Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2012:5 Bilaga 2 – Modeller<br />
som gör att den inte lämpar sig <strong>för</strong> direkta samhälls<strong>ekonomi</strong>ska<br />
kalkyler. En anledning är att den inte använder matrisbalansering<br />
vilket leder till en underskattning av trängseleffekter i både<br />
vägtrafik och kollektivtrafik. En andra anledning är att den inte är<br />
lika väl kalibrerad. Det <strong>här</strong> gör att även om relativa tillgänglighetsmått<br />
fungerar <strong>för</strong> att lokalisera boende så blir de absoluta<br />
nivåerna på trafikeffekterna inte tillräckligt bra <strong>för</strong> samhälls<strong>ekonomi</strong>ska<br />
kalkyler.<br />
Där<strong>för</strong> har vi valt att använda LandScapes enbart till att generera<br />
markanvändningar som sedan åter<strong>för</strong>s till LuTrans <strong>för</strong> att beräkna<br />
trafikeffekterna. Det går till så att den befolkning som genererats i<br />
LandScapes skrivs ut i ett format LuTrans kan läsa in. Hela<br />
befolkningstabellen i LuTrans byts alltså ut mot den LandScapesgenererade<br />
befolkningen.<br />
När samhälls<strong>ekonomi</strong>ska kalkyler görs med hjälp av SAMPERS<br />
så används den inbyggda modulen SAMKALK <strong>för</strong> att beräkna de<br />
olika nytto- och kostnadsposterna. Det har inte funnits något<br />
motsvarande verktyg <strong>för</strong> LuTrans, men vi har byggt upp ett något<br />
<strong>för</strong>enklat sådant. Värderingar och samband följer så långt det går<br />
ASEK4 (se kap 3.1). Den huvudsakliga <strong>för</strong>enklingen ligger i de<br />
effektsamband som används <strong>för</strong> att beräkna utsläpp och andra<br />
externaliteter på väglänkarna. Här har något enklare samband<br />
använts <strong>för</strong> att minska behovet av detaljerad kodning av nätverken.<br />
SamLok modellen är utvecklad och <strong>för</strong>valtas av WSP Analys och<br />
Strategi. Analyser med SamLok beställs ibland av Trafikverket (<strong>för</strong>r<br />
Banverket och Vägverket) <strong>för</strong> att uppsatta regionala utvecklingseffekter<br />
av lite större investeringar i infrastruktur. Modellen bygger<br />
på ett skattat samband mellan <strong>för</strong>ändringen av tillgänglighet till<br />
arbetsplatser så som den mäts i transportmodellen och <strong>för</strong>ändringen<br />
av genomsnittlig inkomst. Hela den svenska<br />
befolkningen i arbets<strong>för</strong> ålder (4 miljoner arbetstagare) är uppdelad<br />
i segment, där varje segment är en kombination av ålder (7<br />
kategorier), kön (2), etniskt ursprung (3), utbildningsnivå (4) och<br />
bostäder kommun (290). Den genomsnittliga inkomsten <strong>för</strong> varje<br />
segment observeras <strong>för</strong> åren 1993 och 2002. Och den genomsnittliga<br />
tillgänglighets<strong>för</strong>ändringen på grund av <strong>för</strong>ändringar i<br />
transportsystemet mäts <strong>för</strong> åren 1985-1997 och den genomsnittliga<br />
tillgänglighets<strong>för</strong>ändringen på grund av <strong>för</strong>ändringar i antal arbetsplatser<br />
mäts <strong>för</strong> åren 1993-2002. Ur detta skattas ett samband<br />
mellan inkomst<strong>för</strong>ändring och <strong>för</strong>bättrad infrastruktur.<br />
95
Change language