Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi

2012:5 Bilaga 1 – Samhällsekonomisk analys
• Önsketänka
Ibland vill vi så gärna att en åtgärd ska vara bra att vi –
medvetet eller omedvetet – blundar för sådant som talar mot
den. Nobelpristagaren Paul Krugman uttrycker det på
följande sätt: ”Tvånget att noggrant formulera sina tankar på
ett organiserat sätt tvingar en ofta att ge upp sina
älsklingsfördomar och att dra slutsatser man inte avsett att
dra”.
• Förväxla effekter
Samhället utvecklas inte alltid som vi önskar oss, biltrafiken
och klimatutsläppen ökar exempelvis mer än vad många
tycker är önskvärt. Trafikprognoser görs för en framtida
situation och ofta blandas effekten av själva omvärldsutvecklingen
ihop med effekten av den åtgärd som
diskuteras. Den som tycker samhället utvecklas i fel riktning
blir då ofta emot åtgärden. Sättet att hantera detta i
trafikanalyser är att alltid ställa ett utredningsalternativ mot
ett jämförelsealternativ (med samma omvärldsförändringar,
men utan åtgärden). För att förstå betydelsen av omvärldsutvecklingen
kan jämförelsealternativet för den framtida
situationen sedan ställas mot en bild av nuläget (en s.k.
nulägesprognos).
• Blanda ihop storleksordningar
Effekterna av en väg- eller spårinvestering uttrycks ofta i
enheter som är svåra att ha en intuitiv känsla för och att
jämföra med varandra. Exempelvis är det kanske inte omedelbart
självklart för alla vilket som är värt mest av a) en miljon
inbesparade restidstimmar per år, b) 1 000 timmar per dag
eller c)1 ton mindre koldioxidutsläpp per år. 71
En alternativ analysmetod är så kallad multikriterieanalys.
Multikriterieanalys är ett samlingsbegrepp för andra metoder att på
ett strukturerat sätt jämföra för- och nackdelar med ett förslag.
Skillnaden är att man istället för att ge effekterna monetära värden
använder någon annan typ av viktningssystem för att illustrera
vilken betydelse olika effekter har för samhället. En nackdel är att
dessa vikter i regel bestäms på betydligt lösare grund.
71 Svaret är att a är ca 3 gånger mer värt än b, som i sin tur är ca 15 000 gånger mer värt än c
(enligt ASEK:s kalkylvärden).
91