Recensioner - Svenska samfundet för musikforskning
Recensioner - Svenska samfundet för musikforskning
Recensioner - Svenska samfundet för musikforskning
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
elevant ämne i sammanhanget. Även Lubomír<br />
Spurnys ”Vítezslav Novák und die tschechische<br />
Moderne” hade tjänat på att språkgranskas ytterligare<br />
(se <strong>för</strong>sta meningen på s. 107). I en av volymens<br />
mest övertygande artiklar,”Audiatur et<br />
altera Pars? Über die Bedeutung Afrikanischer<br />
Nationalismen für die Musikwissenschaft”,<br />
använder Tobias Robert Klein tyvärr nästan uteslutande<br />
långa participialkonstruktioner, vilket<br />
vållar problem <strong>för</strong> läsbarheten, särskilt <strong>för</strong> de inte<br />
så tyskkunniga. Han belyser dock på ett mycket<br />
avancerat sätt problematiken med musikvetenskapens<br />
inriktning. Samtidigt anknyter han till<br />
Rüdiger Schumachers ”Der Globalisierungsdiskurs<br />
und die Musikethnologie” som bl.a. problematiserar<br />
kulturbegreppet och olika identitetskoncept<br />
(s. 157). Både Schumacher och Klein<br />
refererar till debatten om musiketnologins<br />
mening som startade 2002 med flera artiklar i Die<br />
Musikforschung. Detta synes vara nödvändigt<br />
också med hänsyn till användningen av slagordet<br />
”globalisering” i Nicholas N. Kofies ”Die ’Gaia-<br />
Hypothese’ und die Globalisierung afrikanischer<br />
Musik”, Jan Steszewskis ”Turm zu Babel, Elfenbeinturm,<br />
Medien und Globalisierung”, Dietmar<br />
Frickes ”Globalisierung und Fragmentierung aus<br />
politologischer Sicht” och Michael Schlottners<br />
”Musik und Medien: Lokale und globale Artikulation<br />
im indigenen Hörfunk Nordamerikas”.<br />
Endast på ytan hör dessa ihop. Utgivarnas strävan<br />
efter ett tvärvetenskapligt synsätt utmanas, när<br />
t.ex. olika tolkningar av globaliseringsbegreppet<br />
belyses närmare. Där krockar två synsätt som<br />
representeras av statsvetaren Dietmar Fricke respektive<br />
musiketnologen Rüdiger Schumacher.<br />
Fricke hävdar att ”Globalisierung meint, daß eine<br />
Tendenz zunehmender Internationalisierung im<br />
Bereich der Ökonomie, genauer des Kapitals und<br />
der Form der Produktion, der Kommunikation<br />
und der Verkehrslogistik, eine Universalisierung<br />
der Konsumnormen, Angleichung der Wertesysteme<br />
sowie die globale Dominanz neoliberaler<br />
Ideologie zu beobachten ist” (s. 166). Schumacher<br />
undviker att lägga fast en definition. Han<br />
inleder sina överväganden med ”wenn wir von<br />
Globalisierung reden, meinen wir insgesamt<br />
etwas sehr Unbestimmtes, Verschiedenartiges, das<br />
heißt, wir führen einen Diskurs im allgemeinen<br />
Wortsinne, eine Auseinandersetzung um Inhalte”<br />
142<br />
<strong>Recensioner</strong><br />
(s. 155).<br />
Eftersom ”Mehrsprachigkeit und regionale<br />
Bindung in Musik und Literatur” är den <strong>för</strong>sta<br />
volymen i serien ”Interdisziplinäre Studien zur<br />
Musik” hade läsaren väntat sig några inledande<br />
ord om seriens inriktning. Titeln syftar på att<br />
tvärvetenskapligt tillvägagångssätt berikar musikvetenskaplig<br />
forskning. Det visar volymen bara<br />
delvis. Bärbel Treichel tar i ”Mehrsprachigkeit<br />
und Identität” på sig en del av den systematiska<br />
uppgiften och ger en läsvärd överblick över forskningen<br />
om den språkliga konstruktionen av identitet<br />
och historia (s. 21ff). Mycket intressant är<br />
också Jens Marggrafs subjektiva berättelse om hur<br />
ett eklektiskt komponerande av ”ny musik” kan<br />
gå till och hur relativt begreppen ”regional” respektive<br />
”national” musik måste betraktas (s.<br />
127ff). Det kan diskuteras hur relevant Ludwig<br />
Finschers och Andreas Jaschinskis – i övrigt<br />
intressanta – framställning om ”Die neue MGG<br />
als internationales Lexikon” är i detta sammanhang.<br />
Även om utgivarna i sitt inledande bidrag<br />
”Von regionaler Mehrsprachigkeit zur globalen<br />
Heimat. Eine Einleitung” framhäver flerspråkighet<br />
som en möjlig <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> konstnärlig<br />
kreativitet (s. 11), problematiseras detta samband<br />
endast marginellt i publikationen. Läsvänligheten<br />
hade dessutom kunnat <strong>för</strong>bättras med en samlande<br />
bibliografi.<br />
Antologin i sin helhet – med sina olika fokuseringar<br />
och sina vetenskapliga metoder – når inte<br />
helt upp till de <strong>för</strong>väntningar som titeln ger.<br />
Detta gäller också <strong>för</strong> de musik- och litteraturkoncept<br />
som ligger till grund <strong>för</strong> bidragen. Eftersom<br />
dessa står centralt i titeln, väcks <strong>för</strong>hoppningar<br />
om att de på något sätt <strong>för</strong>klaras eller<br />
definieras, vilket dock inte sker. Om serien Interdisziplinäre<br />
Studien zur Musik i framtiden vill<br />
bidra till en kritisk, tvärvetenskaplig <strong>musikforskning</strong><br />
fordras att utgivarna tydliggör sin användning<br />
av de olika koncepten på ett mera övertygande<br />
sätt.<br />
Ursula Geisler