som är mitt stora uppdrag i<br />
centerpartiet. Att ge tillbaka självförtroende<br />
till partiet men också våga tänka nytt i politiken<br />
utifrån de här ideologiska grundtankarna<br />
– det är mitt uppdrag.”<br />
”På det sättet kan man säga att jag har ett<br />
tydligt ideologiska förnyelseuppdrag, medan<br />
Olle måste ses i mer av ett utförarperspektiv.<br />
Han fick ta saneringen av svensk ekonomi,<br />
till exempel, och gjorde det på ett väldigt bra<br />
sätt. Men han fick också betala ett högt pris<br />
för den saneringen. Och tyvärr har ju de som<br />
sitter vid makten i dag förstört hela resultatet.<br />
Men man kan se att vi har olika roller, och jag<br />
kan se varför Olle inte kunde avstå från den<br />
saneringen. Han såg bekymren för Sverige.<br />
Om man tittar på vår historia så har vi ju gått<br />
in i kristider med jämna mellanrum och sällan<br />
fått särskilt mycket betalt för det. Men vi är<br />
rätt mycket pragmatiker också i centerpartiet.<br />
Det är förklaringen.”<br />
Å andra sidan har inte den ideologiska<br />
nytändningen heller givit frukt. Väljarna har<br />
visserligen stort förtroende för Maud<br />
Olofssons person – större förtroende än för<br />
statsministern, rentav. Men partiet kretsar<br />
fortfarande kring sex procent i opinionsundersökningarna.<br />
Kanske beror det på att den socialliberala<br />
nischen redan är intecknad. Alla partier, utom<br />
möjligen det allt mer perifera vänsterpartiet,<br />
har sökt sig allt närmare socialliberalismen.<br />
Men Maud Olofsson tycker att centerpartiet<br />
skiljer ut sig på ett signifikant sätt.<br />
SvL: SvL: Om Om Om ni ni vill vill vara vara ett ett idéburet idéburet socialliberalt<br />
socialliberalt<br />
parti, parti, vad vad skiljer skiljer er er då då från från folkpartiet?<br />
folkpartiet?<br />
”Jag tror att man kan se perspektivet<br />
uppifrån eller underifrån. Där kan jag se den<br />
stora skillnaden. Vi har ett så tydligt<br />
underifrånperspektiv i vårt synsätt. Vi är inte<br />
alls lika mycket sociala ingenjörer, utan vi tror<br />
ju på den enskilde individen.”<br />
”Det räcker ju inte att jag själv har möjlighet<br />
att fatta beslut om var mina barn ska gå i<br />
skola och vad mina föräldrar ska ha i äldreomsorgen<br />
och så vidare. Det handlar ju också<br />
om att den politiska makten finns lokalt. Där<br />
kan man ju säga att centerpartiet skiljer sig från<br />
nästan alla andra politiska partier.”<br />
”Decentralisering har ju varit ett begrepp<br />
vi använt. Nu går vi vidare. Det handlar<br />
egentligen inte om decentralisering. Vi får inte<br />
makten på nåder från någon annan, utan vi<br />
börjar med makten vid köksbordet. Vi börjar<br />
hos individen. Sedan flyttar vi makten uppåt.<br />
Där skiljer vi oss från folkpartiet på ett mycket<br />
tydligt sätt.”<br />
”Det andra är den gröna dimensionen, som<br />
ju också kommer av vår historia. Där<br />
kommer ju också det mer holistiska<br />
tänkandet. Jag brukar prata om människa,<br />
marknad och miljö, att vi är ju inte bara<br />
människa och marknad, som den gamla<br />
socialliberala berättelsen handlar om. Utan<br />
det som också finns är att vi befinner oss i en<br />
miljö. Miljön sätter gränser för vad<br />
människan kan göra, och miljön sätter<br />
gränser för vad marknaden kan göra. Vi kan<br />
ju inte exploatera människan hur mycket som<br />
helst. De här tre måste ta hänsyn till varandra.<br />
Och det tror jag är en annan stor skillnad<br />
mellan folkpartiets och centerpartiets syn på<br />
hur vi löser saker och ting.””<br />
SvL: SvL: SvL: Kan Kan man man säga säga att att det det råder råder ett<br />
ett<br />
socialliberalt socialliberalt paradigm paradigm i i svensk svensk politik, politik, att<br />
att<br />
alla alla alla partier partier utom utom möjligen möjligen vänsterpartiet vänsterpartiet är<br />
är<br />
överens överens om om det det mesta?<br />
mesta?<br />
”Nej, det tycker inte jag. Ibland vill man ge<br />
en bild av att vi är så förfärligt lika. Men det<br />
är ju för att vi förvandlat politik till praktiskt<br />
utförande, om ni förstår vad jag menar. Det<br />
är klart att om vi inte pratar om vad det är<br />
för nytt samhälle vi vill ha, utan bara diskuterar<br />
nivåer i socialförsäkringar eller i akassan,<br />
så då blir ju allting likadant. Det är<br />
därför som jag säger att jag vill gärna ha en<br />
ideologisk valrörelse där jag utmanar hela det<br />
röda laget utifrån ett maktperspektiv. Det är<br />
därför vi pratar om det federalistiska<br />
samhället.”<br />
”Jag tror att det kommer att bli ännu mer<br />
tydligt framöver att vi har två synsätt på hur<br />
vi ska skapa framtidens Sverige. Börjar vi<br />
uppifrån eller börjar vi underifrån? Var börjar<br />
utvecklingen? Börjar den med makten och<br />
härligheten här eller börjar den med<br />
individen? Och börjar den med individen, då<br />
är det rätt mycket som vi måste ändra på.”<br />
”Här menar jag att det är en jätteideologisk<br />
skiljelinje. Det finns de som vill göra den<br />
oideologisk, men det vill inte jag. ”<br />
Förra årets stora vattendelare mellan idépolitiker<br />
och trendkänsliga dag-till-dag-taktiker<br />
50 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
51
var frågan om övergångsregler. Statsminister<br />
Göran Persson varnade för ”social turism”<br />
och både folkpartiet och moderaterna<br />
förespråkade olika former av särbehandling<br />
för medborgare från de nya EU-staterna.<br />
Centerpartiet vann stor respekt hos många<br />
liberaler då partiet vägrade spela med i<br />
främlingsrädslan.<br />
SvL: SvL: Du Du nämnde nämnde tidigare tidigare att att moderaterna<br />
moderaterna<br />
och och folkpartiet folkpartiet i i olika olika former former förespråkade<br />
förespråkade<br />
övergångsregler<br />
övergångsregler. övergångsregler . Blev Blev du du besviken besviken då? då?<br />
då?<br />
”Ja. Mycket. Jag förstod det inte. Det är<br />
sanningen.”<br />
SvL: SvL: Det Det Det visade visade visade sig sig ju ju dessutom dessutom vara<br />
vara<br />
nonsens. nonsens. Det Det kom kom verkligen verkligen ingen ingen invasion<br />
invasion<br />
av av arbetare arbetare från från de de nya nya EU-länderna EU-länderna trots trots att<br />
att<br />
vi vi inte inte hade hade några några övergångsregler<br />
övergångsregler.<br />
övergångsregler<br />
”Nej, snarare är det så att Finland,<br />
exempelvis, har problem just på grund av sina<br />
övergångsregler.”<br />
SvL: SvL: T TTror<br />
T Tror<br />
ror du du att att man man man i i folkpartiet folkpartiet och<br />
och<br />
moderaterna moderaterna förstod förstod att att det det inte inte var var något<br />
något<br />
verkligt verkligt verkligt problem, problem, problem, utan utan utan att att att övergångsreglerna<br />
övergångsreglerna<br />
övergångsreglerna<br />
i i stället stället föranleddes föranleddes föranleddes av av ett ett tryck tryck från från folket?<br />
folket?<br />
Eller Eller tror tror du du att att de de verkligen verkligen befarade<br />
befarade<br />
problem?<br />
problem?<br />
”Jag tror att det var en blandning. Det är<br />
det jag tror. Men man var mest rädd för en<br />
reaktion. Det som den debatten visar är att vi<br />
har ett ledarskap i Sverige, och där menar jag<br />
att statsministern var värst, som är rädd för<br />
omvärlden och rädd för framtiden. Det är väl<br />
det här man kände av lite grann; den här<br />
rädslan som finns hos svenska folket för<br />
omvärlden och framtiden. Det är så mycket<br />
som krackelerar. Pengarna räcker inte.<br />
Jobben försvinner utomlands. Vi har ingen<br />
välfärd. Vart ska vi ta vägen? Då blir den<br />
naturliga reaktionen att vilja stänga gränserna<br />
och stoppa världen.”<br />
SvL: SvL: Kan Kan det det inte inte också också bero bero på på en en sorts<br />
sorts<br />
välfärdsnationalism; välfärdsnationalism; att att svenskar svenskar tror tror att att vårt<br />
vårt<br />
samhälle samhälle är är världens världens bästa bästa och och utgår utgår ifrån ifrån att<br />
att<br />
alla alla lika lika gärna gärna vill vill bo bo här här som som vi vi vill, vill, samtidigt<br />
samtidigt<br />
som som andra andra människor människor känner känner så så om om sina<br />
sina<br />
hemländer?<br />
hemländer?<br />
”Jo. Jag tror också att det spelade in att det<br />
vore förfärligt för socialdemokraterna om<br />
folk började fara utomlands och se att andra<br />
har det lika bra. Hur ska det sluta? När de<br />
reser utomlands och ser att andra har lika<br />
bra sjukförsäkringar och lika bra vård men<br />
inte betalar lika mycket i skatt. Nej, stäng<br />
gränsen så får de i varje fall inte reda på det.”<br />
”För det andra tror jag är att framför allt<br />
socialdemokraterna var inställda på att<br />
eftersom svenska folket vill leva på bidrag så<br />
vill väl de som kommer utifrån också leva på<br />
bidrag. Som man känner sig själv känner man<br />
andra. Vi, å andra sidan, tror inte att svenskar<br />
vill leva på bidrag och alltså tror vi inte att de<br />
som kommer hit vill leva på bidrag heller.”<br />
”Vi hade i det stycket olika människosyn.<br />
Folkpartiet och moderaterna tappade bort<br />
idén och tänkte att ’folk i Sverige är nog så<br />
rädda för det här’. Man gick förlorade lite<br />
grand i taktiken, snarare än som vi gjorde.<br />
För vi satt också så. Vi satt och funderade<br />
över hur många som kan tänkas vilja komma<br />
hit. Vi började så en halvtimme. Sedan sade<br />
jag: ’men vad håller vi på med? Alla<br />
människors lika rätt och värde, är det ju.’ Så<br />
det var enkelt. Vi började med värderingen –<br />
lika rätt och värde. Då måste samma regler<br />
gälla de som bor i de nya länderna som de<br />
från de gamla. ”<br />
Hon är sammanbiten och lite uppbragt.<br />
Respekt för individen är ett kärnvärde för<br />
centerledaren, ett värde hon burit med sig<br />
52 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
sedan barndomen. Besvikelsen över att se<br />
människor behandlas olika är stor, och<br />
många gånger större när det är närstående<br />
partier som släpper sina värderingar.<br />
SvL: SvL: Hur Hur Hur ser ser din din din egen egen ideologiska ideologiska ideologiska resa resa ut?<br />
ut?<br />
”Jag är formad i myllan utanför Ö-vik. Min<br />
främsta drivkraft är respekten för den enskilde<br />
individen. Jag blir fullständigt vansinnig<br />
när någon inte respekterar mig som person.<br />
Men jag blir ju också lika vred när man inte<br />
respekterar, och ser, varje individ i ett samhälle.”<br />
”Jag är fostrad av min farmor, som i unga<br />
år blev gravid. Hon fick åka till Uppsala, bo<br />
hos Barbro Alvings mamma, föda det här<br />
barnet och adoptera bort det. Hon fostrade<br />
mig massor i den här respekten för individen,<br />
det var mycket tydligt. Min pappa och min<br />
mamma också. När jag tittar på min mormor,<br />
min farmor, min mamma och min pappa,<br />
som var närmast mig, så stod dem alla för<br />
just det här – respektera individen. Du är ingen<br />
på grund av din titel. Du är bara den du är.<br />
De var jättenoga med att fostra mig i det här<br />
och det är därför som jag, om vi går tillbaka<br />
till det här med övergångsregler, det var därför<br />
som jag blev så arg. Man respekterade inte de<br />
människor som kom från de nya medlemsländerna.<br />
Det är min historia, och det är<br />
därför jag har den här drivkraften som jag<br />
har i dag också. ”<br />
SvL: SvL: Finns Finns Finns det det det några några tänkare tänkare tänkare eller eller böcker<br />
böcker<br />
som som spelat spelat spelat stor stor stor roll roll roll i i detta?<br />
detta?<br />
”Ja, det har det ju under årens lopp. Men<br />
jag tror att min ideologiska resa varit mer<br />
utifrån mitt praktiska arbete. Jag är<br />
samhällsentreprenör och det som gett mig<br />
bränsle i den här ideologiska utvecklingen är<br />
att jag sett hur viktigt det är att aldrig räkna<br />
bort någon individ. Jag har jobbat mycket<br />
med utvecklingsarbete på alla håll och kanter,<br />
och det har slagit mig så mycket att det finns<br />
ett korn hos varje människa. Ser man bara<br />
det här kornet, det här fröet, så kan varje<br />
människa växa. Jag tror att jag är mycket<br />
mer praktiskt skolad i min ideologiska skolning<br />
än att jag suttit och läst teorier. ”<br />
Om socialdemokraterna alls försökt se varje<br />
människas utvecklingspotential så har de<br />
högaktningsfullt struntat i den. Vår<br />
ekonomiska situation blir allt mer spänd. Tre<br />
miljoner medborgare ska försörja sig själva<br />
och de sex miljoner som inte arbetar. Det<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
nya centerpartiet vill sänka skatterna och få<br />
människor i arbete.<br />
SvL: SvL: SvL: Vilket Vilket är är Sveriges Sveriges främsta främsta ekonomiska<br />
ekonomiska<br />
problem?<br />
problem?<br />
”Arbetslösheten och sjukfrånvaron, att 1,4<br />
miljoner människor i arbetsför ålder står<br />
utanför arbetsmarknaden. Vi har en för liten<br />
privat sektor. 60 procent av svenska folket är<br />
beroende av offentlig sektor för sin försörjning,<br />
i form av bidrag eller offentlig anställning.<br />
Och det här innebär att det är för få<br />
människor som är i arbete och det är för<br />
många som förlorar på att gå från bidrag till<br />
arbete.”<br />
SvL: SvL: SvL: Vilka Vilka är är de de första första sakerna sakerna som som en<br />
en<br />
borgerlig borgerlig regering regering kommer kommer att att genomföra genomföra för<br />
för<br />
att att komma komma tillrätta tillrätta med med med det?<br />
det?<br />
”Sänka inkomstskatterna, sänka kostnaderna<br />
för företagande och snabba åtgärder<br />
och rehabilitering så att människor kan ta sig<br />
från bidragsförsörjning till arbete. Om drygt<br />
hundra miljarder går till socialförsäkringskostnader<br />
och annat gröper det ju ur resurser<br />
till välfärden hela tiden. Får vi inte bukt på<br />
det här kommer vi alla vara missnöjda med<br />
vården och med skolan framöver.”<br />
53
SvL: SvL: Skulle Skulle skattetrycket skattetrycket och och och de de offentliga<br />
offentliga<br />
utgifterna utgifterna minska minska efter efter fyra fyra år år med med borgerligt<br />
borgerligt<br />
styre?<br />
styre?<br />
”Ja. Ja, det måste de göra.”<br />
”Vi har behov av att sänka skattetrycket<br />
av flera skäl. Ett av dem är det konkurrensläge<br />
vi är i. När jobben flyttar utomlands och vi<br />
ser att arbetstillfällen försvinner är det klart<br />
att vi måste se över vårt konkurrensläge.”<br />
”Sedan tycker jag att samhället måste<br />
fundera över vad det egentligen är som vi ska<br />
göra gemensamt och vad vi ska sköta själva.<br />
Jag tycker att vårt samhälle har utvecklats åt<br />
fel håll. Det är allt mer som det gemensamma<br />
ska göra som vi faktiskt skulle kunna göra<br />
själva. Vi ska ha ett mycket tydligare fokus<br />
på de grundläggande välfärdsfrågorna och<br />
inte breda ut oss över allting.”<br />
SvL: SvL: En En enig enig förbundsstyrelse förbundsstyrelse förbundsstyrelse i i CUF<br />
CUF<br />
föreslog föreslog nyligen nyligen en en platt platt skatt skatt på på 20 20 procent.<br />
procent.<br />
Vad ad tycker tycker du du om om den den idén?<br />
idén?<br />
”Jag tror inte på så centralistiska lösningar.<br />
Jag är federalist.”<br />
Det är en ganska tydlig skattesänkaragenda.<br />
Maud Olofssons mål är visserligen inte mer<br />
ambitiöst än att komma ner till samma nivå<br />
som de andra EU-länderna, hon tycker att<br />
ett skattetryck på omkring 45 procent är<br />
lagom, men det är skönt att höra att skattesänkningar<br />
inte är en helt död idé i den<br />
borgerliga alliansen. När <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> intervjuade<br />
folkpartiledaren Lars Leijonborg för<br />
ett halvår sedan tyckte han att sänkta skatter<br />
var en naturlig målsättning för en liberal<br />
regering. Bara ett par veckor senare slängde<br />
han den idén överbord och började i stället<br />
tala om skattestopp.<br />
SvL: SvL: Centern Centern har har har av av tradition tradition stark stark<br />
stark<br />
förankring förankring i i civilsamhället civilsamhället och och i i folkrörelser<br />
folkrörelser.<br />
folkrörelser<br />
Gör Gör det det att att ni ni ni är är mer mer trovärdiga trovärdiga än än de de andra<br />
andra<br />
partierna partierna i i kritiken kritiken av av den den den stora stora staten?<br />
staten?<br />
”Ja, det kan det nog vara. Både trovärdig i<br />
kritiken av storsamhället men också i att hitta<br />
nya lösningar. För jag tror att väldigt mycket<br />
av nya välfärdslösningar står att finna i<br />
samverkan mellan privat, ideell och offentlig<br />
sektor.”<br />
”Jag skulle gärna se att det civila samhället<br />
fick ta över flera uppdrag i vårt samhälle. Det<br />
ena är flyktingmottagningen, som är inhuman.<br />
Som det är nu ska samma personer ta<br />
hand om myndighetsutövningen som själ och<br />
hjärta i mottagandet. Då skulle jag vilja att vi<br />
gjorde som i Danmark; låt frivilligsektorn ta<br />
hand om själva mottagningen så får myndigheterna<br />
ta hand om myndighetsutövningen.”<br />
”På landsbygden är det klart att ett starkt<br />
civilsamhälle har gjort att man har hittat<br />
smarta lösningar, där barnomsorg, bibliotek<br />
och post kan samverka på ett bra sätt. Och vi<br />
får jättebra service. Civilsamhället finns med<br />
där. Poängen med att ha ett starkt civilsamhälle<br />
är att det har en demokratisk dimension.<br />
Jag tycker att vi ska gå ifrån en servicedemokrati<br />
till en deltagardemokrati. Då måste man<br />
ha ett starkt civilsamhälle. Det passar jättebra<br />
i ett federalistiskt Sverige.”<br />
De två politikområden där mauderniseringen<br />
blivit allra tydligast är kärnkraft och Europa.<br />
Tidigare rådde stor tydlighet i kärnkraftsfrågan<br />
och lika stor otydlighet i Europafrågan.<br />
I dag är förhållandet omvänt.<br />
SvL: SvL: Sedan Sedan du du tillträdde tillträdde har har du du aldrig aldrig nämnt nämnt<br />
nämnt<br />
ordet ordet ”kärnkraft” ”kärnkraft” i i ett ett rikstingstal. rikstingstal. Är Är den<br />
den<br />
frågan frågan helt helt överspelad?<br />
överspelad?<br />
”Nej, inte alls. Men däremot så har jag bytt<br />
fokus. Jag har bytt fokus därför att jag redan<br />
förlorat avvecklingsfrågan. Vi har haft<br />
kärnkraft i 35 år och då kan det aldrig bli<br />
den snabbavveckling som jag ville. Jag har<br />
insett att det bästa sättet för mig att påverka<br />
för att få en hållbar energiförsörjning är att<br />
jobba med utveckling, inte fastna i årtalsexercis.<br />
Ju mer jag satsar på utveckling, desto<br />
mer inaktuell kommer en gammal teknik som<br />
kärnkraften att vara. Vi kommer att fasa in<br />
det jag vill ha och fasa ut det jag inte vill ha.”<br />
SvL: SvL: V VVad<br />
V ad vill vill du du med med Europasamarbetet?<br />
Europasamarbetet?<br />
”Jag vill ta bort gränser. Jag vill att Europa<br />
ska vara en fredlig del av världen, där vi<br />
utvecklar jobb och välfärd på ett bra och<br />
spännande sätt. Det är ju ett myller av länder<br />
som har olika bakgrund, olika erfarenhet,<br />
olika kultur som stimulerar varandra till nya<br />
tankar. Det är ju också därför som jag vill ha<br />
en federalistisk utveckling, där mångfalden<br />
verkligen är en tillgång.”<br />
”Jag vill att det ska vara ett öppet Europa,<br />
som inte är rädd för omvärlden utan med<br />
kompetens, med nya idéer och kreativt klimat<br />
kan konkurrera på världsmarknaden. Jag vill<br />
ha ett Europa som är med och tar ledningen i<br />
att lösa de globala miljöfrågorna, hitta nya<br />
energialternativ, hitta nya bränslealternativ,<br />
54 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
nya produkter som har den hållbara profilen.<br />
Jag vill att Europa ska ha en aktiv del av att<br />
bygga fred i världen, både med förebyggande<br />
verksamhet på vår egen kontinent men också<br />
finnas med och bygga fred i Afrika och på<br />
andra ställen där vi behöver vara med och<br />
hjälpa till. Vi är en aktiv part i det fredsarbetet,<br />
både i diplomati och annat, men också i rena<br />
insatser från insatsstyrkorna.”<br />
SvL: SvL: Hälften Hälften av av EU:s EU:s budget budget går går till till<br />
till<br />
jordbrukssubventioner<br />
jordbrukssubventioner<br />
jordbrukssubventioner. jordbrukssubventioner . V VVill<br />
V ill du du avskaffa avskaffa dem?<br />
dem?<br />
”Det kräver en längre utläggning. Vi ska<br />
komma ihåg att subventionerna kom till i en<br />
tid i Europa då vi inte hade mat. Då sade man<br />
så här; låt oss betala Europas bönder för att<br />
producera mat så att vi inte svälter. Nu har vi<br />
kommit till en nivå då vi klarar att producera<br />
mat så att vi inte svälter. Men nu står vi inför<br />
nya uppdrag. Miljöuppdraget är ett sådant<br />
uppdrag. Energi och bränsle är ett jättetydligt<br />
sådant uppdrag.”<br />
”Sedan är ju inte Europa en isolerad del av<br />
världen. Subventioner till jordbruksproduktion<br />
finns i USA, Kanada, Brasilien och många<br />
andra av våra konkurrenter. Skulle Europa<br />
från i dag säga att vi tar bort jordbrukssubventionerna,<br />
då kan ni vara alldeles säkra<br />
på att ni får argentinskt kött, brasilianskt kött,<br />
amerikanskt kött …”<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
SvL: SvL: Är Är det det något något dåligt?<br />
dåligt?<br />
”Ja, vi kommer att slå ut det europeiska<br />
jordbruket. Det är inte jag beredd att göra.<br />
Där måste man börja med WTO. Man måste<br />
börja med frihandeln och se till att vi i så fall<br />
konkurrerar på lika villkor. På samma sätt<br />
som vi vill ha lika konkurrensvillkor när det<br />
gäller verkstadsföretag, när det gäller<br />
textilföretag, när det gäller andra, så ska vi<br />
också ha det när det gäller jordbruksföretag.<br />
Därför måste man klara ut frihandelsfrågorna<br />
först. Man måste bli överens med<br />
USA, med Brasilien, med Argentina, med<br />
Kanada och andra länder att vi inte jobbar<br />
med subventioner. Jag tror i grunden att det<br />
är rätt svårt att komma fram.”<br />
Så mycket för den ekonomiska liberalismen.<br />
Nog finns fortfarande ett inslag av särintresse<br />
kvar i det gamla bondeförbundet. Att<br />
skydda jordbrukarna är fortfarande prioriterat.<br />
Likaså att trygga omfördelningen till<br />
landsbygden.<br />
SvL: SvL: Ska Ska hela hela Sverige Sverige leva?<br />
leva?<br />
”Leva är fel uttryck, tycker jag. Utvecklas<br />
är ett mycket bättre ord. Ingen bygd kommer<br />
att överleva om inte människorna själva vill<br />
det. Däremot är det människorna som ska<br />
55
utvecklas. Vi vet inte var nästa Ingvar Kamprad<br />
kommer att födas.”<br />
SvL: SvL: V VVad<br />
VV<br />
ad är är det det som som säger säger att att den den som som som väljer väljer<br />
väljer<br />
att att bosätta bosätta sig sig på på landsbygden landsbygden har har rätt rätt att<br />
att<br />
kräva kräva kräva att att att andra andra människor människor människor ska ska ska vara vara vara med med med och och<br />
och<br />
betala, betala, betala, genom genom en en geografisk geografisk omfördelning omfördelning av<br />
av<br />
skattepengar?<br />
skattepengar?<br />
”Ja, vad är det som säger att de här människorna<br />
i så fall ska skicka ifrån sig skogen?<br />
Ska skog kunna vara en lokal resurs? Ska<br />
malmen vara en lokal resurs? Ska vattenkraften<br />
vara en lokal resurs?”<br />
SvL: SvL: Det Det är är väl väl en en ägarfråga?<br />
ägarfråga?<br />
”Ja, men man kan tänka likadant, tycker<br />
jag. Vi lever i ett Sverige där olika delar av<br />
landet har olika tillgångar. Jag tycker att det<br />
är viktigt att se att man kan använda de här<br />
olika tillgångarna på ett bra sätt. Staden<br />
erbjuder en viss livsmiljö medan landsbygden<br />
erbjuder en annan. Landsbygden kommer att<br />
bli jätteviktig framöver om vi tänker på att vi<br />
ska producera nya bränslen, ny energi, nya<br />
upplevelser. Alltså, det finns väldigt mycket<br />
tillgångar. Det bästa vi gör är att se att vi är<br />
mer beroende av varandra än vi tror. Att vi<br />
ser vad staden, både små och stora städer, är<br />
bra på. Vad är landsbygden bra på? I stället<br />
för att bygga motsättningar.”<br />
SvL: SvL: Men Men bygger bygger man man inte inte motsättningar<br />
motsättningar<br />
genom genom att att säga säga säga att att man man vill vill ha ha landsbygdens<br />
landsbygdens<br />
ensamhet ensamhet och och och frid, frid, men men samtidigt samtidigt kräva<br />
kräva<br />
samma samma samma form form form av av samhällsservice samhällsservice som som som erbjuds<br />
erbjuds<br />
inne inne i i en en stad?<br />
stad?<br />
”Men det är ju inte det man gör. Det är ju<br />
inte någon riktig beskrivning. Jag kräver ju<br />
inte samma service, om jag går till mig själv.<br />
Jag betalar min egen väg. Det gör ju ingen här<br />
i stan.”<br />
SvL: SvL: SvL: Du Du tycker tycker att att det det är är rätt rätt att att man man betalar<br />
betalar<br />
sin sin egen egen väg väg och och …<br />
…<br />
”Så ser det ut på landsbygden i dag. Man<br />
försöker säga att vi kräver samma, men det<br />
gör vi ju inte. Jag är ju faktiskt med och sköter<br />
min egen väg. Jag är med och köper min egen<br />
bygdegård och fixar samlingslokal. Jag ställer<br />
upp ideellt för olika föreningar på ett helt<br />
annat sätt än jag gör inne i stan. Jag har inte<br />
samma service. Jag har mycket längre till<br />
arbetsförmedling, till polis. Så ser det ut i dag.”<br />
”Människor på landsbygden kräver inte<br />
mer bidrag. Jag har aldrig hört någon som<br />
säger det. Men däremot tycker jag att ska man<br />
få bra tillväxt och företagande, då ska man<br />
skapa någorlunda bra förutsättningar. Kom-<br />
munikationer är A och O. Och en viss<br />
grundläggande service. Men service på<br />
landsbygden är inte detsamma som service<br />
inne i stan. Den är mycket mer specialiserad<br />
inne i stan medan man kan hitta samverkanslösningar<br />
ute på landsbygden.”<br />
”Det som varit bekymmersamt är att man<br />
inte sett att det krävs olika lösningar. Man<br />
har haft samma storskaliga lösningar i<br />
småorter och på landsbygden som inne i<br />
storstäderna. Och det är jättedyrt. Men ingen<br />
av medborgarna har efterfrågat det.”<br />
När vår intervju genomfördes (12/4) hade<br />
Gudrun Schyman just lanserat sitt feministinitiativ<br />
med en gigantisk mediebevakning,<br />
flummig agenda och spåniga företrädare. Det<br />
är inte omöjligt att initiativet redan har<br />
kraschat när denna tidning kommer från<br />
tryckeriet.<br />
SvL: SvL: Blir Blir det det något något feministparti?<br />
feministparti?<br />
feministparti?<br />
”Ja, det tror jag att det blir.”<br />
SvL: SvL: Kommer Kommer det det överleva överleva överleva ända ända till till valet<br />
valet<br />
eller eller implodera implodera innan innan dess?<br />
dess?<br />
”Ja, det vet man inte. De har inte fått ihop<br />
en styrelse än. Och inte något program heller.<br />
Det som är positivt är att svensk jämställdhetspolitik<br />
kommit in i ett nytt skede. Nu<br />
behöver inte alla kvinnor vara överens. Jag<br />
har alltid vuxit upp med att vi kvinnor är så<br />
lika att vi borde tycka lika.”<br />
SvL: SvL: V VVar<br />
V Var<br />
ar det det inte inte skamligt skamligt när när när alla alla de<br />
de<br />
etablerade etablerade etablerade partiernas partiernas kvinnoförbund kvinnoförbund gick<br />
gick<br />
samman samman i i ett ett slags slags etablissemangssvar etablissemangssvar på på det<br />
det<br />
här här, här här,<br />
, trots trots att att de de själva själva har har helt helt olika olika utgångs- utgångsutgångs- punkter?<br />
punkter?<br />
”Det jag fick förklarat var att kvinnoförbunden<br />
skulle diskutera inom vilka områden<br />
man är överens. Det finns ett antal områden<br />
där man är överens.”<br />
”Men jag tycker att det är jätteviktigt att<br />
visa att kvinnor också är individer. Det är det<br />
goda med det här. Det här är ett gäng<br />
vänsterfeminister som har vänsterlösningar.<br />
Då får de väl presentera sina vänsterlösningar<br />
så kan vi från alliansen beskriva hur vi tycker<br />
att ett jämställt samhälle ser ut utifrån<br />
individens rätt att bestämma över sitt eget liv<br />
och att öka friheten för den enskilde. Också<br />
att vi har en jämställdhetspolitik där vi<br />
förändrar världen tillsammans med männen.”<br />
SvL: SvL: SvL: Från Från det det vänsterfeministiska vänsterfeministiska hållet<br />
hållet<br />
56 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
talas talas det det ofta ofta om om att att en en kvinna kvinna för för att att lyckas<br />
lyckas<br />
måste måste måste vara vara en en social social social man. man. De De menar menar att<br />
att<br />
kvinnor kvinnor inte inte kan kan kan behålla behålla sin sin kvinnlighet kvinnlighet för<br />
för<br />
att att lyckas. lyckas. Är Är det det något något du du känner känner känner igen igen igen dig dig i<br />
i<br />
eller eller är är det det väldigt väldigt väldigt främmande främmande för för dig dig att att höra?<br />
höra?<br />
”Om jag pratar personligt utifrån mina<br />
erfarenheter som partiledare kan jag säga att<br />
vi inom politiken inte har någon retorik för<br />
kvinnliga ledare. Vi är så vana att se män som<br />
ledare. De ska tala långsamt, om rätt frågor<br />
och ha en viss sorts attityd. Fastän vi inte<br />
erkänner det är männen våra förebilder. Då<br />
kan man behöva bli något annat för att bli<br />
respekterad.”<br />
”Så kan det nog vara i många sammanhang<br />
där vi har förebilder som är män. Ska man<br />
klara av att utmana det är det många gånger<br />
inte möjligt att vara den du är som kvinna.<br />
Det kan jag bara beklaga. Samtidigt kan jag<br />
se att jag måste vara med i en tid då jag<br />
utvecklar den kvinnliga retoriken för svenska<br />
politiker, till exempel. Att jag visar på ett annat<br />
ledarskap. Att jag visar ett annat sätt att resonera,<br />
ett annat sätt att vara. För vi behöver<br />
båda de här delarna i svensk politik.”<br />
”Ibland önskar jag ju att jag fick vara man.<br />
Jag upplever att det är mer självklart att man<br />
får ta plats, att man kan saker, att man vet<br />
saker, alltså det finns väldigt mycket som är<br />
självklart. Samtidigt kan jag ju då känna att<br />
är jag man så ligger en jättestor press på att<br />
kunna, att veta, att ta plats. Men ibland kan<br />
jag känna att vad enkelt det hade varit om det<br />
var självklart. Som kvinna ska jag bevisa rätt<br />
mycket hela tiden för att det ska vara<br />
självklart.”<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
SvL: SvL: A AAvslutningsvis,<br />
A vslutningsvis, vilka vilka är är dina dina tre<br />
tre<br />
favorittänkare?<br />
favorittänkare?<br />
”Jaaa…” Hon funderar länge. ”Ska det vara<br />
i världen, eller? Ja, man kan inte hoppa över<br />
en sådan som Nelson Mandela tycker jag.<br />
Han står för kampen för respekt för<br />
individen, men också för försoning trots att<br />
han varit med om så mycket. Varje politisk<br />
ledare har ju något att lära av Mandela,<br />
tycker jag.”<br />
SvL: SvL: Men Men du du har har ingen ingen favoritfilosof?<br />
favoritfilosof?<br />
”Nej, alltså jag har svårt för de här namnen<br />
på vad de heter. Jag gillar att läsa filosofi<br />
men det är inget som gett mig den där energin.<br />
Det är inte där jag hämtar min energi. Jag<br />
har hämtat den mer ifrån människor som<br />
jag har mött, människor av kött och blod.<br />
Där är där jag fått min energi och min<br />
politiska skolning.”<br />
Maud Olofsson ger ett uppriktigt intryck.<br />
Hon försöker inte slingra sig, utan svarar<br />
ärligt och eftertänksamt. Motståndet mot<br />
övergångsregler, skattesänkarviljan och den<br />
tydliga individualismen är annat som talar<br />
för det nya centerpartiet. Det gamla agrarpartiet<br />
släpar emellertid fortfarande på ett ok<br />
från fornstora dar; bland de 80 000 partimedlemmarna<br />
finns fortfarande en vilja att<br />
värna lantbrukarnas och landsbygdens intressen.<br />
Och för att leda en ideologisk nytändning<br />
är Olofsson påtagligt ointresserad av<br />
att placera in partiet i en idéhistorisk kontext.<br />
Men det är ändå lovande att något av partierna<br />
på den borgerliga kanten rör sig åt rätt<br />
håll. Alliansen kan behöva lite bondförnuft.<br />
57
Inblick<br />
TTTTTyvärr yvärr yvärr yvärr yvärr lockade lockade lockade lockade lockade<br />
makten makten makten makten makten det det det det det unga unga unga unga unga<br />
Bondeförbundet<br />
Bondeförbundet<br />
Bondeförbundet<br />
Bondeförbundet<br />
Bondeförbundet<br />
ochochochoch och man man man man man hamhamhamhamhamnadenadenadenadenade i i i i i det det det det det socialsocialsocialsocialsocial- demokratiska<br />
demokratiska<br />
demokratiska<br />
demokratiska<br />
demokratiska<br />
maktnätet. maktnätet. maktnätet. maktnätet. maktnätet.<br />
Centerpartiet<br />
hittar hem<br />
Av Fredrick Federley<br />
”Mer ”Mer Atlas Atlas Atlas Atlas Atlas Shrugged Shrugged Shrugged Shrugged Shrugged ochoch mindre mindre folkfolk-<br />
hem”, hem”, hem”, sammanfattar sammanfattar Fredrick Fredrick Federley Federley, Federley<br />
förbundsordförande förbundsordförande för för Centerpartiets<br />
Centerpartiets<br />
ungdomsförbund, ungdomsförbund, sin sin förhoppning förhoppning förhoppning om om<br />
om<br />
framtiden.framtiden. Han Han skildrar skildrar centerpartiets centerpartiets centerpartiets hishis-<br />
toriska toriska växlingar växlingar mellan mellan frihetstörstande<br />
frihetstörstande<br />
decentraliseringsförespråkaredecentraliseringsförespråkare och och statsstatsomfamnandeomfamnandeomfamnande<br />
regleringsivrare, regleringsivrare, och och och skisseskisse-<br />
rar rar hur hur partiet partiet skall skall undvika undvika blindskär blindskär i<br />
i<br />
sin sin fortsatta fortsatta färd färd mot mot de de egna egna rötterna.<br />
rötterna.<br />
Ursprunget till det gamla Bondeförbundets<br />
bildande var att några liberaler på<br />
landsbygden såg hur allt mer makt<br />
koncentrerades till allt färre, hur det som<br />
en gång var individuellt ansvar i städerna<br />
blev kollektivt ansvar medan landsbygden<br />
lämnades därhän. Den insikten tillsam-<br />
mans med ett agg gentemot överheten<br />
kom att bli grunden för det som i dag är<br />
centerpartiet.<br />
Tyvärr lockade makten det unga Bondeförbundet<br />
och man hamnade i det socialdemokratiska<br />
maktnätet. I stället för att<br />
fortsätta systemkritiken köpte man den<br />
socialdemokroatiska retoriken och en era<br />
av protektionism, regleringar och<br />
subsidier. Under 70-talet återupptogs<br />
systemkritiken.<br />
Maktkoncentrationen hade fortgått och<br />
det fanns en stor grogrund för att kritisera<br />
det allt mindre utrymmet för enskilda<br />
initiativ och individuell integritet.<br />
Fortfarande fanns en del av det tidigare<br />
tankegodset kvar i partiets retorik, men<br />
inriktningen var tydlig.<br />
58 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
I debatten mot en allt mer växande stat<br />
och mot storskalighet kom kärnkraften<br />
att bli symbolen. Sakfrågan i sig bedömer<br />
jag inte initialt vara helt avgörande. Det<br />
den kom att symbolisera för centerpartiet<br />
blev i stället desto större. I förlängningen<br />
övergick den ideologiska debatten i en<br />
cementering kring själva sakfrågan, som<br />
centerpartiet har dragits med alltför länge.<br />
Kärnkraftsfrågan har dessutom förblindat<br />
samhällsanalysen, men min<br />
bedömning är att det nu håller på att<br />
släppa.<br />
Slitet Slitet och och slutkört<br />
slutkört<br />
Efter de borgerliga regeringarna under<br />
1970-80 talen var centerpartiet trött.<br />
Motsättningar i regeringen och den börda<br />
regeringsmakten inneburit, den tunga<br />
kärnkraftsfrågan och det faktum att<br />
partiet tappat mandat i riksdag, kommun<br />
och landsting i flera val fick den interna<br />
utvecklingsdebatten att stanna av. Självklart<br />
fanns den kvar, men ett parti som<br />
inte mår bra klarar inte av att utvecklas.<br />
Samarbetet med den socialdemokratiska<br />
regeringen som efterträdde<br />
Bildtregeringen 1994 gav en ordentlig<br />
skjuts åt dem som återigen, precis som<br />
det gamla Bondeförbundet en gång<br />
gjorde, lockades av makt och pragmatik.<br />
Idédebatten i centerpartiet under denna<br />
tid var obefintlig. Sakpolitik, pragmatik<br />
och en övertro till att allt kan ställas<br />
tillrätta i statlig regi gav inget utrymme<br />
för vision och framtid.<br />
När Lennart Daléus övertog ledningen<br />
började han ett långsiktigt utvecklingsarbete.<br />
Ett parti som är vilset och har<br />
förlorat sin ideologiska kompass måste<br />
börja med värderingarna för att kunna<br />
återkomma. Det partiprogramsarbete<br />
som sjösattes involverade fler än 12 000<br />
personer och blev basen för det som kallas<br />
nyorientering. Själv skulle jag snarast säga<br />
att den ideologiska kärnan identifierades<br />
och partiet kunde därigenom bottna i sig<br />
självt. Efter den ideologiska analysen<br />
började konsekvenserna av idédebatten<br />
att synas.<br />
Den omtalade nyorientering är endast<br />
ny om man ser centerpartiet som det<br />
pragmatiska parti som det var under Olof<br />
Johansson. Om man ser till ideologi är<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
det nya centerpartiet snarast det gamla<br />
centerpartiet. Fokuseringen på värdena<br />
visade att det finns en grön tråd från de<br />
tidigaste bondeförbundarna, över<br />
Fälldin, till i dag.<br />
Samtidigt som denna process pågått har<br />
partiet också kommit att öppna ögonen<br />
för omvärlden. Att använda det språk<br />
omvärlden gör är en stor del av politiken<br />
som först nu blivit en del av arbetet. Den<br />
allt tydligare orienteringen gentemot den<br />
akademiska världen har också öppnat nya<br />
perspektiv. Decentralisering är ett verktyg,<br />
inte ett mål. Målet är en kraftfullt<br />
decentraliserad federation. I den måste<br />
makten utgå från individen och bygga på<br />
en övertygelse om att människors val alltid<br />
måste värderas högre än kollektivt<br />
beslutande.<br />
Federalism Federalism och och liberalism<br />
liberalism<br />
Debatten kring federalismen är en tydlig<br />
fortsättning på debatten om decentralisering.<br />
Tyvärr har vi tappat 20 år av idédebatt<br />
som vi nu måste ta igen. På samma<br />
sätt har diskussionen om en ideologisk<br />
etikett kunna ta fart. Skrivbordsprodukten<br />
ekohumanism var ingen hit. Även<br />
om en kompromiss på förra årets CUFstämma<br />
ledde till att namnet finns kvar i<br />
rubriken på ungdomsförbundets idéprogram,<br />
finns det inte nämnt i program-<br />
Om Om Om Om Om man man man man man ser ser ser ser ser till till till till till<br />
ideologi ideologi ideologi ideologi ideologi är är är är är det det det det det nya nya nya nya nya<br />
centerpartiet<br />
centerpartiet<br />
centerpartiet<br />
centerpartiet<br />
centerpartiet<br />
snarast snarast snarast snarast snarast det det det det det gamla gamla gamla gamla gamla<br />
centerpartiet.<br />
centerpartiet.<br />
centerpartiet.<br />
centerpartiet.<br />
centerpartiet.<br />
59
Den Den Den Den Den nyckel nyckel nyckel nyckel nyckel<br />
centerpartiet<br />
centerpartiet<br />
centerpartiet<br />
centerpartiet<br />
centerpartiet<br />
besitter besitter besitter besitter besitter är är är är är varma varma varma varma varma<br />
människohjärtan,<br />
människohjärtan,<br />
människohjärtan,<br />
människohjärtan,<br />
människohjärtan,<br />
en en en en en värme värme värme värme värme och och och och och en en en en en<br />
trovärdighet.<br />
trovärdighet.<br />
trovärdighet.<br />
trovärdighet.<br />
trovärdighet.<br />
met. Däremot är den naturliga rubricering,<br />
som återkommer ett femtontal<br />
gånger, liberalism.<br />
Diskussionen kring miljöpolitiken<br />
måste också den moderniseras och ideologiseras.<br />
Äganderättens betydelse för en<br />
god förvaltning av miljön och fungerande<br />
marknader måste ligga till grund<br />
för en modern och liberal miljöpolitik.<br />
Regleringsiver och skattehöjningar får<br />
inte vara den enda drivkraften eller den<br />
enda vägens politik, på det sätt som det<br />
utmålas i den politik som dagens maktkartell<br />
i regeringssamarbetet driver. Här<br />
är centerpartiets uppdrag tydligt och unikt.<br />
Min ambition som ledare för centerpartiets<br />
ungdomsförbund är att än mer<br />
fokusera på idédebatt och låta partiet bli<br />
tydligt. Jag är hellre ledare för ett litet<br />
ungdomsförbund med en levande ideologisk<br />
själ än en större pragmatisk rörelse<br />
utan livsande. För varje år vill jag att vi<br />
ska bli alltmer ideologiskt orienterade och<br />
låta det avspegla sig i den förda politiken.<br />
Det är allmänt bekant att det är lätt att<br />
kalla sig liberal, men svårt att vara det.<br />
Om jag efter valet 2006 får ta plats i<br />
Sveriges riksdag kommer den första<br />
motionen jag lägger inte att handla om<br />
nya regleringar, utan bli en början till att<br />
visa på vilka som måste bort.<br />
Ord Ord och och och handling<br />
handling<br />
Centerpartiet har också möjligheten att<br />
bli en nyckel i omläggningen av landets<br />
inriktning. Genom att fortsatt fokusera<br />
på den enskilda människan och visa på<br />
att staten inte alls är din vän, utan snarast<br />
den som fäller krokben på dig, och göra<br />
detta med hjärtat, kan centerpartiet bli<br />
farligt. Den nyckel centerpartiet besitter<br />
är varma människohjärtan, en värme och<br />
en trovärdighet. Med den inramningen<br />
går det inte att skrämma med ett systemfixerat<br />
högerspöke.<br />
Alltför många svär sig till idéer som man<br />
i den faktiska verkligheten sedan låter falla<br />
åt sidan. Den tuffa uppgiften som jag<br />
hoppas Cuf ska klara av – och framöver<br />
också centerpartiet – är att bli ett parti<br />
som inte bara säger att individen är<br />
överlägsen systemen, utan också visar det<br />
i praktiken. Vi ska inte endast tala om<br />
demokrati och marknadsekonomi som<br />
överlägsna system – vi ska agera därefter.<br />
Jag vill inte se att vi göder staten mer, när<br />
vi säger att staten måste krympa. Jag vill<br />
inte bara hylla friheten och tala om<br />
lösgörande av människans kraft. Jag vill<br />
göra det.<br />
Att det är en bra bit kvar är uppenbart<br />
för alla. Fortfarande finns mycket kvar<br />
att göra. Alltför ofta faller partiet tillbaka<br />
i gamla spår – men det går åt rätt håll.<br />
Med förnuft och insikt om att idédebatten<br />
inte heller får stanna vid en bok, kan man<br />
sammanfatta min syn på framtiden med<br />
orden: mer Atlas Shrugged och mindre<br />
folkhem.<br />
60 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
Inblick<br />
Belysande om<br />
centerns svek<br />
Av Dick Erixon<br />
Hade Hade centern centern centern något något något mandat mandat från från väljarna väljarna<br />
väljarna<br />
att att att göra göra upp upp med med med socialdemokraterna socialdemokraterna och<br />
och<br />
rädda rädda Göran Göran Perssons Perssons regering regering 1995?<br />
1995?<br />
Nej, Nej, svarar svarar Di Di Dick Di Di ck Erixon, Erixon, bloggare bloggare bloggare på<br />
på<br />
www www.erixon.com www www .erixon.com och och och tidigare tidigare centerpartist.<br />
centerpartist.<br />
Han Han har har läst läst läst Arvid Arvid Arvid Lagercrantz Lagercrantz nya nya bok<br />
bok<br />
Över Över Över Över Över blockgränsen<br />
blockgränsen<br />
blockgränsen blockgränsen<br />
blockgränsen (Gidlunds (Gidlunds <strong>2005</strong>) <strong>2005</strong>) om<br />
om<br />
samarbetetsamarbetetsamarbetet mellan mellan mellan centern centern och och och socialdesocialde-<br />
mokraterna mokraterna mokraterna 1995-98. 1995-98. Lagercrantz Lagercrantz har<br />
har<br />
intervjuat intervjuat många många av av de de inblandade inblandade och<br />
och<br />
ger ger ger en en initierad initierad bild bild av av vad vad som som skedde.<br />
skedde.<br />
Finanskrisen i början av 1990-talet var<br />
en ”chockartad upplevelse”, berättar<br />
förre centerledaren Olof Johansson för<br />
Arvid Lagercrantz i intervjuboken Över<br />
blockgränsen. När socialdemokraterna<br />
genast efter valsegern 1994 började höja<br />
skatter hamnade Sverige i en ny krissituation<br />
då räntorna steg snabbt och<br />
kronan föll.<br />
”Det här var en varningssignal som fick<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
i varje fall mig att känna: inte en gång till –<br />
krisen måste stoppas”. Det var bakgrunden<br />
till samarbetet mellan centerpartiet<br />
och s-regeringen 1995-98.<br />
Journalisten Arvid Lagercrantz har<br />
fulländat intervjutekniken där han får<br />
intervjuobjekten att ”tala ut”. Det blir<br />
förfärligt långrandigt, men samtidigt<br />
förvånansvärt avslöjande. Personligheter<br />
och karaktärer träder fram i allt självförhärligande<br />
babbel. Läsaren får en<br />
ovanligt djup inblick i hur Göran Persson,<br />
Erik Åsbrink och ledande centerpartister<br />
tänkte. Boken ger ny information även<br />
för mig som på nära håll i ledningen för<br />
Stockholmscentern och i högskoleförbundet<br />
följde – och hårt kritiserade –<br />
samarbetet.<br />
Machiavelli Machiavelli – – inte inte inte Marx Marx och och Smith<br />
Smith<br />
Enligt Olof Johansson fanns inom<br />
moderaterna funderingar på att sträcka<br />
Personligheter Personligheter Personligheter Personligheter Personligheter och och och och och<br />
karaktärer karaktärer karaktärer karaktärer karaktärer träder träder träder träder träder<br />
framframframfram fram i i i i i allt allt allt allt allt självsjälvsjälvsjälvsjälv- förhärligande<br />
förhärligande<br />
förhärligande<br />
förhärligande<br />
förhärligande<br />
babbel. babbel. babbel. babbel. babbel.<br />
61
VVVVVarför? arför? arför? arför? arför? Jag Jag Jag Jag Jag ser ser ser ser ser<br />
inget inget inget inget inget annat annat annat annat annat skäl skäl skäl skäl skäl<br />
änänänän än egen egen egen egen egen maktmaktmaktmaktmakt- hunger hunger hunger.....<br />
hunger hunger<br />
ut en hjälpande hand, men istället begärde<br />
Carl Bildt en extra riksdagsdebatt om den<br />
ekonomiska situationen i mars 1995.<br />
Detta fick fart på de försiktiga samtal som<br />
inletts några veckor tidigare mellan<br />
centern och socialdemokratin. ”Bildt<br />
hade ju satt allt på ett kort. Han borde<br />
själv ha begripit att hans begäran om en<br />
debatt var den ultimativa utmaningen mot<br />
regeringen”, säger Göran Persson.<br />
Centerns dåvarande gruppledare i<br />
riksdagen, Per-Ola Eriksson, berättar att<br />
”moderaterna stärkte vår förhandlingsposition<br />
genom att begära den debatten”.<br />
Så: natten innan riksdagsdebatten kom<br />
centern och socialdemokraterna överens.<br />
Göran Persson avslöjar: ”För mig var det<br />
nog det mest dramatiska ögonblicket i<br />
min politiska karriär. Hade det gått snett,<br />
hade regeringen fallit och landet drabbats<br />
av en väldig attack på de finansiella<br />
marknaderna”. Nu kunde han istället<br />
presentera ett stort ekonomiskt paket för<br />
att återskapa förtroendet för svensk<br />
ekonomi.<br />
Det är nu utgiftstaket införs i budgetprocessen.<br />
Ersättningsnivån i a-kassan<br />
sänktes till 75 procent och en lång rad<br />
andra besparingar genomfördes. Man<br />
återställde några återställare: riskkapitalavdraget<br />
och kvittningsrätten. Och<br />
traktorskatten avvecklades.<br />
I självgod ton säger Göran Persson att<br />
Carl Bildt inte klarade av att svara i<br />
debatten den femte mars 1995. ”Sedan den<br />
dagen var Bildt borta ur svensk politik<br />
och han kom aldrig igen.” Lars Leijonborg<br />
gjorde knappast heller någon stark<br />
insats när han kritiserade uppgörelsen<br />
från vänster: det var ett svek att spara 7,5<br />
miljarder på kommunerna, sa han.<br />
Åter illustreras hur väl socialdemokraterna<br />
och centern kan sin Machiavelli,<br />
medan moderaterna och folkpartiet blir<br />
grundlurade där de sitter och tror att det<br />
handlar om Karl Marx och Adam Smith.<br />
I sina detaljer finns inte så mycket att<br />
invända mot åtgärderna i uppgörelserna.<br />
Men intervjuerna väcker tre allvarliga<br />
frågeställningar om konstitution, ideologi<br />
och näringslivets roll.<br />
Upplyst Upplyst Upplyst despotism despotism<br />
despotism<br />
Något som inte berörs i intervjuerna är<br />
frågan om vilket demokratiskt mandat<br />
centerpartiet hade för att gå in och rädda<br />
62 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
en vänsterregering. Svaret är: inget alls.<br />
Vilket mandat från väljarna hade<br />
socialdemokratin att göra upp om<br />
borgerlig politik? Svar: inget alls.<br />
Socialdemokratin vann valet 1994 och<br />
svenska folket hade rätt att förvänta sig<br />
vänsterpolitik. Det är ju själva meningen<br />
med allmänna val – att folket avgör<br />
inriktningen.<br />
Men att samverkan saknade folkligt<br />
mandat bekymrar inte Persson och<br />
Johansson. Av samtalen i boken framgår<br />
att restriktionerna för vad man ansåg sig<br />
kunna göra var få. Man talar luddigt om<br />
”vad som är möjligt”, ”vad som ligger i<br />
korten”, men syftar då på vad riksdagsgrupper,<br />
partistämmor och närstående,<br />
typ LO, kan svälja. Medborgarna finns<br />
inte med i processen.<br />
Principlöshet Principlöshet som som statskonst<br />
statskonst<br />
Länken mellan väljarna och de valda är<br />
kapad. Makthavarna byter kurs, byter<br />
samarbetspartner, förändrar sin politik<br />
och suddar ut gränsen mellan regering och<br />
opposition. Principlöshet upphöjs till<br />
statskonst. Det är knappast förvånande<br />
att medborgare börjar tycka att det är<br />
meningslöst att rösta i val, när politiker –<br />
så fort de fått sina eftertraktade mandat –<br />
fullständigt struntar i vad de sagt till<br />
väljarna.<br />
På ett märkligt sätt verkar det som om<br />
åtgärdernas impopularitet stärker egot i<br />
båda partiledningarna. Att kunna trotsa<br />
opinionen, och lyckas, verkar göra dem<br />
höga. Visst, man motiverar sina handlingar<br />
med att ”det är för Sveriges bästa”.<br />
Låter bra. Men – är det inte just så den<br />
upplyste despoten försvarar sig?<br />
Om Olof Johansson under valrörelsen<br />
1994 menat allvar med sitt budskap om<br />
bred samverkan och ”rundabordssamtal”<br />
hade han naturligtvis krävt att<br />
de andra borgerliga partierna skulle vara<br />
med i uppgörelserna. Landets situation<br />
var extremt allvarlig. Ändå nöjer man sig<br />
med minsta möjliga majoritet, 53 procent<br />
av riksdagen. Varför? Jag ser inget annat<br />
skäl än egen makthunger.<br />
Ideologisk Ideologisk hållningslöshet<br />
hållningslöshet<br />
I intervjuerna talas det mycket – väldigt,<br />
väldigt mycket – om ”samhällsansvar”,<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
”nationens intresse” och ”kontinuitet”,<br />
men inte om vilken inriktning politiken<br />
skulle ha på längre sikt. Är målet mer<br />
makt till politiken eller ska medborgarna<br />
få avgöra mer själva? Fler eller färre<br />
regleringar? Höjt eller sänkt skattetryck?<br />
Anders Ljunggren, centermannen i<br />
finansdepartementet, menar att de<br />
”ideologiska skillnaderna egentligen<br />
spelar en mycket mindre roll” nu än förr<br />
i tiden. Han menar att det råder konsensus<br />
om välfärdsstaten. Alltså handlar politik<br />
bara om att lappa och laga lite här och<br />
där.<br />
Ljunggren gör också kraftiga utfall mot<br />
blockpolitiken. Han vill se samarbete. Men<br />
han förbigår konsekvensen – i praktiken<br />
ett evigt regeringsinnehav för socialdemokraterna.<br />
Det finns inget verkligt<br />
alternativ över blockgränsen utan socialdemokraterna.<br />
Varför en del centerpartister<br />
talar för detta är obegripligt.<br />
Och Per-Ola Eriksson förstår över<br />
huvud taget inte att kritiken inom centern<br />
mot samarbetet kunde ha ideologiska<br />
rötter. Av intervjuerna framgår att han<br />
tror att kritiken handlade om nervositet<br />
inför svaga opinionssiffror, ”partiegoism”<br />
och dåligt självförtroende för den<br />
egna politiken. Eriksson framstår som en<br />
extrem pragmatiker för vilken ideologi är<br />
något fullständigt främmande. Politik är<br />
att slåss om vem som ska få ratta lite på<br />
spakarna i kontrollrummet som styr<br />
samhället.<br />
Näringslivets Näringslivets svek<br />
svek<br />
Per-Ola Eriksson försvarar också samarbetet<br />
genom att hänvisa till näringslivet:<br />
”när vi träffade företrädare för<br />
näringslivet i en liten krets, tyckte dom att<br />
det vi gjorde var bra”. Han nämner namn<br />
som Olof Stenhammar. <strong>Svensk</strong>t näringsliv<br />
har inget emot att de frihetliga krafterna i<br />
politiken marginaliseras och de som vill<br />
planstyrd ekonomi stärks.<br />
Det sista tycker jag är det mest<br />
nedslående med detta föga inspirerande,<br />
men ur historiskt och statsvetenskapligt<br />
perspektiv viktiga verk. Olof Johansson<br />
& Co är borta från politiken och centern<br />
finns åter på rätt sida, men näringslivets<br />
direktörer finns kvar som garanter för<br />
socialdemokratisk hegemoni.<br />
Eriksson Eriksson Eriksson Eriksson Eriksson framstår framstår framstår framstår framstår<br />
som som som som som en en en en en extrem extrem extrem extrem extrem<br />
pragmatiker pragmatiker pragmatiker pragmatiker pragmatiker för för för för för<br />
vilken vilken vilken vilken vilken ideologi ideologi ideologi ideologi ideologi är är är är är<br />
något något något något något fullständigt fullständigt fullständigt fullständigt fullständigt<br />
främmande.<br />
främmande.<br />
främmande.<br />
främmande.<br />
främmande.<br />
63
Här Här röstar röstar Lennart Lennart Hedquist Hedquist (m) (m) med med socialisterna<br />
socialisterna<br />
Den 4 mars 2004 röstade riksdagen om att avskaffa kårobligatoriet.<br />
Två borgerliga ledamöter, Lennart Hedquist (m) och Cecilia<br />
Wikström (fp) röstade med socialisterna och spräckte den borgerliga<br />
majoritetsuppgörelsen med miljöpartiet. De stödde systemet i stället<br />
för studenterna.<br />
På 1960-talet var Hedquist ordförande för studentkåren i<br />
Uppsala. 40 år senare värderar han fortfarande kårfifflarnas<br />
förmåner högre än studenternas frihet.<br />
Alla borgerliga ungdoms- och studentförbund vill att kårtvånget<br />
skall avskaffas. Hedquist svek studenterna.<br />
64 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
Debatt<br />
Bakåt, inte framåt,<br />
Howard!<br />
Av Adam Nelvin<br />
Labourpartiet Labourpartiet vinner vinner förmodligen<br />
förmodligen<br />
förmodligen<br />
ytterligare ytterligare ett ett val val i i Storbritannien. Storbritannien. Det<br />
Det<br />
kanske kanske vore vore bra; bra; kanske kanske kan kan ännu ännu en<br />
en<br />
valförlust valförlust få få torypartiet torypartiet att att överge överge överge sin<br />
sin<br />
populistiska populistiska populistiska invandringspolitik invandringspolitik och och och sitt sitt<br />
sitt<br />
stöd stöd för för för obligatoriska, obligatoriska, nationella nationella id-kort<br />
id-kort<br />
för för att att i i stället stället stället återgå återgå till till en en radikal<br />
radikal<br />
liberaliseringsagenda. liberaliseringsagenda. Adam Adam Nelvin, Nelvin,<br />
Nelvin,<br />
Cambridgestudent Cambridgestudent och och tidigare tidigare redaktör<br />
redaktör<br />
för för FMS FMS Göteborgs Göteborgs tidskrift tidskrift tidskrift Civitas Civitas Civitas Civitas Civitas<br />
Humana, Humana Humana Humana Humana,<br />
, resonerar resonerar om om torypartiets<br />
torypartiets<br />
sorgliga sorgliga utveckling.<br />
utveckling.<br />
Engelsmän har en fäbless för gamla<br />
opraktiskheter och föraktar sådant som<br />
är välanpassat, modernt och logiskt<br />
samanhängande. Den attityden ger<br />
upphov till mycket en upplyst svensk<br />
finner förunderligt och stötande. Som the<br />
House of Lords.<br />
Brittisk politik är roligare eftersom det<br />
här fortfarande finns människor som tror<br />
på gammalmodiga koncept som styre<br />
under lagen och privat egendom. Dessutom<br />
är engelsmän av naturen polemiska,<br />
speciellt så här i valtider när hela landet<br />
myllrar av småaktiga hatkampanjer och<br />
rävspel (i mer än en bemärkelse).<br />
Precis när <strong>2005</strong> års brittiska parlamentsval<br />
kommer att hållas vet ingen<br />
säkert i förväg. Praxis är dock att utlysa<br />
val med ganska exakt fyra års mellanrum.<br />
Tidningen The Sun:s politiska redaktör,<br />
Trevor Kavanagh, som har goda kontakter<br />
med Tony Blair och som framgångsrikt<br />
gissade datumet för valet 2001 har<br />
föreslagit femte maj som möjlig valdag.<br />
[Just som SvL gick till tryck bekräftades<br />
från London att val skulle hållas femte<br />
maj. Red.]<br />
Men huruvida valet hålls i maj eller juni<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
torde inte ha spelat någon större roll för<br />
valutgången. Labour kommer vinna ännu<br />
en gång.<br />
Att Att följa följa T TTory<br />
T ory<br />
Men trots det är allt inte frid och fröjd för<br />
Tony Blair. Han är inte längre hela<br />
Storbritanniens guldgosse, och det vet<br />
han. Engelsmännen var aldrig särskillt<br />
förtjusta i kriget i Irak och utvecklingen<br />
där fortsätter att locka över väljare till<br />
Liberal Democrats (vars partiledare Och Och Och Och Och nu, nu, nu, nu, nu, till till till till till råga råga råga råga råga på på på på på<br />
Charles Kennedy förtjänade smeknamnet allt, allt, allt, allt, allt, efter efter efter efter efter år år år år år av av av av av<br />
”Charlie Chamberlain” i underhuset självförnekelse självförnekelse självförnekelse självförnekelse självförnekelse och och och och och<br />
under det inledande skedet av Operation misströstan, misströstan, misströstan, misströstan, misströstan, verkar verkar verkar verkar verkar<br />
Iraqi Freedom).<br />
Hennes Hennes Hennes Hennes Hennes Majestäts Majestäts Majestäts Majestäts Majestäts<br />
Trots att de offentligaställda, som torde opposition opposition opposition opposition opposition ha ha ha ha ha<br />
utgöra en god väljarbas för Labour, vaknat vaknat vaknat vaknat vaknat till till till till till liv liv liv..... liv liv<br />
numera utgör en fjärdedel av Storbritanniens<br />
arbetsstyrka (860 000 nyanställningar<br />
sedan 1997) tappar Labour i<br />
opinionsundersökningarna.<br />
Och nu, till råga på allt, efter år av<br />
självförnekelse och misströstan, verkar<br />
Hennes Majestäts opposition ha vaknat<br />
till liv. I fråga efter fråga (EU-konstitutionen,<br />
vård- och migrationsfrågor)<br />
vinner de konservativa folkligt gehör, och<br />
Labour, som i likhet med sitt svenska systerparti<br />
är mer intresserade av regeringsmakt<br />
än politiska ideal, gör så gott de kan<br />
för att hänga med i svängarna; de<br />
plagierar. Tories bestämmer nu den politiska<br />
agendan på ett sätt de inte gjort sedan<br />
Margaret Thatchers dagar.<br />
Allt Allt mer mer mer totalitära totalitära knökar<br />
knökar<br />
Så vad beror de konservativas framgångar<br />
på? Till viss del på en mer populistisk<br />
och gräsrotsorienterad agenda,<br />
speciellt vad gäller immigrationspolitiken.<br />
65
En En En En En del del del del del av av av av av<br />
framgångarna framgångarna framgångarna framgångarna framgångarna kan kan kan kan kan<br />
naturligtvis<br />
naturligtvis<br />
naturligtvis<br />
naturligtvis<br />
naturligtvis<br />
tillskrivas tillskrivas tillskrivas tillskrivas tillskrivas den den den den den<br />
elegante elegante elegante elegante elegante Michael Michael Michael Michael Michael<br />
Howard. Howard. Howard.<br />
Howard. Howard.<br />
En del av framgångarna kan naturligtvis<br />
tillskrivas den elegante Michael Howard<br />
(och givetvis hans förtjusande exmodell<br />
till hustru). Men än viktigare är att de<br />
konservativa har lyckats ta sig ur den<br />
identitetskris som följde Tony Blairs<br />
omvälvning av Labourpartiet i mitten av<br />
nittiotalet. De har upptäckt att ”there is<br />
no shame and much glory in a<br />
conservative message” (Peter Oborne i<br />
The Spectator, 26 februari <strong>2005</strong>) och<br />
lyckats definiera vad ett sådant budskap<br />
består i.<br />
På de konservativas önskelista finns<br />
bland annat hårdare disciplin i skolorna,<br />
5 000 fler poliser varje år, fler fängelser,<br />
renare sjukhus (sic!), hårdare gränsövervakning,<br />
stramare migrationsregler<br />
efter australiensiskt exempel och en<br />
kontroversiell årlig maxgräns för antalet<br />
immigranter (kontroversiell inte minst<br />
eftersom den förutsätter tillbakadragande<br />
från 1951 års FN-konvention angående<br />
flyktingars rättsliga ställning). Vidare vill<br />
Conservatives rensa i byråkratijungeln<br />
och avskeda 235 000 offentliganställda.<br />
Skattesänkningar blir det dock rätt tunt<br />
med om skuggministern för ekonomiska<br />
frågor Oliver Letwin får bestämma. Fyra<br />
miljarder pund eller så vill han avstå.<br />
I stället skall mer pengar fördelas till<br />
polismakten och försvaret. Conservative<br />
Party, så som det ser ut i dag, är alltså<br />
knappast den goda liberalens idealparti.<br />
Vill man vara en smula cynisk skulle man<br />
kunna säga att det konservativa partiets<br />
nuvarande ståndpunkt bäst illustreras<br />
med Michael Howards gamla slagord från<br />
tiden som Home Secretary: ”Prison<br />
Works!”. Conservative Party är<br />
fortfarande partiet för dem som tror på<br />
lag och ordning, men kanske framförallt<br />
för dem som tror på ”Ordnung”.<br />
Debatten kring de nationella ID-korten<br />
är illustrativ: Ett auktoritärt förslag som<br />
Margaret Thatcher lär ha avvisat som ”a<br />
Germanic concept alien to the British<br />
people” försvaras nu av Michael<br />
Howards skuggkabinett ”in principle”.<br />
Inga Inga riktiga riktiga liberaler liberaler<br />
liberaler<br />
Ett lovande undantag är de konservativas<br />
motstånd emot Labours odiösa<br />
”Prevention of Terrorism Bill” (i dess<br />
orginalform) som bland annat skulle ge<br />
den politiskt tillsatta Home Secretary rätt<br />
att godtyckligt försätta så kallade<br />
misstänkta terrorister i husarrest. I utbyte<br />
66 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
mot Habeas Corpus, den 800 år gamla<br />
principen i engelsk lag (nedskriven sedan<br />
1679) att ingen må berövas sin frihet utan<br />
rättegång, erbjöds Tony Blairs uppriktiga<br />
försäkran att han bara har det brittiska<br />
folkets väl och ve för ögonen.<br />
Än tydligare än de konservativa i sitt<br />
motstånd mot lagen var dock Liberal<br />
Democrats, som dessutom markerat<br />
kraftigt emot de nationella ID-korten.<br />
Men även om Liberal Democrats antagit<br />
en mer seriös framtoning på sistone och,<br />
något magstarkt kanske, utsett sig självt<br />
till det enda verkliga oppositionspartiet,<br />
är partiet knappast ett gott alternativ för<br />
liberalt sinnade britter. I likhet med<br />
svenska folkpartiet företräder de<br />
respektabla ståndpunkter i vissa frågor<br />
men är i grund och botten ett socialliberalt<br />
tramsparti för The Guardian-prenumeranter,<br />
interventionistiska socialingenjörer<br />
och unga arga idealister. Typiskt för<br />
partiet är fjolårets förslag om obligatorisk<br />
fiskleverolja för alla barn.<br />
Liberal Democrats vill gärna framstå<br />
som ett lågskatteparti. Men i själva verket<br />
finns det anledning att tro att fler<br />
liberaldemokrater i the House of<br />
Commons betyder högre skatter. De vill<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
höja den maximala inkomstskatten till<br />
femtio procent för dem som tjänar över<br />
100 000 pund per år och, viktigare är,<br />
ersätta den traditionella council-skatten<br />
med en ny lokal inkomstskatt, en reform<br />
som skulle betyda högre skatter för<br />
åtminstone trettio procent av hushållen.<br />
Till detta kommer givetvis dussintals<br />
extraskatter, så som extra parkeringsskatter<br />
under semesterperioder, hundskatt,<br />
skatt på stadsjeepar, skatt på<br />
plastpåsar och så vidare.<br />
Kanske är den väntade valutgången<br />
trots allt till det bästa. I storleksordning<br />
börjar Storbritanniens offentliga sektor<br />
närma sig den av år 1979, som britterna<br />
som bekant lät kasta åt järnladyn. En<br />
tredje period av ständigt expanderande<br />
offentlig sektor, växande statsskuld och<br />
höga skatter tillsammans med en väntad<br />
konjunkturnedgång kan kanske förflytta<br />
fokus från migrationsfrågor och ”rikets<br />
säkerhet” till liberaliseringspolitik och<br />
privatisering och tvinga de populistiska<br />
konservativa att återvända till vad som<br />
borde vara deras hjärtefråga; att försvara<br />
Storbritanniens stolta tradition av<br />
marknadsekonomi, rättsäkerhet och<br />
individuell frihet.<br />
I I I I I storleksordning<br />
storleksordning<br />
storleksordning<br />
storleksordning<br />
storleksordning<br />
börjarbörjarbörjarbörjar börjar StorbriStorbriStorbriStorbriStorbri- tanniens tanniens tanniens tanniens tanniens offentliga offentliga offentliga offentliga offentliga<br />
sektor sektor sektor sektor sektor närma närma närma närma närma sig sig sig sig sig<br />
den den den den den av av av av av år år år år år 1979, 1979, 1979, 1979, 1979,<br />
som som som som som britterna britterna britterna britterna britterna som som som som som<br />
bekant bekant bekant bekant bekant lät lät lät lät lät kasta kasta kasta kasta kasta åt åt åt åt åt<br />
järnladyn. järnladyn. järnladyn. järnladyn. järnladyn.<br />
67
Debatt<br />
Förutom Förutom Förutom Förutom Förutom de de de de de mer mer mer mer mer<br />
harmlösa harmlösa harmlösa harmlösa harmlösa<br />
exemplen, exemplen, exemplen, exemplen, exemplen, som som som som som<br />
till till till till till exempel exempel exempel exempel exempel höga höga höga höga höga<br />
böter böter böter böter böter för för för för för<br />
nedskräpning,<br />
nedskräpning,<br />
nedskräpning,<br />
nedskräpning,<br />
nedskräpning,<br />
har har har har har landet landet landet landet landet<br />
nolltolerans nolltolerans nolltolerans nolltolerans nolltolerans mot mot mot mot mot<br />
narkotika-brott.<br />
narkotika-brott.<br />
narkotika-brott.<br />
narkotika-brott.<br />
narkotika-brott.<br />
Staten, det<br />
är Lee Kuan Yew<br />
Av Anders Borg<br />
Singapore Singapore är är är ett ett paradoxalt paradoxalt lilleputtrike.<br />
lilleputtrike.<br />
Trots rots avsevärt avsevärt förtryck förtryck av av medborgarna<br />
medborgarna<br />
medborgarna<br />
och och och trots trots trots att att oppositionspolitiker<br />
oppositionspolitiker<br />
oppositionspolitiker<br />
fängslas fängslas eller eller tvingas tvingas i i personlig personlig konkurs<br />
konkurs<br />
har har regimen regimen stort stort stöd. stöd. Anders Anders Borg,<br />
Borg,<br />
som som under under våren våren studerar studerar ekonomi ekonomi i<br />
i<br />
Singapore, Singapore, berättar berättar om om om ett ett möte möte med<br />
med<br />
regeringsnestorn regeringsnestorn Lee Lee Lee Kuan Kuan YY<br />
Yew YY<br />
ew vars vars<br />
vars<br />
ledarskap ledarskap är är är ett ett viktigt viktigt skäl skäl till till regimens<br />
regimens<br />
popularitet. popularitet. Singapore Singapore är är inte inte någon någon<br />
någon<br />
demokrati, demokrati, men men Lee Lee har har fört fört landet landet i i en<br />
en<br />
allt allt tydligare tydligare demokratisk demokratisk riktning.<br />
riktning.<br />
Efter att ha tillbringat några månader i<br />
Singapore är det lätt att börja fundera<br />
över många olika saker. Vikten av gott<br />
ledarskap till exempel. Singapore var för<br />
bara drygt fyrtio år sedan en relativt fattig<br />
före detta brittisk koloni som riskerade<br />
att hamna i bakvattnet i de enorma<br />
förändringar som kännetecknade<br />
decennierna efter andra världskriget.<br />
Landet hade vissa fördelar av sin historiska<br />
och geografiska position, men kommunisternas<br />
expansion i Sydostasien och<br />
ändringar i handelsflöden innebar stora<br />
hot för ett land som egentligen bara var<br />
en stad utan inre marknad att tala om.<br />
Singapore blev medlem av federationen<br />
Malaya 1959 men kastades ut 1964 på<br />
grund av samarbetssvårigheter. Då hade<br />
landet letts i fem år av People’s Action<br />
Party (PAP) och dess premiärminister Lee<br />
Kuan Yew. Lees PAP inledde en<br />
omfattande moderniseringskampanj.<br />
Singapores ekonomi hölls öppen för<br />
utländska investeringar, gjorde satsningar<br />
mot arbetskraftsintensiv industri och<br />
grundade en försvarsmakt. Singapore<br />
blev en av Asiens tigrar och växte<br />
ekonomiskt och politiskt till en regional<br />
stormakt. Trots att landet i dag har fyra<br />
miljoner invånare (mot Indonesiens 300<br />
och Malaysias 25) är det den dominerande<br />
kraften i Sydostasien, politiskt, ekonomiskt<br />
och militärt. Detta på en ö som är<br />
650 kvadratkilometer stor. BNP per<br />
capita är lika hög som Sveriges och<br />
växande.<br />
Hang Hang Hang ’em ’em high high<br />
high<br />
Det är lätt att bli imponerad av denna<br />
enorma framgångssaga. Men den har<br />
givetvis kommit till ett pris. Singapores<br />
utveckling är top-down och har hela tiden<br />
med kraft övervakats av PAP. Det har<br />
funnits offer på vägen. I början av<br />
sextiotalet hotades PAP av splittring<br />
mellan Lees socialdemokratiska falang och<br />
partiets kommunister. Genom olika<br />
manövreringar uteslöts kommunisterna<br />
ur partiet. Politiskt motiverade utvisningar<br />
och fängelsedomar förekom. Sedan<br />
dess har PAP tidvis använt domstolarna<br />
till att smutskasta och utesluta oppositionskandidater<br />
från den politiska debatten,<br />
oftast genom att stämma dem för<br />
förtal eller annat, men kraftiga skadestånd<br />
och personlig konkurs som följd.<br />
Invånare som dömts till hårdare straff<br />
eller gjort konkurs är inte valbara. På så<br />
sätt gör sig regeringspartiet av med<br />
oppositionskandidater för gott.<br />
Rättsystemet i övrigt är drakoniskt.<br />
Förutom de mer harmlösa exemplen, som<br />
till exempel höga böter för nedskräpning,<br />
har landet nolltolerans mot narkotikabrott.<br />
Detta är motiverat av de enorma<br />
drogproblem som plågat regionen under<br />
lång tid, men straffen är hårda. Innehav<br />
av över ett halvt kilo cannabis leder till<br />
exempel till obligatorisk hängning.<br />
68 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
Singapore avrättar varje år cirka fem<br />
gånger fler personer per capita än Kina,<br />
och hundra gånger fler per capita än USA,<br />
de flesta för narkotikabrott. Spöstraff<br />
förekommer också för de flesta grövre<br />
brott. Singapore är inte Amnestys favorit.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
mycket snabbt kunna hamna i en djup<br />
ekonomisk kris om felaktiga politiska<br />
beslut fattades. Det befinner sig dessutom<br />
geografiskt i en position där det under<br />
perioder varit hotad av sina grannländer.<br />
Fortfarande får Singapore det mesta av<br />
sitt dricksvatten från Malaysia, vilket ger<br />
det en stor förhandlingsnackdel i eventuella<br />
dispyter. Men givetvis finns det även<br />
en annan orsak till mentaliteten – den<br />
odlas av ledarskapet.<br />
Vikten Vikten Vikten av av vatten<br />
vatten<br />
Men landet är utländska investerares<br />
favorit. Landet är en utpost för<br />
internationella företag därför att det<br />
erbjuder minimal korruption, transparenta<br />
regleringar, liberala investerings- och<br />
vinstuttagningsregler och förmånliga<br />
regler för utlandsanställda. Singapore är<br />
så ekonomiskt välskött att det faktiskt<br />
lämnade Asienkrisen mer konkurrenskraftigt<br />
än det var innan, eftersom landet<br />
kunde utnyttja sjunkande valutor i<br />
regionen för att öka exportintäkter,<br />
En En person person som som gör gör intryck<br />
intryck<br />
Jag hade den stora förmånen att få lyssna<br />
på Lee Kuan Yew, numera en åldrad man,<br />
i en frågestund inför studenter från<br />
National University of Singapore. Lee<br />
avgick som premiärminister 1989 och<br />
övergick till rollen som Senior Minister<br />
utan portfölj i regeringen. I dag är han<br />
Singapore Singapore Singapore Singapore Singapore är är är är är så så så så så<br />
ekonomiskt ekonomiskt ekonomiskt ekonomiskt ekonomiskt<br />
välskött välskött välskött välskött välskött att att att att att det det det det det<br />
faktiskt faktiskt faktiskt faktiskt faktiskt lämnade lämnade lämnade lämnade lämnade<br />
Asienkrisen Asienkrisen Asienkrisen Asienkrisen Asienkrisen mer mer mer mer mer<br />
konkurrenskonkurrenskonkurrenskonkurrenskonkurrens-<br />
kraftigt kraftigt kraftigt kraftigt kraftigt än än än än än det det det det det var var var var var<br />
innan innan innan innan innan<br />
samtidigt som man inte hade några Minister Mentor och hans son Lee Hsien<br />
egentliga lån i utländska valutor som Loong blev nyligen premiärminister.<br />
kunde skapa budgetunderskott.<br />
Det första intrycket Lee ger är att han<br />
Trots denna enorma framgångssaga får är en politisk gigant. Han inledde med ett<br />
man intrycket av en viss belägringsmen- anförande som var ganska färglöst och<br />
talitet när man befinner sig i Singapore. oinspirerande, men blixtrade omedelbart<br />
Till viss del är detta naturligt. Landet är till när frågestunden inleddes. Han<br />
enormt öppet för världsmarknaden och utbildades i Cambridge och är på många<br />
har ingen egen ekonomisk bas att falla sätt en son av det brittiska imperiet. Till<br />
tillbaka på. Därför skulle Singapore skillnad från de flesta singaporianer talar<br />
69
På På På På På vissa vissa vissa vissa vissa sätt sätt sätt sätt sätt har har har har har<br />
jag jag jag jag jag fått fått fått fått fått en en en en en känsla känsla känsla känsla känsla<br />
av av av av av att att att att att PAP PAP PAP PAP PAP är är är är är vad vad vad vad vad<br />
den den den den den svenska svenska svenska svenska svenska<br />
socialdemokratin<br />
socialdemokratin<br />
socialdemokratin<br />
socialdemokratin<br />
socialdemokratin<br />
hade hade hade hade hade velat velat velat velat velat vara, vara, vara, vara, vara,<br />
innan innan innan innan innan Palmes Palmes Palmes Palmes Palmes<br />
radikalisering radikalisering radikalisering radikalisering radikalisering av av av av av<br />
partiet partiet partiet partiet partiet på på på på på<br />
sjuttiotalet. sjuttiotalet. sjuttiotalet.<br />
sjuttiotalet. sjuttiotalet.<br />
han engelska utan brytning. Och det är i<br />
polemik han är som vassast.<br />
Det förvånade mig inledningsvis att de<br />
lokala studenterna vågade ställa så pass<br />
öppna och kritiska frågor. Men efter en<br />
stund insåg jag att Lee föredrog detta.<br />
Han vet att hans ledarskap är kontroversiellt<br />
på många plan. Men han vet<br />
också att han har folkets stöd. PAP har<br />
alltid haft solida majoriteter, och även om<br />
många oppositionspolitiker desarmerats<br />
på icke-demokratiskt vis och landet<br />
saknar verklig pressfrihet finns ett genuint<br />
stöd för det politiska ledarskapet som inte<br />
grundas på rädsla utan på vetskapen att<br />
landet varit framgångsrikt, mycket tack<br />
vare dess regering och premiärminister.<br />
Lees informella stil och öppna dialog<br />
skapade givetvis också avsedd effekt, och<br />
det var svårt att inte känna ett stort mått<br />
av respekt, om inte annat så för hans<br />
intellekt och självsäkerhet. Hade jag<br />
tillbringat tid i fängelse för protester mot<br />
hans ledarskap hade jag givetvis reagerat<br />
annorlunda, men förmodligen med<br />
passionerat hat snarare än förakt. Lee<br />
Kuan Yew är en person som gör intryck.<br />
Med en kraftfull politisk ledning och<br />
ledarstil är det dock inte konstigt att<br />
många av dagens unga singaporianer<br />
upplever att landet inte ger dem möjlighet<br />
att växa och utvecklas i sin egen takt.<br />
Bristen på lokalt entreprenörskap ses som<br />
ett stort problem, även om det finns<br />
framgångsrika internationella företag,<br />
som till exempel elektronikföretaget<br />
Creative. PAP:s retorik om att de är<br />
garanten för ett tryggt Singapore skapar<br />
givetvis som bieffekt en situation av<br />
underordning, där det i många fall är<br />
viktigare att vara reaktiv än kreativ. Detta<br />
är dock inget som sopas under mattan i<br />
en anda av politiskt korrekthet, utan<br />
något som diskuteras öppet och kritiskt,<br />
även i massmedia.<br />
Paternalism Paternalism och och pragmatism<br />
pragmatism<br />
pragmatism<br />
Som svensk är det givetvis svårt att inte<br />
börja göra jämförelser mellan Sverige och<br />
Singapore. Alla jämförelser blir givetvis<br />
svåra på grund av ländernas enormt olika<br />
förutsättningar, men vissa iakttagelser är<br />
ändå intressanta.<br />
På vissa sätt har jag fått en känsla av att<br />
PAP är vad den svenska socialdemokratin<br />
hade velat vara, innan Palmes radikalisering<br />
av partiet på sjuttiotalet. Båda<br />
partier delar liknande paternalistiska drag<br />
gentemot den egna befolkningen, och<br />
båda partier har under perioder haft<br />
mycket svårt att särskilja mellan parti och<br />
stat. Båda partier rekryterar sina funktionärer<br />
i tidiga år och har en särskild politisk<br />
karriär och en stängd politisk kultur. Båda<br />
partier är extremt toppstyrda och har<br />
styrt i länder som är mycket beroende av<br />
export.<br />
Men Singapores ledarskap har hela<br />
tiden kännetecknats av pragmatism.<br />
Medan socialdemokraterna övergav<br />
arbetslinjen på sjuttiotalet har PAP hela<br />
tiden satt låg arbetslöshet som ett av sitt<br />
viktigaste mål. Medan socialdemokraterna<br />
har nationaliserat lokalt ägda<br />
och kontrollerade trygghetssystem, som<br />
till exempel försäkringskassorna, har PAP<br />
strävat efter en hög grad av personligt<br />
ägande och individualiserade men<br />
obligatoriska trygghetssystem. Där socialdemokraterna<br />
försökt lösa de byråkratiska<br />
problem som skapats av storskaliga<br />
lösningar genom mer centralisering, har<br />
PAP försiktigt och gradvis decentraliserat<br />
beslutsfattandet.<br />
Personligt Personligt ledarskap<br />
ledarskap<br />
Jag tror att en av de viktigaste faktorerna<br />
bakom PAP:s pragmatiska ansats, i<br />
kontrast till socialdemokraternas gradvis<br />
allt mer verklighetsfrämmande politik,<br />
kan hittas i rekryteringen av nytt ledarskap.<br />
Det är uppenbart att det socialdemokratiska<br />
systemet framför allt<br />
gynnar blind lojalitet mot partiers toppskikt<br />
och goda relationer samt korsbefruktning<br />
med LO. Förankring i arbetarrörelsen<br />
har mycket länge varit viktigare<br />
än initiativförmåga, visioner och entreprenörsanda.<br />
Detta skapar över tid en alltmer<br />
inåtvänd och stagnerande politisk kultur<br />
och en politik som bygger på statisk optimering<br />
snarare än dynamisk utveckling.<br />
Singapore fick tidigt ett kraftfullt och<br />
visionärt ledarskap. PAP har hela tiden<br />
gjort en stor affär av att attrahera ”the<br />
best and the brightest”. Lees viktigaste<br />
budskap när jag hörde honom var att<br />
Singapore måste fortsätta ledas av de bäs-<br />
70 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
ta. Intressant att notera är att påfallande<br />
många av de studenter jag talat med som<br />
är mest kritiska till PAP fortfarande vill<br />
arbeta för regeringen.<br />
Trots detta finns det uppenbara risker<br />
för Singapore när Lee går bort. Många<br />
unga singaporianer väljer i dag att lämna<br />
landet då de upplever att det är för stelt<br />
och ofritt. Att Lee Hsien Loong tagit över<br />
skapar dessutom misstankar om<br />
nepotism, oberoende av hur kvalificerad<br />
han är. Trots detta vidhåller PAP att de<br />
framför allt strävar efter att fortsätta attrahera<br />
de bästa, och att deras approach är<br />
pragmatisk framför allt. De begränsningar<br />
som sätts av Singapores storlek och<br />
öppenhet kommer också att göra att de<br />
över tid kommer att tvingas i riktning mot<br />
större transparens och öppenhet, och<br />
detta var också något som Lee själv<br />
medgav. Man är helt enkelt för sårbara<br />
för att inte anpassa sig till en förändrande<br />
verklighet.<br />
Kompassens Kompassens riktning<br />
riktning<br />
Sverige är en demokrati, och Singapore<br />
är det inte. Det är viktigt att påpeka. I<br />
mina ögon är det emellertid tydligt att<br />
Singapore valt en väg vars logiska slut-<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
punkt är ett demokratiskt samhälle.<br />
Ökad nepotism kommer snabbt att leda<br />
till politiskt och ekonomiskt förfall, och<br />
ett PAP som vill fortsätta behålla makten<br />
över ett något så när fungerande land har<br />
inte råd att bli mer diktatoriskt. Genom<br />
decentraliserat ekonomiskt beslutsfattande<br />
och lokala entreprenörer kommer<br />
över tid kraven växa på yttrandefrihet och<br />
fri debatt. Många av dessa förändringar<br />
är redan på gång.<br />
Samtidigt pekar utvecklingen i Sverige i<br />
en annan riktning. Den svenska<br />
socialdemokratins utveckling har nått ett<br />
stadium där det blir alltmer uppenbart<br />
att dess logiska slutpunkt är ofrihet och<br />
stagnation. Detta skapar en medveten eller<br />
omedveten oro, misstro och cynism hos<br />
Sveriges befolkning. Socialdemokraternas<br />
lösning är att genom ytterligare<br />
skattehöjningar göra befolkningen än<br />
mer hjälplös och bidragsberoende och på<br />
så sätt garantera fortsatt stöd. Förhoppningen<br />
går därför till oppositionen att<br />
skapa en alternativ vision för Sverige som<br />
skapar grogrund för framgångsanda och<br />
optimism, något som socialdemokraterna<br />
är oförmögna att göra.<br />
Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige är är är är är en en en en en<br />
demokrati, demokrati, demokrati, demokrati, demokrati, och och och och och<br />
Singapore Singapore Singapore Singapore Singapore är är är är är det det det det det<br />
inte. inte. inte. inte. inte. Det Det Det Det Det är är är är är viktigt viktigt viktigt viktigt viktigt<br />
att att att att att påpeka. påpeka. påpeka. påpeka. påpeka.<br />
71
På plats<br />
Direkt från undersidan<br />
Australiensarna är lyckligt lottade. De lever i<br />
världens sjunde största land med en befolkning<br />
mindre än Skandinaviens, samtidigt som de har<br />
en fungerande rättstat, demokrati, och högkonjunktur<br />
sedan mer än femton år. Arbetslösheten<br />
är låg, räntorna är låga och byggkranarna<br />
trängs både i stan och längs kusterna. Big Mac<br />
Index ligger fyrtio procent under Sverige och<br />
ölen ligger på ungefär samma nivå. För dem<br />
som inte vill leva på Big Mac och öl finns gott<br />
om restauranger och affärer från världens alla<br />
hörn med genomsnittspriser en bra bit under<br />
Sveriges. Bostadsmarknaden fungerar, vilket<br />
betyder att det finns både dyrt och billigt, lyxigt<br />
och risigt.<br />
Politiskt lever australierna med en liberalkonservativ<br />
mysfarbror som heter John Howard.<br />
Han är en sån där udda typ som vi inte sett i<br />
Sverige på länge. Han säger vad han tycker,<br />
gör som han har lovat och får betalt i form av<br />
röster. Det har han och hans parti, Liberals, gjort<br />
sedan 1996. ”If it ain’t broken, don’t fix it”<br />
summerar ganska väl det politiska klimatet på<br />
riksnivå. Samtidigt har motståndarna, Labour,<br />
ledarskapsproblem och brottas med misslyckanden<br />
på regional nivå.<br />
Vad har då australierna för problem? För vissa<br />
är den kulturella och ekonomiska närheten till<br />
USA ett stort problem. ”Howard sold us to the<br />
Yanks” står klottrat på en och annan husfasad.<br />
Labour vill avsluta inblandningen i Irak medan<br />
Liberals skickar fler soldater. Detta är en fråga<br />
som delar befolkningen, och det verkar vara en<br />
minoritet som ser positivt på den nuvarande<br />
utrikespolitiken. Australiska styrkor har dock<br />
alltid varit med där det händer. En gentleman<br />
jag talade med ställde sig lite frågande till varför<br />
hans morfar varit med och befriat européerna<br />
från Hitler när inte svenskarna var med. Jag<br />
hade inget bra svar på den frågan.<br />
Myndigheterna är restriktiva med invandringen,<br />
något som kan tyckas konstigt för en så<br />
liten befolkning på en så stor landyta. En kvinna<br />
jag talade med visade förståelse för den<br />
restriktiva politiken och menade att australierna<br />
egentligen var trångbodda eftersom alla vill bo<br />
i Sydney. Hon lyckades inte riktigt ro hem den<br />
poängen. Själv var hon från Singapore.<br />
72 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
Australien har tydligen varit oförsiktigt med<br />
miljön, men har på senare år bättrat sig, säger<br />
de som vet. Tydligen renas numera avloppsvattnet<br />
innan det pumpas ut i havet. I ämnet<br />
”minoriteter” har Australien en inte helt smickrande<br />
historia. För att kompensera för detta har<br />
man sedan en tid tillbaka givit aboriginerna rösträtt,<br />
socialbidrag och ett museum i varje gathörn.<br />
Som grädde på moset har man döpt om (eller<br />
döpt tillbaka) den där stenen mitt i landet till<br />
det aboriginiska namnet Uluru efter att ha kallat<br />
den Ayers rock ett tag (Ayer var en engelsk<br />
kolonialfarbror). De har tydligen något eget parlament<br />
uppe i Darwin också. Aboriginerna alltså.<br />
I I dagspolitiken dagspolitiken finns finns vidare en blandning av<br />
frihetlig politik och klåfingrighet. Rökförbud<br />
införs både här och där, kontantkort till mobiltelefoner<br />
måste registreras med legitimation och<br />
adress. Å andra sidan kan man hyra fyrhjulsdriven<br />
bil och köra omkring på en sandö bland<br />
dingos, raviner, regnskog och kraftiga tidvattenskillnader.<br />
Man måste dock först ta del av en<br />
femtonminuters video där man får veta att<br />
hastighetsgränsen är åttio knyck på stranden och<br />
att man inte bör dricka mer än en stor stark i<br />
timmen för behålla skärpan.<br />
Inom näringslivspolitiken försöker politikerna<br />
(för att allt skall bli bra) lagstifta mot att<br />
flygbolag (läs: Quantas) anställer utländsk (läs:<br />
billigare) personal samt att medieföretag äger<br />
två sorters medier samtidigt. Det sistnämnda har<br />
sedan länge tvingat Rupert Murdoch utomlands<br />
för att bedriva sin business. Han får väl sägas<br />
ha lyckats ganska väl med detta. En amerikan<br />
jag träffade på en ”wilderness resort” (läs: hotell<br />
där man inte lyckas hålla ohyran borta från<br />
rummen) tyckte att australiensiska medier hade<br />
en otäck snedsida åt det konservativa hållet.<br />
Killen jobbade som PR-konsult i San Francisco<br />
och sysslar normalt sett med att hjälpa demokrater<br />
att förlora val.<br />
Australiensarna använder uttrycket ”No<br />
worries” ungefär hundrafemtio gånger per dag.<br />
Ibland har jag frågat mig vad de säger när de<br />
verkligen är oroliga för något. Råttor som<br />
springer i foajén på hotellet kallas ”mallami”<br />
vilket förflyttar ens associationer från hälsovårdsnämnd<br />
till exotiskt paradis.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
De flesta är avslappnade, glada, generösa och<br />
öppna, vilket gör att man snabbt lär känna<br />
grannen, busschauffören, kassören i kvartersbutiken<br />
eller killen på surfbrädan bredvid sig.<br />
Vill man ha sina värdesaker vaktade medan man<br />
går och badar ber man närmaste granne på<br />
stranden slänga ett getöga på sakerna. Ser man<br />
prydlig ut och frågar en främling om vägen till<br />
Ikea är risken rätt stor att man får skjuts dit.<br />
Naturen i Australien är, som de flesta vet, något<br />
av det mest fantastiska som går att finna inom<br />
ett lands gränser. Regnskog, barriärrev, paradisöar,<br />
delfiner, krokodiler, sköldpaddor och små<br />
söta fiskar trängs om de unga ryggsäcksbeklädda<br />
turisternas uppmärksamhet. Australien gillar<br />
tydligen ungdomar med ryggsäckar. Hela städer<br />
har vuxit upp för att serva dessa kapitalsvaga<br />
långtidsresenärer. De tillåts även jobba fritt i<br />
tre månader. Sedan måste de byta arbetsplats<br />
(läs: resturang).<br />
Kopplingen Kopplingen till till Storbritannen Storbritannen och samväldet är<br />
svag hos gemene man. Folk känner sig inte<br />
speciellt brittiska och känner ingen brinnande<br />
entusiasm för monarkin. Dock leder inte detta<br />
till någon större förändringsvilja. Det blev<br />
tydligt i folkomröstningen 1999 där folket<br />
bestämde sig för att behålla drottningen.<br />
Dessutom gillar de cricket vilket skapar vissa<br />
band till det gamla moderlandet. Det kanske<br />
också har betydelse att Australien alltid vinner<br />
i cricket. Andra idrotter man gillar är rugby och<br />
aussie football. I båda fallen handlar det om<br />
15-20 terminatorer som springer in i varandra i<br />
en och en halv timme. Utan skydd. De här<br />
killarna har relativt platta näsor och kraftiga lår.<br />
För den som vill bo på en plats där<br />
premiärministern liknar Anders Gustâv, där ett<br />
dopp i havet liknar ett avsnitt ur Discovery<br />
Channel och ölpriserna på de fina krogarna<br />
liknar dito på Crazy Horse, är Australien ett<br />
alternativ. Dessutom är det ganska långt till<br />
svensk socialdemokrati, vilket inte är dåligt. Inte<br />
dåligt alls.<br />
Petter Petter Petter Andersson<br />
Andersson<br />
Smålänning och medlem i FMS Växjö, i exil i<br />
Sydney<br />
73
Recensioner<br />
Hälften Mises, hälften Marx<br />
Studies Studies Studies Studies Studies in in in in in Mutualist Mutualist Mutualist Mutualist Mutualist Political Political Political Political Political Economy Economy Economy Economy Economy<br />
Kevin A Carson<br />
www.mutualist.org<br />
Vad får man om man blandar Karl<br />
Marx och Ludwig von Mises?<br />
Somliga skulle påtala att det är en<br />
omöjlighet, att teorierna är lika<br />
förenliga som eld och vatten – eller<br />
socialism och liberalism. Andra<br />
skulle hävda att det man får är just<br />
en syntes mellan tydligt socialistiska<br />
och liberala värdegrunder,<br />
att det förenar det bästa av två<br />
världar.<br />
En som skulle hävda det senare<br />
är skribenten och författaren<br />
Kevin A Carson, som på eget<br />
bevåg skrivit Studies in Mutualist<br />
Political Economy publicerat på<br />
webben. Boken, som tar sin<br />
utgångspunkt i den individualistanarkistiska<br />
traditionens ekonomiska<br />
teori, kan för den vanliga<br />
läsaren framstå som en förhållandevis<br />
torr teoretisk framställning.<br />
För den som är intresserad<br />
av, eller insatt i, ekonomi ter den<br />
sig dock snarare som en provocerande<br />
argumentation för en förhållandevis<br />
okänd teoribildning.<br />
Syftet med Carsons framställning<br />
är att på nytt blåsa liv i den<br />
nationalekonomiska teorin hos<br />
anarkismens urfader, fransmannen<br />
Pierre Joseph Proudhon,<br />
genom att beakta och inkorporera<br />
”useful developments”<br />
under det senaste århundradet.<br />
Proudhon förespråkade en teori<br />
som kommit att kallas mutualism,<br />
som vidareutvecklats och debatterats<br />
främst i 1800-talets USA, av<br />
bland andra Benjamin R Tucker<br />
och Lysander Spooner.<br />
Mutualismen Mutualismen står står står på två<br />
teoretiska ben: socialismen och<br />
den klassiska liberalismen.<br />
Liksom den förra anser den att<br />
arbete är grunden till att varor och<br />
tjänster har ett bytesvärde, och<br />
liksom den senare anser man att<br />
den naturliga förtjänsten av arbete<br />
på den fria marknaden är dess<br />
produkt. Den arbetande har<br />
således en principiell och naturlig<br />
rätt till produkten av sitt arbete,<br />
och skänker produkten ett värde<br />
genom nedlagd möda.<br />
Den slutsats mutualisterna drar<br />
av detta är att ekonomisk<br />
exploatering endast kan<br />
förekomma när kapitalister och<br />
markägare kontrollerar staten<br />
och använder dess makt i sina<br />
intressen. Endast genom att nyttja<br />
statens tvång kan arbetaren<br />
förmås avstå ifrån sin rättmätiga<br />
egendom genom exploaterande<br />
lönearbete, varför staten måste<br />
avskaffas. Av detta följer att man<br />
såväl moraliskt som politiskt<br />
förespråkar en helt fri marknad,<br />
men motsätter sig kapitalism (i<br />
betydelsen statskapitalism).<br />
Det kan tyckas motsägelsefullt<br />
att förespråka en minst sagt<br />
omdiskuterad, klassiskt hållen<br />
arbetsvärdeteori samtidigt som<br />
man förfäktar den fria marknaden<br />
som arena för frivilliga transaktioner<br />
och kontrakt. Men Carson<br />
gör i bokens första ett gott försök<br />
till att visa att det visst är möjligt –<br />
och till och med fördelaktigt.<br />
Nedlagt arbete kommer i Carsons<br />
version av mutualismen att<br />
fungera delvis som ett maximivärde,<br />
där en marknadsvärdering<br />
överstigande värdet av det egna<br />
arbetet för att tillverka likvärdig<br />
produkt eller tjänst knappast kan<br />
tänkas leda till genomförd<br />
köptransaktion. Arbetsvärdet blir<br />
därför en del, om än viktig, i en<br />
annars tydligt österrikiskt<br />
influerad värdeteori.<br />
Utifrån den av österrikisk<br />
teoribildning förfinade mutualistiska<br />
värdeteorin väljer Carson att<br />
74 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
i bokens tredje del analysera<br />
(stats)kapitalismen. Utifrån<br />
identifikationen att denna måste<br />
bygga på direkt statligt tvång och<br />
den tidigare utvecklade<br />
mutualistiska värdeteorin finner<br />
han att det kapitalistiska systemet<br />
har allvarliga inre slitningar som<br />
kommer att leda till dess slutliga<br />
kollaps. Det är knappast en<br />
orimlig slutsats utifrån förutsättningarna<br />
och det kommer inte<br />
som en överraskning att Carson<br />
ser staten som det stora problemet.<br />
Denna i vissa kretsar föga kontroversiella<br />
tes är dock i detta fall<br />
speciellt intressant tack vare<br />
Carsons systematiska tillvägagångssätt.<br />
Med hjälp av en<br />
imponerande mängd teorier, från<br />
både höger och vänster, som<br />
ömsom inkorporeras i den egna<br />
teorin och ömsom sakligt avfärdas<br />
växer slutresultatet fram.<br />
Slutligen Slutligen presenteras presenteras en mutualistisk<br />
vision, där Carson diskuterar<br />
hur (stats)kapitalismen steg<br />
för steg kan avvecklas till förmån<br />
för en fri marknad. På det hela<br />
Ingen spik i kistan<br />
När Kjell-Olof Feldt våren 1991<br />
publicerade sin bok Alla dessa<br />
dagar… om sin tid i regeringen<br />
gjordes den borgerliga valrörelsen<br />
betydligt lättare. Det är inte svårt<br />
att föreställa sig hur borgerliga<br />
företrädare inför debatterna<br />
tittade efter lite i Feldts bok för att<br />
hitta de sista smaskiga argumenten.<br />
Det fanns gott om dem.<br />
Boken klädde av tjugo år av<br />
socialdemokratiskt maktspel.<br />
I dag, liksom 1991, är social-<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
taget gör Carson en intelligent och<br />
genomarbetad framställning, som<br />
har en klar struktur och är relativt<br />
övertygande. Dock bär språkbruket<br />
på ett tydligt arv från en<br />
socialistisk politisk tradition,<br />
vilket säkerligen får en och annan<br />
liberal att se rött. Men detta är<br />
också det största hindret för att<br />
tillgodogöra sig denna intressanta<br />
redogörelse.<br />
Makten Makten Makten Makten Makten framför framför framför framför framför allt allt allt allt allt – – – – – en en en en en antologi antologi antologi antologi antologi om om om om om statsminister statsminister statsminister statsminister statsminister Göran Göran Göran Göran Göran Persson Persson Persson Persson Persson<br />
Mats Ögren (red)<br />
Wahlström & Widstrand <strong>2005</strong><br />
demokratin ifrågasatt och vänstern<br />
splittrad. Inte mycket har gått<br />
Perssons väg sedan eurofiaskot<br />
för ett och ett halvt år sedan. Vissa<br />
talar återigen om ett ”rosornas<br />
krig”. Hittills är det stadsråden<br />
som fått ta emot smällarna, men<br />
kritiken har på senare tid riktats<br />
allt mer mot statsministern<br />
personligen.<br />
Bilden av Persson som mysfarbror<br />
försvann snabbt när Buffel-<br />
Persson satte munkavle på under-<br />
Vad får man om man blandar<br />
några delar Marx och några delar<br />
von Mises? Carsons svar är en<br />
balanserad mutualistisk ekonomisk<br />
teori, som åtminstone delvis<br />
bör attrahera klassiska liberaler<br />
och libertarianer.<br />
Per Per Bylund<br />
Bylund<br />
Lundastudent och tidigare redaktionssekreterare<br />
för <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong><br />
ordnade i valrörelsen. Det blev<br />
sedan inte bättre av att vårdkön<br />
var misstänkt kort när höften<br />
behövde lagas eller av att arbetarrörelsens<br />
ledare nu är godsherre.<br />
När fiffel och skandaler inom allt<br />
från LO och SSU till ABF och Byggnads<br />
avslöjades var det svårt att<br />
som tidigare låta kritiken glida av<br />
när det visade sig att Persson<br />
gynnat sig själv genom kreativ<br />
folkbokföring.<br />
I denna situation publiceras<br />
75
Recensioner<br />
antologin Makten framför allt,<br />
skriven av några av Sveriges mest<br />
etablerade journalister tillsammans<br />
med tidigare medarbetare<br />
och fristående debattörer.<br />
Timingen Timingen kan kan ingen ingen klaga på, men<br />
tyvärr blir inte antologin den spik<br />
i kistan som den hade kunnat<br />
vara. Därmed inte sagt att den<br />
saknar behållning.<br />
Historikern och vänsterdebattören<br />
Åsa Lindeborg sätter in<br />
Göran Persson i sitt sammanhang<br />
i den socialdemokratiska partihistorien<br />
och diskuterar vad som<br />
kan tänkas bli statsministerns<br />
eftermäle. Hon menar exempelvis<br />
att Perssons maktmetoder skiljer<br />
honom från föregångarna:<br />
”Statsråden sparkas eller omflyttas<br />
innan de hinner växa sig starka<br />
i sitt ämbete. Över huvud taget<br />
måste man säga att Persson satsar<br />
på anmärkningsvärt svaga namn<br />
i jämförelse med sina föregångare;<br />
Per Albins regering samlade namn<br />
som Ernst Wigforss, Gustav<br />
Möller och Per Edvin Sköld –<br />
statsråd som inte tvekade att säga<br />
sitt.”<br />
Björn Elmbrant, Sveriges Radios<br />
inrikespolitiske kommentator,<br />
frågar sig vad Persson egentligen<br />
vill.<br />
”Palme drev frågan om barnens<br />
rättigheter och det internationella<br />
engagemanget. Carlsson hade ett<br />
patos i bostadspolitiken och för<br />
frihetsfrågorna. Men vilka frågor<br />
driver Persson?”.<br />
Att Persson är emot förintelsen är<br />
det enda Elmbrant kommer på.<br />
Persson verkar inte vara mer än<br />
en snackare. ”När de eleganta<br />
formuleringarna förklingat, ser vi<br />
att det Persson sagt ofta är lika<br />
beständigt som en våt bussbiljett”.<br />
På det sättet fortsätter det.<br />
Persson beskrivs ur flera perspek-<br />
tiv som en pamp som inte bryr sig<br />
om mycket annat än det egna<br />
maktinnehavet. Han är visserligen<br />
en skicklig retoriker och taktiker,<br />
men utan större visioner eller mål<br />
tjänar fler än Persson personligen<br />
inte mycket på makten. Sådant har<br />
vi hört förut. Lite roligt blir det<br />
när läsaren får tillgång till<br />
anekdoter om hur Persson är som<br />
privatperson.<br />
TV4-reportern Lena Smedsaas<br />
berättar till exempel om hur<br />
Persson på en middag menat att<br />
det stundande europaparlamentsvalet<br />
var ”lika upphetsande som<br />
att kyssa sin syster” och hur han<br />
under sin tid som kommunalråd i<br />
Katrineholm gått och rotat i<br />
tidningens bildarkiv för att plocka<br />
bort bilder på sig själv som han<br />
ogillade.<br />
Det verkar också som om<br />
många av de medverkande inte<br />
bestämt sig för om de ska kritisera<br />
Persson eller inte. Följden blir en<br />
samling texter som visserligen<br />
kritiserar Persson från många<br />
olika håll, men som samtidigt<br />
stärker den myt som den verkar<br />
ha för avsikt att avslöja. En sådan<br />
bok blir ingen spik i kistan. Läs<br />
Alla dessa dagar… i stället. Den<br />
håller än.<br />
Carl Carl Grufman<br />
Grufman<br />
Politisk sekreterare åt moderaterna<br />
i Sundbyberg<br />
76 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
”Ännu ser vi en gåtfull spegelbild”<br />
40 40 40 40 40 ”lyckliga” ”lyckliga” ”lyckliga” ”lyckliga” ”lyckliga” år år år år år – – – – – En En En En En kontrafaktisk kontrafaktisk kontrafaktisk kontrafaktisk kontrafaktisk berättelse berättelse berättelse berättelse berättelse om om om om om ett ett ett ett ett kommuniststyrt kommuniststyrt kommuniststyrt kommuniststyrt kommuniststyrt Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige<br />
Gunnar Bernstrup & Jörgen Westerhov<br />
Hjalmarson & Högberg, <strong>2005</strong><br />
Karl Gustavsson arbetar oförtrutet<br />
i partiets och statens tjänst.<br />
Trots hustruns klassbakgrund<br />
har han lyckats få förtroendet att<br />
arbeta på Informationstjänsten,<br />
där han under ledning av folkkommissarie<br />
Lennart Hansson<br />
redigerar filmen 40 lyckliga år –<br />
ett jubileumsverk som skildrar den<br />
<strong>Svensk</strong>a Demokratiska Folkrepubliken<br />
och dess utveckling sedan<br />
befrielsen 1949. Gustavsson är en<br />
trägen man som vill göra ett gott<br />
arbete. Då kan han säkra utbildningsmöjligheter<br />
för sina barn<br />
Lena och Hilding, få tillgång till<br />
säbuhöbe-butikernas (särskild<br />
butik för högre behov) sortiment<br />
och kanske få vård för sin eviga<br />
hosta. Jubileumsfilmen är hans<br />
stora chans. Han kan bara inte för<br />
sitt liv förstå varför folkkommissarien<br />
är så mån om att säkerhetstjänsten<br />
inte ska få veta något om<br />
projektet.<br />
Funktionen hos en kontrafaktisk<br />
roman är att agera spegelbild<br />
åt oss själva – en mindre smickrande<br />
spegelbild, allt som oftast. I<br />
grund och botten är det en fråga<br />
om perspektivbyte. Ibland är det<br />
lättare att se mönstren i det<br />
okända än i det hemtama. Men<br />
kontrafaktisk spekulation är<br />
samtidigt en balansakt på slak<br />
lina. Den författare som ger sig på<br />
den löper alltid risken att gå ner<br />
sig i sin egen spekulation och låta<br />
miljön bli handling, medan<br />
handlingen blir en bisak; en ursäkt<br />
för att visa upp den spektakulära<br />
miljö man konstruerat.<br />
Karls hustru Lena sliter på<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
Folkägda Knappkombinatet, en<br />
ärorik fabrik som ständigt strävar<br />
mot att slå planmålen. Dottern<br />
Lena studerar på universitetet i<br />
Lärdomsstad två, dit hon dagligen<br />
pendlar från familjens bostad i<br />
Malmö. Trots att hon i det längsta<br />
försöker hålla sig ifrån politiken<br />
dras hon av sin pojkvän Peter in i<br />
medborgarrörelsen, som efter<br />
mönster från Ungern och Polen<br />
försöker så ett frö till demokratiskt<br />
motstånd även i Sverige, den<br />
frostigaste staten av dem alla. Peter<br />
får genom sitt arbete i baren på<br />
hotell Kosmos tillgång till<br />
västvaluta – oftast bara danska<br />
kronor, men ibland dollar – som<br />
illegalt ger honom tillgång till<br />
säbuhöbe-sortimentet. Karls son<br />
Hilding är däremot en mönstergosse.<br />
Han lär sig läxan i vetenskapliga<br />
kommunismens grunder<br />
utantill varje kväll, uppmanar sina<br />
föräldrar att aldrig missa televisionens<br />
obligatoriska informations-<br />
program Panorama och tvivlar<br />
inte en sekund på sådana självklarheter<br />
som att lojaliteten till partiet,<br />
farbror Lenin och den älskade<br />
ledaren kamrat Valter Jönsson<br />
står skyhögt över den till den egna<br />
familjen.<br />
Vore ore handlingen handlingen intressant om<br />
den var förlagd till DDR i stället<br />
för till Sverige? Berättelsen är<br />
förvisso inte dålig. Men hade den<br />
utspelat sig någon annanstans<br />
vore historien dussinvara; boken<br />
att betrakta som en billig thriller<br />
snarare än något annat. Blott<br />
Sverige svenska förtryckare<br />
saknar – blott i Sverige är Valter<br />
Jönsson ett bättre försäljningsargument<br />
än Erich Honecker.<br />
I fånglägret Sulitelma någonstans<br />
i Leninbergen sliter Lenas<br />
bror, folkfienden Bror Grimstedt,<br />
med att bygga ut befästningarna<br />
mot Norge. Det är en medveten<br />
taktik att låta republikflykting-<br />
77
Recensioner<br />
arna arbeta med att stärka den<br />
gräns de dömts för att försöka<br />
korsa. Bevakningstornen och<br />
taggtråden som de själva upprättar<br />
skiljer dem obönhörligt allt mer<br />
från den frihet som dagligen<br />
hägrar på andra sidan. Tills den<br />
dag ett flyktförsök förändrar allt.<br />
Spegeln är ett kraftfullt verktyg.<br />
Den förvränger, förtätar, förbättrar<br />
och förskräcker. Det välbekanta<br />
stöpt i främmande form<br />
tycks så mycket kusligare än det<br />
genuint främmande, det som kan<br />
skakas av med en axelryckning.<br />
Lunds domkyrka är ett<br />
Leninbibliotek. Limhamn är ett<br />
stängt sovjetiskt garnisonsområde.<br />
Mälaren är ett konstgödslat<br />
månlandskap, tömt på<br />
vatten men lika plågsamt tomt på<br />
gröda. Den på 1950- och 60-talen<br />
breddade stora fosterländska<br />
kanalen möjliggör Röda flottans<br />
passage från hamnarna i Baltikum<br />
och Kaliningrad, via Vättern och<br />
Vänern ut i Nordsjön. I Kalmarsund<br />
står två nakna bropelare –<br />
Europas längsta bro, en seger för<br />
socialismen, skulle varit klar 1972<br />
men ska enligt den senaste<br />
femårsplanen invigas 1991.<br />
Bernstrup och Westerhov<br />
kommer inte med några nyheter.<br />
Allt är känt, vad det än stod i hyllningstelegrammen.<br />
Från lägren<br />
och taggtråden, de krattade sandplanerna,<br />
de stinkande brunkolsavgaserna<br />
och de flagnande husen<br />
till missmodet i köerna, uppgivenheten<br />
på arbetet och den nakna,<br />
blinda skräcken i källarna långt<br />
under marken. Författarna har<br />
gjort en transplantation. De har<br />
tagit död vävnad och ympat den<br />
på en plats dit den aldrig nådde.<br />
Publiken drar efter andan och<br />
tanken svindlar när vi begrundar<br />
den olycka som aldrig blev vår.<br />
Inte Inte alla alla alla föremål föremål föremål ser annorlunda<br />
ut i spegeln. Det finns symmetrier<br />
som binder samman objekt och<br />
bild, röst och eko, verklighet och<br />
fiktion. ”Det är slående vad<br />
politisk stabilitet betyder för ett<br />
lands utveckling”, säger partiets<br />
andreman, ideologiske sekreteraren<br />
Ingvar Engman, ett par dagar<br />
innan han tvingas fly till<br />
Nordkorea undan folkets vrede.<br />
”Våld är en taktisk och strategisk<br />
fråga, inte en moralisk” anmärker<br />
Mats Olsson, stabsofficer i<br />
Folkkommissariatet för inre<br />
säkerhet. Spegelbilderna svävar<br />
inte på målet.<br />
En last i kontrafaktiska berättel-<br />
ser kan vara fascinationen för<br />
avgörande händelser; ett slags<br />
tidens ofrånkomliga brytpunkter<br />
som till varje pris måste pekas ut,<br />
ringas in och mikroskoperas.<br />
Bernstrup och Westerhov håller<br />
sig undan denna frestelse.<br />
Folkrepublikens historia skildras<br />
retrospektivt och fläckvis, samtidigt<br />
som världen utanför Sverige<br />
av allt att döma går sin gilla gång<br />
med närmast urverksmässig<br />
precision. Detta är inte berättelsen<br />
om den felande detalj som fick<br />
bägaren att rinna över – det är<br />
berättelsen om ett befintligt fel som<br />
bara blev en aning större.<br />
Ibland spelar spegeln oss ett<br />
spratt. Reflektionen tycks bekant,<br />
men ändå egendomligt främmande.<br />
Bilden av högerhanden<br />
visar sig vara en vänsterhand.<br />
Folköl kommer aldrig att bli<br />
detsamma igen; inte efter att ha<br />
avnjutits tillsammans med folkkaffe,<br />
ett surrogat där kaffebönorna<br />
drygats ut med rostad<br />
råg.<br />
1989 blev Europas revolutionsår.<br />
Två bilder brändes in på<br />
näthinnorna i den fria världen och<br />
kom att för alltid symbolisera<br />
kommunismens fall. Den ena är<br />
bilden av den rämnade Berlinmuren.<br />
Den andra föreställer en<br />
svensk man som återförenas med<br />
sin syster efter tolv års<br />
fångenskap. I handen håller han<br />
den svenska flaggan – den gamla,<br />
utan det förhatliga kommunistemblemet<br />
i mitten – i bakgrunden<br />
står en stridsvagn reducerad till<br />
passiv åskådare. Den som tittar<br />
noga kan också se en karikatyrbild<br />
av en sittande Lenin, uträttande<br />
sina behov, pryda en husvägg i<br />
bakgrunden.<br />
Ja, mannen vid stridsvagnen är<br />
en fiktion. Men han talar till oss<br />
likafullt. Lyssna.<br />
Ulrik Ulrik Franke Franke<br />
Franke<br />
Medlem av <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong>s redaktion<br />
Föreningar<br />
FMS Malmö<br />
Anders Eriksson<br />
anders.eriksson@moderat.se<br />
0707 - 95 94 94<br />
Studentföreningen Ateneum<br />
www.ateneum.net<br />
Daniel Müller<br />
ordf@ateneum.net<br />
0706 - 866 99<br />
FMS Kalmar<br />
Fredrik Gerhardsson<br />
fg22aa@student.hik.se<br />
0706 - 05 67 22<br />
FMS Växjö<br />
Ulf Hedin<br />
ulf.hedin@moderat.se<br />
0708 - 62 38 21<br />
FMS Valhall<br />
fly.to/valhall<br />
Gustav Gellerbrant<br />
gustav.gellerbrant@moderat.se<br />
0736 - 29 93 77<br />
FMS Göteborg<br />
www.fmsg.org<br />
Marcus Åvall<br />
marcus.avall@fmsg.org<br />
0735 - 08 76 76<br />
Linköping FMS<br />
lkpg.blogspot.com<br />
Johan Lundberg<br />
johan.lundberg@moderat.se<br />
0706 - 69 93 09<br />
FMS Freja<br />
fmsfreja.tk<br />
Daniel Ernerot<br />
daniel.ernerot@moderat.se<br />
070 - 279 99 29<br />
FMS Engelbrekt<br />
Heidi Granqvist<br />
heidi.granqvist@moderat.se<br />
FMS Karlstad<br />
Ricard Nordberg<br />
ricard.nordberg@moderat.se<br />
0735 - 99 91 70<br />
FMS Stockholm<br />
www.fmss.org<br />
Caroline Wallensten<br />
caroline.wallensten@moderat.se<br />
0735 - 10 10 19<br />
Högerjuristerna<br />
www.hogerjuristerna.org<br />
Shashika Padmaperuma<br />
shashika@moderat.se<br />
0708 - 27 41 21<br />
Högerteknologerna<br />
www.hogerteknologerna.org<br />
Anna Tannenberg<br />
anna.tannenberg@moderat.se<br />
0739 - 68 71 25<br />
FMS Handelshögern<br />
Evelina Lorentzon<br />
evelina.lorentzon@moderat.se<br />
0706 - 18 52 25<br />
FMS Uppsala<br />
Maria Malmer<br />
maria.malmer@moderat.se<br />
0739 - 41 07 94<br />
FMS Ymer<br />
Robert Svedjetorp<br />
robert.svedjetorp@moderat.se<br />
FMS Luleå<br />
Måns Montell<br />
mans.montell@moderat.se<br />
78 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong> <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong><br />
79
Kreab-annons här<br />
80 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 2 • <strong>2005</strong>