Recensioner - Svenska samfundet för musikforskning
Recensioner - Svenska samfundet för musikforskning
Recensioner - Svenska samfundet för musikforskning
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
instrumentalundervisningen, medan konservatoriet<br />
inte utbildade någon enda opera- eller solosångare<br />
av rang. Fastän körsång också var<br />
obligatorisk <strong>för</strong> alla, ignorerades ämnet av både<br />
lärare och elever. Många elever kompletterade<br />
undervisningen med privatlektioner, om de hade<br />
råd, vilket ökade de redan höga terminskostnaderna.<br />
Flera utländska elever studerade privat <strong>för</strong><br />
olika lärare utan att vara inskrivna vid konservatoriet.<br />
I själva verket, hävdar Wasserloos, var<br />
musiklivet i staden Leipzig ”ett internationellt<br />
fyrtorn” med Gewandhausorkestern, Thomaskyrkan<br />
och operan, som tidvis utövade en lika stor<br />
dragningskraft som undervisningen vid själva<br />
konservatoriet; stadens rykte som musikmetropol<br />
hade efterhand rätt lite med konservatoriet att<br />
göra.<br />
Hälften av volymen består av en detaljerad<br />
<strong>för</strong>teckning över konservatoriets samtliga elever<br />
åren 1843–1880 med uppgifter om hemort,<br />
nationalitet, studieperiod, fortsatta studier och<br />
professionell verksamhet. Av de sammanlagt elva<br />
svenskar som studerade där under den aktuella<br />
perioden är Fredrika Andrée (Stenhammar),<br />
Andreas Hallén, Ludvig Norman och Karl Valentin<br />
de mest namnkunniga. (August Söderman var<br />
aldrig inskriven vid konservatoriet, utan studerade<br />
kontrapunkt privat <strong>för</strong> E. F. Richter.)<br />
Det är möjligt att Wasserloos skildring ger en<br />
allt<strong>för</strong> mörk bild av de faktiska <strong>för</strong>hållandena vid<br />
konservatoriet. Hon klargör i varje fall dess ställning<br />
som <strong>för</strong>ebild <strong>för</strong> talrika konservatorier över<br />
hela världen, och det är intressant att jäm<strong>för</strong>a<br />
modellen med nordiska efterbilder som Det Kgl.<br />
Danske musikkonservatorium och C. F. E. Hornemans<br />
privata musikinstitut i Köpenhamn och<br />
Kungl. Musikaliska akademiens konservatorium.<br />
Ungefär samtidigt som Leipzigkonservatoriet<br />
stagnerade konstnärligt och pedagogiskt konsoliderades<br />
musikkonservatoriet i Stockholm utifrån<br />
ett annat grundkoncept och kunde på 1860-talet<br />
erbjuda kvalificerad utbildning i alla ämnen utom<br />
komposition. Det är också betecknande att efter<br />
Söderman–Norman-generationen reste inga<br />
svenska tonsättare till Leipzig <strong>för</strong> studier utan<br />
valde Berlin, Dresden och efterhand musikcentra<br />
utan<strong>för</strong> Tyskland.<br />
156<br />
Henrik Karlsson<br />
<strong>Recensioner</strong>
Change language