26.07.2013 Views

Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi

Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi

Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Bilaga 1 – Samhälls<strong>ekonomi</strong>sk analys 2012:5<br />

kvot eller värdet av inbesparad restid) som kvalitativa resultat<br />

(exempelvis verbala beskrivningar av <strong>för</strong>delningseffekter eller intrång<br />

i naturområden). Dessutom ska viktiga kalkyl<strong>för</strong>utsättningar<br />

redovisas. Några poänger är att mallen:<br />

• Underlättar överblick över effekter<br />

• Ger <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> olika effekters storlek<br />

• Synliggör <strong>för</strong>delningseffekter och det vi inte kan värdera<br />

• Möjliggör jäm<strong>för</strong>else mellan många objekt<br />

• Tvingar fram en objektiv och strukturerad diskussion.<br />

Det är tydligt uttalat i svensk transportpolitik att samhälls<strong>ekonomi</strong>sk<br />

effektivitet är en central utgångspunkt. Exempelvis är<br />

det övergripande målet att säkerställa en samhälls<strong>ekonomi</strong>skt<br />

effektiv och långsiktigt hållbar transport<strong>för</strong>sörjning <strong>för</strong> medborgarna<br />

och näringslivet i hela landet. Kalkylerna – med de brister<br />

och <strong>för</strong>tjänster som nämnts ovan – spelar där<strong>för</strong> en viktig roll <strong>för</strong><br />

valet av åtgärder. I praktiken används kalkylerna i <strong>för</strong>sta hand <strong>för</strong><br />

rangordning mellan åtgärder, exempelvis vilka vägar och spår som<br />

ska tas med i en statlig investeringsplan.<br />

Det är ont om forskning om sambandet mellan samhälls<strong>ekonomi</strong>ska<br />

kalkyler och faktiska beslutsprocesser. Ett tidigt<br />

exempel är Nilsson 64 som undersökt en tidigare investeringsplan<br />

från Vägverket. Han konstaterade att sambandet mellan kalkylresultat<br />

och beslut var begränsat i bästa fall – trots att Vägverket<br />

sade sig använda kalkylerna <strong>för</strong> rangordning och utvärdering av<br />

investeringar. Liknande slutsatser dras i ett par norska studier. 65<br />

Mest träffande uttrycks det i en intervjustudie med norska<br />

politiker: “political decision makers gather information and do not<br />

use it; ask for more information and ignore it; make decisions first<br />

and look for relevant information afterwards; and collect and<br />

process a great deal of information that has little or no direct<br />

relevance to decisions.”. 66 Motsvarande erfarenheter finns i<br />

Storbritannien. 67<br />

I en svensk studie av den senaste statliga åtgärdsplaneringen<br />

finner man dock ett tydligt samband mellan en investerings<br />

beräknade lönsamhet och sannolikhet att komma med i planen. 68<br />

64 Nilsson (1991).<br />

65 Odeck (1996), Fridström & Elvik (1997).<br />

66 Sager & Ravlum (2005).<br />

67 Nellthorp & Mackie (2000).<br />

68 Eliasson & Lundberg (2010).<br />

88

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!