Recensioner - Svenska samfundet för musikforskning
Recensioner - Svenska samfundet för musikforskning
Recensioner - Svenska samfundet för musikforskning
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
olikheter, går det att dra någorlunda säkra slutsatser<br />
rörande vilka faktorer som skapar ett<br />
musikunder.<br />
Här ett exempel på hur internationell jäm<strong>för</strong>else<br />
skulle kunna användas <strong>för</strong> att sortera ut faktorer<br />
som verkligen haft signifikant betydelse:<br />
Det musikindustriella klustret i Storbritannien<br />
har varit framgångsrikt. En faktor som skiljer<br />
Sverige från Tyskland, Frankrike och Grekland<br />
är den tidiga ”amerikaniseringen” av svensk<br />
populärmusik. Detta gör å andra sidan Sverige<br />
likt Storbritannien. Därmed skulle man kunna<br />
dra slutsatsen att ”amerikanisering av populärmusikens<br />
stil” är mer signifikant än många andra<br />
faktorer <strong>för</strong> möjligheten till musikexport och<br />
musikunder. Författarna har missat även denna<br />
<strong>för</strong>klaringsfaktor, men är i närheten av den när de<br />
nämner ”Hög exponering mot engelska språket”<br />
som en betydelsefull faktor.<br />
De slutsatser <strong>för</strong>fattarna drar beträffande en<br />
näringspolitik <strong>för</strong> fortsatta framgångar <strong>för</strong> den<br />
svenska musikindustrin är, trots ovanstående<br />
invändningar, väl värda att beakta. Särskilt gäller<br />
det slutsatserna rörande lokal och regional<br />
näringspolitik inom Sverige, där ju <strong>för</strong>fattarna har<br />
kunnat jäm<strong>för</strong>a strukturer och processer i olika<br />
regioner och dra slutsatser om vilka lokala <strong>för</strong>utsättningar<br />
som måste finnas <strong>för</strong> lyckade satsningar<br />
på musikindustri. Här kan lokal- och<br />
regionalpolitiker få råd som kan leda till att de<br />
inte kör sina huvuden i näringsstrukturella väggar<br />
och slösar bort resurser och tid på projekt som<br />
har liten sannolikhet <strong>för</strong> att lyckas.<br />
Krister Malm<br />
Erik Kjellberg, Erik Lundkvist & Jan Roström<br />
(red.): The Interpretation of Romantic and Late-<br />
Romantic Music. (Musikvetenskapliga serien,<br />
Uppsala, nr 51.) Uppsala: Uppsala universitet,<br />
Institutionen <strong>för</strong> musikvetenskap, 2002, 165 s.,<br />
CD-bilaga. ISSN 1102-6960<br />
Sensommaren 1998 var rik på internationella<br />
orgelanknutna storevenemang i Sverige. Göteborgs<br />
internationella orgelakademi, <strong>för</strong>lagd till<br />
<strong>för</strong>sta hälften av augusti, hade ännu inte avslutats,<br />
<strong>Recensioner</strong><br />
då en månadslång orgelfestival, <strong>för</strong>lagd till såväl<br />
Stockholm som Västerås, tog vid. Båda evenemangen<br />
inriktades i stor utsträckning på 1800talets<br />
repertoar och speltraditioner och återspeglade<br />
därmed tendensen att flytta fram den forskningsbaserade,<br />
”historiskt informerade” interpretationens<br />
gränser i tiden. Den stockholmska<br />
orgelfestivalen avslutades 3–12 september med<br />
ett ambitiöst upplagt symposium betitlat ”The<br />
Interpretation of Romantic and Late-Romantic<br />
Music”. Den <strong>för</strong>eliggande volymen innehåller ett<br />
urval av <strong>för</strong>eläsningarna vid symposiet. Målgruppen<br />
beskrivs i den redaktionella inledningen som<br />
”musicians, musicologists, music pedagogues and<br />
music producers”; bland de medverkande <strong>för</strong>eläsarna<br />
var kompetensbredden ännu större.<br />
Symposiet var alltså något annat och mera än<br />
en sedvanlig forskarkonferens; faktum är att<br />
endast ett fåtal av artiklarna är att betrakta som<br />
traditionella musikvetenskapliga papers. Flera av<br />
de övriga bidragen kan närmast karakteriseras<br />
som ett slags källdokument: vittnesbörd från<br />
ledande organister och traditionsbärare (flertalet<br />
födda omkring 1920) med direkt eller indirekt<br />
anknytning till senromantikens och det tidiga<br />
1900-talets stora orgelgestalter. Rolande Falcinelli,<br />
som efterträdde sin lärare Marcel Dupré på<br />
den prestigefyllda orgelprofessuren vid Pariskonservatoriet,<br />
ger i två personligt färgade inlägg sin<br />
syn på orgelspelets teknik respektive interpretationen<br />
av Duprés och hans <strong>för</strong>egångares (Tournemire,<br />
Vierne, Franck) verk. Från Tyskland<br />
berättar Heinz Wunderlich, orgelprofessor och<br />
elev till Regers vän och uttolkare Karl Straube (i<br />
bokens inledning presenteras Straube felaktigt<br />
som elev till Reger), om det tidiga 1900-talets<br />
tyska senromantiska orgeltradition, givetvis med<br />
Reger som <strong>för</strong>grundsgestalt. Den ofta <strong>för</strong>bisedda<br />
brittiska orgeltraditionen representeras av Graham<br />
Steed, som bl.a. ger intressanta inblickar i<br />
1930-talets engelska orgelutbildning. Av dessa tre<br />
<strong>för</strong>eträder Falcinelli ett oproblematiserat utvecklingsperspektiv,<br />
där t. ex. modernisering av orgelinstrumenten<br />
reservationslöst ses som framsteg,<br />
medan Steed, som delar Falcinellis avståndstagande<br />
från långt driven ”historisering”, samtidigt<br />
intar en kritisk hållning till det han kallar vår tids<br />
demoner – ”speed, technical perfection, and<br />
strength” – och Wunderlich anlägger ett<br />
127