Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi

Bilaga 1 – Samhällsekonomisk analys 2012:5
Först måste en prognos göras för hur trafiken kommer att se ut
under kalkylperioden, dvs. den period som åtgärden väntas göra
nytta. 62 Prognosen görs för ett framtida prognosår, ofta 10-20 från
i dag, och sedan används uppräkningstal för att beskriva nyttorna
längre fram (det går också att göra prognoser för flera prognosår).
I en trafikprognos beskrivs verkligheten förenklat med hjälp av
en databas med data om omvärlden och trafiken. Det första steget är
därför att bestämma hur dessa omvärldsförutsättningar ska antas se
ut vid prognosåret. Det gäller antaganden om den framtida
infrastrukturen, fordonens egenskaper och kostnader, utbud av
kollektiva färdmedel och taxor. Det gäller också antaganden om
framtida omvärldsförutsättningar, t.ex. inkomst, befolkning eller
näringslivsstruktur. Flera av de indata som krävs för att göra
transportprognoser är alltså prognoser i sig. Eftersom prognoserna
är långsiktiga är många av dessa förutsättningar osäkra. Ibland är de
också kontroversiella – exempelvis vad vi ska tro om bränslepriserna.
I det andra steget görs sedan prognosen med en prognosmodell.
De modeller som oftast används i den nationella planeringen kallas
Sampers för persontrafik och Samgods för godstrafik. Modellerna
använder efterfrågesamband (kunskap om hur individer och företag
brukar välja mellan olika alternativ) för att beskriva hur trafiken
påverkas av en förändring (av trafikutbud eller omvärldsdata) och
resultatet blir en bild av en framtida trafiksituation.
I det tredje steget ska trafikeffekterna enligt prognosen räknas
om till effekter. För detta behövs effektsamband som exempelvis
beskriver hur mycket olyckorna ökar för en viss vägtyp när trafiken
ökar. Några exempel på samband som behövs, och som är relativt
väl utforskade, är:
• Restider
• Trafiksäkerhet (olyckor, dödsfall och skadade)
• Miljö (avgasemissioner och buller)
• Fordonskostnader (för bilar och lastbilar samt tågdrift)
• Kostnader för drift och underhåll av spår och vägar.
62 Kalkylperioden är normalt den beräknade ekonomiska livslängden för en åtgärd. För väg-
och järnvägsinvesteringar är dock ofta livslängden längre än kalkylperioden och då beräknas
ett restvärde som läggs till vid kalkylperiodens sista år.
86