26.07.2013 Views

Recensioner - Svenska samfundet för musikforskning

Recensioner - Svenska samfundet för musikforskning

Recensioner - Svenska samfundet för musikforskning

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

elevant ämne i sammanhanget. Även Lubomír<br />

Spurnys ”Vítezslav Novák und die tschechische<br />

Moderne” hade tjänat på att språkgranskas ytterligare<br />

(se <strong>för</strong>sta meningen på s. 107). I en av volymens<br />

mest övertygande artiklar,”Audiatur et<br />

altera Pars? Über die Bedeutung Afrikanischer<br />

Nationalismen für die Musikwissenschaft”,<br />

använder Tobias Robert Klein tyvärr nästan uteslutande<br />

långa participialkonstruktioner, vilket<br />

vållar problem <strong>för</strong> läsbarheten, särskilt <strong>för</strong> de inte<br />

så tyskkunniga. Han belyser dock på ett mycket<br />

avancerat sätt problematiken med musikvetenskapens<br />

inriktning. Samtidigt anknyter han till<br />

Rüdiger Schumachers ”Der Globalisierungsdiskurs<br />

und die Musikethnologie” som bl.a. problematiserar<br />

kulturbegreppet och olika identitetskoncept<br />

(s. 157). Både Schumacher och Klein<br />

refererar till debatten om musiketnologins<br />

mening som startade 2002 med flera artiklar i Die<br />

Musikforschung. Detta synes vara nödvändigt<br />

också med hänsyn till användningen av slagordet<br />

”globalisering” i Nicholas N. Kofies ”Die ’Gaia-<br />

Hypothese’ und die Globalisierung afrikanischer<br />

Musik”, Jan Steszewskis ”Turm zu Babel, Elfenbeinturm,<br />

Medien und Globalisierung”, Dietmar<br />

Frickes ”Globalisierung und Fragmentierung aus<br />

politologischer Sicht” och Michael Schlottners<br />

”Musik und Medien: Lokale und globale Artikulation<br />

im indigenen Hörfunk Nordamerikas”.<br />

Endast på ytan hör dessa ihop. Utgivarnas strävan<br />

efter ett tvärvetenskapligt synsätt utmanas, när<br />

t.ex. olika tolkningar av globaliseringsbegreppet<br />

belyses närmare. Där krockar två synsätt som<br />

representeras av statsvetaren Dietmar Fricke respektive<br />

musiketnologen Rüdiger Schumacher.<br />

Fricke hävdar att ”Globalisierung meint, daß eine<br />

Tendenz zunehmender Internationalisierung im<br />

Bereich der Ökonomie, genauer des Kapitals und<br />

der Form der Produktion, der Kommunikation<br />

und der Verkehrslogistik, eine Universalisierung<br />

der Konsumnormen, Angleichung der Wertesysteme<br />

sowie die globale Dominanz neoliberaler<br />

Ideologie zu beobachten ist” (s. 166). Schumacher<br />

undviker att lägga fast en definition. Han<br />

inleder sina överväganden med ”wenn wir von<br />

Globalisierung reden, meinen wir insgesamt<br />

etwas sehr Unbestimmtes, Verschiedenartiges, das<br />

heißt, wir führen einen Diskurs im allgemeinen<br />

Wortsinne, eine Auseinandersetzung um Inhalte”<br />

142<br />

<strong>Recensioner</strong><br />

(s. 155).<br />

Eftersom ”Mehrsprachigkeit und regionale<br />

Bindung in Musik und Literatur” är den <strong>för</strong>sta<br />

volymen i serien ”Interdisziplinäre Studien zur<br />

Musik” hade läsaren väntat sig några inledande<br />

ord om seriens inriktning. Titeln syftar på att<br />

tvärvetenskapligt tillvägagångssätt berikar musikvetenskaplig<br />

forskning. Det visar volymen bara<br />

delvis. Bärbel Treichel tar i ”Mehrsprachigkeit<br />

und Identität” på sig en del av den systematiska<br />

uppgiften och ger en läsvärd överblick över forskningen<br />

om den språkliga konstruktionen av identitet<br />

och historia (s. 21ff). Mycket intressant är<br />

också Jens Marggrafs subjektiva berättelse om hur<br />

ett eklektiskt komponerande av ”ny musik” kan<br />

gå till och hur relativt begreppen ”regional” respektive<br />

”national” musik måste betraktas (s.<br />

127ff). Det kan diskuteras hur relevant Ludwig<br />

Finschers och Andreas Jaschinskis – i övrigt<br />

intressanta – framställning om ”Die neue MGG<br />

als internationales Lexikon” är i detta sammanhang.<br />

Även om utgivarna i sitt inledande bidrag<br />

”Von regionaler Mehrsprachigkeit zur globalen<br />

Heimat. Eine Einleitung” framhäver flerspråkighet<br />

som en möjlig <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> konstnärlig<br />

kreativitet (s. 11), problematiseras detta samband<br />

endast marginellt i publikationen. Läsvänligheten<br />

hade dessutom kunnat <strong>för</strong>bättras med en samlande<br />

bibliografi.<br />

Antologin i sin helhet – med sina olika fokuseringar<br />

och sina vetenskapliga metoder – når inte<br />

helt upp till de <strong>för</strong>väntningar som titeln ger.<br />

Detta gäller också <strong>för</strong> de musik- och litteraturkoncept<br />

som ligger till grund <strong>för</strong> bidragen. Eftersom<br />

dessa står centralt i titeln, väcks <strong>för</strong>hoppningar<br />

om att de på något sätt <strong>för</strong>klaras eller<br />

definieras, vilket dock inte sker. Om serien Interdisziplinäre<br />

Studien zur Musik i framtiden vill<br />

bidra till en kritisk, tvärvetenskaplig <strong>musikforskning</strong><br />

fordras att utgivarna tydliggör sin användning<br />

av de olika koncepten på ett mera övertygande<br />

sätt.<br />

Ursula Geisler

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!