Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bilaga 1 – Samhälls<strong>ekonomi</strong>sk analys<br />
Bakgrund<br />
Grunden i en samhälls<strong>ekonomi</strong>sk kalkyl är enkel – nyttor som har<br />
värderats i kronor summeras och jäm<strong>för</strong>s med kostnader <strong>för</strong><br />
åtgärden. Resultatet presenteras dels i tabeller med nytta (eller<br />
kostnad) <strong>för</strong> olika effekter per år och summerat över kalkylperioden,<br />
dels en nettonuvärdeskvot (NNK). Kvoten räknas ut<br />
genom att nytta minus kostnad divideras med kostnad. 61 Om NNK<br />
är positiv (>0) är åtgärden – enligt kalkylen – lönsam. Om<br />
exempelvis de summerade nyttorna under kalkylperioden är 75 mkr<br />
och kostnaderna 50 mkr så blir NNK 0,5 (NNK=(75-50)/50).<br />
För att beräkna nyttorna behöver vi ta oss igenom stegen nedan:<br />
Omvärlds<strong>för</strong>utsättningar<br />
(BNP, befolkning mm)<br />
Prognosmodell<br />
(Sampers, Samgods eller dylik)<br />
Effektsamba<br />
n<br />
Värdering, diskontering och<br />
sammanställning<br />
61 I Sverige brukar vi använda NNK, utomlands finns andra mått. Vanligast är benefit-cost<br />
ratio (BCR). Skillnaden är att i BCR ingår drift- och underhållskostnad i nämnaren, och att<br />
kostnaden inte dras ifrån i täljaren. Om BCR >1 är åtgärden alltså lönsam.<br />
85
Change language