Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bilaga 1 – Samhälls<strong>ekonomi</strong>sk analys 2012:5<br />
90<br />
• Använda anekdoter som bevis<br />
Ett exempel är just bakgrunden till detta projekt, nämligen<br />
att det påstås att tunnelbanan i Stockholm inte skulle vara<br />
lönsam trots att ingen faktiskt har räknat på den. Denna<br />
anekdot används sedan som ”bevis” <strong>för</strong> att kalkylmetoderna<br />
inte fungerar <strong>för</strong> spårinvesteringar.<br />
• Förenkla genom att överdriva viss aspekt<br />
Här handlar det om att vi ofta fokuserar på en effekt (såsom<br />
<strong>för</strong>ändring av restid) men glömmer att även annat påverkas<br />
(såsom antal resor, val av färdmedel och målpunkt). Ett<br />
exempel från Stockholmsdebatten var det så kallade<br />
kombinationsalternativet till <strong>för</strong>bifart Stockholm. I det<br />
alternativet <strong>för</strong>bättrades kollektivtrafik och befintliga vägar<br />
samtidigt som trängselavgifter in<strong>för</strong>des. Det ledde till att<br />
bilrestider minskade vilket tolkades som ett argument <strong>för</strong><br />
detta alternativ. Tyvärr bortsågs det från att huvudskälet till<br />
de kortare restiderna var att antalet bilresor minskat när det<br />
blivit dyrare att åka bil och den samlade tillgängligheten alltså<br />
minskat. 69 Det är också vanligt att små och indirekta effekter<br />
<strong>för</strong>s fram som argument <strong>för</strong> en åtgärd i stället <strong>för</strong> de<br />
huvudeffekter den har. Ett exempel är att debatten om<br />
höghastighetståg till stor del handlar om de <strong>för</strong>hållandevis<br />
små minskningar av koldioxidutsläpp som blir följden av<br />
minskat bil- och flygresande, snarare än de stora nyttor som<br />
den ökade tillgängligheten ger.<br />
• Generalisera<br />
Utifrån kunskap om hur något fungerat tidigare drar vi gärna<br />
slutsatser om hur en likartad åtgärd kommer att fungera. Just<br />
eftersom transportsystemet är så komplext är det dock långt<br />
ifrån säkert att två åtgärder som ser likartade ut verkligen har<br />
likartade effekter. Ett exempel är att en ny parallellväg ibland<br />
kan lösa upp trängsel och därmed skapa stora nyttor, men<br />
ibland i stället kan orsaka ökad trängsel på anslutande vägar<br />
och därmed till och med ge onyttor. 70<br />
69 Transek (2004).<br />
70 Detta brukar beskrivas som Braess paradox. Den säger att en tillagd länk i ett nätverk av<br />
<strong>för</strong>bindelser kan minska den totala framkomligheten i nätverket. En enkel <strong>för</strong>klaring finns<br />
exempelvis på wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/Braess_paradox).
Change language