Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2012:5 Slutsatser och diskussion<br />
Tunnelbanan bidrar till ökade reslängder<br />
Vad kan vi då mer lära oss av detta experiment som kan vara<br />
relevant idag? Våra resultat indikerar att Stockholm har utvecklats<br />
till en glesare och mer utspridd region än vad marknaden velat<br />
delvis till följd av att bebyggelsen planerades långt från innerstaden<br />
i samband med att tunnelbanan byggdes. En tätare och högre<br />
bebyggelse är efterfrågad och kunde alltså mycket väl ha blivit<br />
resultatet om planeringen mer styrts av marknadskrafterna. Våra<br />
analyser tyder på att skälet att Stockholm inte är tätare än det är<br />
idag fram<strong>för</strong> allt är ett utbudsproblem; det har helt enkelt inte<br />
byggts så mycket bostäder centralt som har efterfrågats. Observera<br />
dock att denna kontrafaktiska analys innehåller stora osäkerheter.<br />
En viktig slutsats är där<strong>för</strong> att det kanske hade varit bättre om<br />
inte tunnelbanan med intilliggande bebyggelse planerats fullt så<br />
långt ut från centrum som den gjordes. Kanske hade en tunnelbana<br />
i när<strong>för</strong>ort och halvcentrala bandet, eventuellt med fler linjer än i<br />
dag, varit tillräckligt och till och med önskvärt? Detta både <strong>för</strong> att<br />
det finns (och kanske fanns) efterfrågan på bostäder i centrala<br />
lägen, och <strong>för</strong> att det också på sikt ger en lägre energi<strong>för</strong>brukning<br />
att bygga tätare.<br />
Jäm<strong>för</strong> vi bara energi<strong>för</strong>brukningen (trafikarbetet) <strong>för</strong> biltrafik i<br />
de två olika markanvändningarna (med samma infrastruktur) visar<br />
analysen att den är 13 procent lägre i den simulerade markanvändningen<br />
än i dagens. Omvänt blir energi<strong>för</strong>brukningen 6<br />
procent högre om tunnelbanan skulle ersättas av en spårvagn i<br />
samma markanvändning. Markanvändningen kan alltså ha större<br />
betydelse <strong>för</strong> energi<strong>för</strong>brukning än infrastrukturen. Att energi<strong>för</strong>brukningen<br />
<strong>för</strong> bilresande blir lägre i den tätare markanvändningen<br />
beror på att tillgängligheten minskar med bil men<br />
ökar med gång, cykel och kollektivtrafik. 59<br />
Vår analys visar att eftersom bostäder har planerats längs spår<br />
även långt ut från staden så har den genomsnittliga reslängden ökat<br />
jäm<strong>för</strong>t med om Stockholm varit tätare. Spår<strong>för</strong>bindelserna ger en<br />
ganska effektiv transport<strong>för</strong>sörjning <strong>för</strong> arbetspendling till innerstaden,<br />
men bebyggelsen skapar långa avstånd <strong>för</strong> övriga resärenden.<br />
Bebyggelselokaliseringen längs tunnelbanestråk långt från<br />
centrum verkar alltså ha understött en trendmässig ökning av<br />
reslängderna, vilket i så fall har <strong>för</strong>svagat konkurrenskraften <strong>för</strong><br />
59 WSP kommer fram till ungefär samma effekt i en studie om markanvändningens betydelse<br />
<strong>för</strong> energi<strong>för</strong>brukning (WSP, 2011).<br />
77
Change language