Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi

Slutsatser och diskussion 2012:5
Vi ställde inledningsvis frågan hur stora de nyttor från
tunnelbanan är som inte fångas i vanliga kalkyler. Något enkel och
fullständigt svar går inte att ge på den enligt diskussionerna i det
två ovanstående styckena. Men produktivitetsnyttorna som
uppskattas till 94 miljarder och som inte fångas i standardkalkylen
indikerar att nyttorna som inte fångas är stora. Indikerar de att
samhällsekonomiska kalkyler för spår- och vägprojekt i ofta är
underskattade för investeringar i regioner med hög en
specialisering av arbetsmarknaden och trängsel.
Integrerad planering kan öka lönsamheten
Vi har dessutom analyserat betydelsen av lokaliseringseffekterna
för den samhällsekonomiska nyttan. I våra kalkyler är nyttan
ungefär densamma i den markanvändning som planerades i samband
med tunnelbanan som i den simulerade markanvändningen.
Det beror på att arbetsplatserna i båda scenarierna har arbetsplatserna
lokaliserade på samma ställe i centrum, vilket är det som
dimensionerar nyttan av kapaciteten i och till/från innerstaden.
Man kan tolka resultatet som att i den simulerade markanvändningen
är nyttan hög eftersom kollektivtrafik generellt gynnas
av tät bebyggelse. I den nuvarande, glesare, markanvändningen är
tunnelbanans nytta hög för att bebyggelse- och investeringsplanering
varit så väl integrerade.
När vi simulerar markanvändningen med tunnelbana och med
spårvagn påverkas den relativt lite. I båda fallen är innerstaden och
närförort de mest attraktiva lägena. Det ser alltså inte ut som om
bebyggelsemönstret egentligen påverkats av den relativa attraktiviteten
i olika lägen.
Generellt gäller att samhällsekonomisk lönsamhet för infrastruktur
gynnas av en integrering av bebyggelse- och investeringsplanering.
Detta är betydligt svårare att åstadkomma i dag än
tidigare eftersom ansvaret är spritt på en stor mängd aktörer. Några
exempel är kommunerna med ansvar för markanvändningsplaneringen,
markägare med ansvar för byggande av bostäder och
lokaler, SL med ansvar för kollektivtrafikförsörjningen och staten
med ansvar för större infrastrukturprojekt. Detta gör också att det
inte är den aktör som investerar i infrastruktur som sedan tar hem
vinsterna i form av ökade markvärden.
76