Recensioner - Svenska samfundet för musikforskning
Recensioner - Svenska samfundet för musikforskning
Recensioner - Svenska samfundet för musikforskning
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
oundvikligt att mekaniska skador hörs på några<br />
ställen. Katalog- och matrisuppgifter återges korrekt<br />
och konsekvent.<br />
Häftet domineras av en detaljrik text om spelmanssläkten<br />
Bohlin och dess musik <strong>för</strong>sedd med<br />
<strong>för</strong>edömliga käll- och litteraturhänvisningar. Där<br />
kan vi fram<strong>för</strong> allt läsa om August Bohlins spelmanskarriär<br />
som tog honom till spelmanstävlingar<br />
och många framträdanden på Skansen.<br />
Inspelningarna vittnar om det som denna text<br />
och andra omtalanden berättar, nämligen att<br />
August Bohlin var en sällsynt skicklig musiker.<br />
Genom skivspårens ofrånkomliga knaster tränger<br />
ett ljuvligt låtspel, där en suverän stråkbehärskning<br />
ger en ovanlig rytmisk snärt.<br />
116<br />
Gunnar Ternhag<br />
Folke Bohlin (red.): Om Tobias Norlind: en pionjär<br />
inom <strong>musikforskning</strong>en. Lund: Tobias Norlind<strong>samfundet</strong><br />
<strong>för</strong> <strong>musikforskning</strong>, 2004, 83 s., ISBN<br />
91-631-5822-1<br />
Tobias Norlind-<strong>samfundet</strong> <strong>för</strong> <strong>musikforskning</strong>, bildat<br />
1979 till 100-årsminnet av Norlinds födelse,<br />
firade sitt 10-årsjublieum med ett symposium<br />
17–19 maj 1989, där olika sidor av Norlinds<br />
verksamhet som musikforskare och pedagog speglades<br />
i en serie <strong>för</strong>edrag. Lagom till Norlind-<strong>samfundet</strong>s<br />
25-årsjubileum, vilket gick av stapeln i<br />
Lund 17–18 september 2004, publicerades den<br />
antologi som här ligger under luppen. Antologins<br />
innehåll utgörs till största delen av <strong>för</strong>edragen<br />
från 1989. Men om <strong>samfundet</strong>s publikation<br />
kringgärdas av jubileer, så går publiceringen inte<br />
uteslutande i glädjens tecken. Som Folke Bohlin<br />
påpekar i <strong>för</strong>ordet har Norlind, ”den svenska<br />
musikvetenskapens grundare”, ännu inte ”fått sin<br />
mångsidiga gärning skildrad i en monografi”. Det<br />
är i väntan på en sådan som antologin ges ut. I en<br />
serie artiklar, ur en rad perspektiv, belyses här<br />
Tobias Norlind som människa, musikforskare,<br />
Beethovenbiograf, musikpedagog och musiklexikograf.<br />
Antologin inleds med två biografiskt hållna<br />
artiklar. Det <strong>för</strong>sta bidraget är ett omtryck av<br />
Folke Bohlins artikel i Svenskt biografiskt lexikon<br />
<strong>Recensioner</strong><br />
27 (1991), där Norlinds utbildning och karriär<br />
tecknas i all korthet, som SBL-formen bjuder.<br />
Bohlins arbete följs av en artikel som tecknar<br />
Norlind ”inifrån”. Nils Otto Bengtsson har följt<br />
vänskapen mellan Tobias Norlind och Preben<br />
Nodermann, främst via Nodermanns dagböcker,<br />
men också via Nodermanns hyllningsartikel till<br />
Norlinds 50-årsdag (Lunds dagblad 4 maj, 1929)<br />
och Norlinds brev till vännen Nodermann i samband<br />
därmed. De båda artiklarna ger tillsammans<br />
en skiss över Norlinds livsvandring, och ger uppslag<br />
till var källorna till forskning om Norlind<br />
kan sökas.<br />
I de tre följande artiklarna i antologin flyttas<br />
fokus över till Norlind som musikforskare, om än<br />
med tre helt olika ansatser. Folke Bohlin har i sin<br />
källkritiskt hållna artikel ”Norlind och Woodward<br />
om Piæ Cantiones” genom<strong>för</strong>t ett arkeologiskt<br />
grävande i urkunderna till Norlinds avhandling,<br />
Latinska skolsånger i Sverige och Finland<br />
(1909). Med utgångspunkt från tre av sångerna<br />
ställer Bohlin Norlinds resultat mot en utgåva av<br />
sångsamlingen från 1910, kommenterad av den<br />
lärde engelske prästen George R. Woodward.<br />
Bohlin till<strong>för</strong> därefter ytterligare pusselbitar och<br />
pekar som avslutning på möjligheten till ytterligare<br />
forskning på området. Med mindre stringens<br />
men med större litterär fröjd karakteriserar Gert<br />
Cervin i sitt bidrag, ”Bemödanden om Beethoven”,<br />
Norlind som Beethovenbiograf. Med denna<br />
produktion som fokus, Norlind kom ut med tre<br />
biografier över Beethoven (1907, 1923 och<br />
1925), diskuterar Cervin Norlinds <strong>för</strong>utsättningar<br />
och mottagande som populärvetenskaplig<br />
skribent i en gryende svensk ”humanioraindustri”<br />
(s. 31).<br />
Den tredje artikeln som speglar Norlinds<br />
verksamhet som musikforskare är Margareta Jersilds<br />
artikel ”Norlind, balladmelodierna och evolutionismen”.<br />
Jersild följer initierat och med<br />
avklarnad enkelhet Norlinds historiefilosofiska<br />
<strong>för</strong>ståelse av balladmelodierna från den <strong>för</strong>sta versionen<br />
av Svensk musikhistoria (1901) fram till<br />
Bilder ur den svenska musikens historia (1947).<br />
Med fokus på hur Norlind omsatte evolutionistiska<br />
idéer på ett valt musikaliskt material, ger Jersild<br />
även vetenskapshistoriska kontexter till<br />
Norlinds tänkande. I artikeln nämns Darwin och<br />
Spencer, Carl Stumpf och den jäm<strong>för</strong>ande musik-
Change language