Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi

Bilaga 3 – Värderingar över tid
Vi har valt att följa ASEK4 i alla kalkyler i denna rapport eftersom
det är ett huvudsyfte att uppnå jämförbarhet med andra kalkyler.
Detta innebär att lönsamhetsberäkningen för 1956 görs under
antagandet att alla värderingar, av vilken värdet av restid eller
tidsvärdet är den viktigaste, följer rekommendationerna från
ASEK4. Skulle man istället göra beräkningen utifrån de vädringar
som man tror rådde 1956 förlorar man jämförbarheten och har
dessutom infört en stor osäkerhet: vi vet nästan ingenting om de
värderingar som resenärer hade 1956.
Tidsvärderingen i ASEK4 avspeglar heller inte den verkliga
tidsvärderingen ens för dagens resenärer. Tidsvärderingen i ASEK4
är satt till 51 kr/h för alla ärenden (arbetsresor och övriga resor och
alla färdmedel). Det finns dock nyare och bättre skattade
tidsvärden från den nya nationella tidsvärdesstudien 2008. 73 Enligt
denna är tidsvärdet för arbetsresor i regional spårtrafik 72 kr/h och
120 kr/h för de bilister som gör arbetsresor i Stockholm enligt. För
att härleda värdet av restid 1956 (och andra värderingar) kan man
(något förenklat) utgå från formeln:
w
W n g
= ⋅ ,
där W är tidsvärdet 1956, w är tidsvärdet 2006, g är procentuell real
inkomstökning 1956 – 2006 och n = tidsvärdets inkomstelasticitet.
De reala inkomsterna har ökat 2,63 procent mellan 1956 och
2006. 74 Inkomstelasticiteten är svår att fastslå eftersom den inte är
konstant över tid, utan ökar över tid i takt med inkomstökningarna.
Ny forskning som jämför tidsvärdets inkomst-
73 Börjesson & Eliasson (2011).
74 SCB, www.scb.se
97