Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Slutsatser och diskussion 2012:5<br />
En lönsam investering – kapaciteten är den största nyttan<br />
Vi ställde inledningsvis frågan om en samhälls<strong>ekonomi</strong>sk kalkyl <strong>för</strong><br />
Stockholms tunnelbana ha visat på lönsamhet om den hade gjorts<br />
in<strong>för</strong> beslutet att bygga tunnelbanan. Oavsett vilka antaganden vi<br />
gjort om de brister som framkommit i denna rapport så visar våra<br />
kalkyler att tunnelbanan i Stockholm har varit en lönsam<br />
investering. Resultatet av de olika kalkylerna sammanfattas i Tabell<br />
9.1.<br />
Tabell 9.1 Nettonuvärdeskvot i olika kalkylvarianter<br />
Låg kostnad Hög kostnad<br />
Inledande kalkyl 10,9 1,7<br />
Inklusive arbetsmarknadseffekter 14,0 2,4<br />
Med spårvagn i jäm<strong>för</strong>elsealternativet (20% av tunnelbanans<br />
investeringskostnad)<br />
4,9 0,4<br />
Med spårvagn i jäm<strong>för</strong>elsealternativet (50% av tunnelbanans<br />
investeringskostnad)<br />
8,4 1,1<br />
Med simulerad markanvändning och spårvagn i jäm<strong>för</strong>elsealternativet<br />
(20% av tunnelbanans investeringskostnad)<br />
5,0 0,4<br />
Påståendet att Stockholms tunnelbana inte skulle ha kunnat räknas<br />
hem med vanliga samhälls<strong>ekonomi</strong>ska kalkylmetoder är alltså inte<br />
sann. Om 1950-talets planerare hade gjort en kalkyl med dagens<br />
metoder skulle lönsamheten ha blivit mycket hög. Byggkostnaderna<br />
har sedan dess stigit kraftigt (<strong>för</strong>modligen mer än fyra<br />
gånger i reala priser). Trots det skulle tunnelbanan vara lönsam att<br />
bygga även om byggkostnaderna då varit lika höga som idag. Detta<br />
implicerar att det även skulle vara lönsamt att bygga tunnelbanan<br />
idag om den inte hade byggts på 1950-talet, såväl med dagens<br />
markanvändning som om vi istället hade haft den som simulerats i<br />
denna rapport. En orsak är att dagens befolkning är ungefär<br />
dubbelt så stor som den var år 1950. Man kan alltså säga att dagens<br />
samhälls<strong>ekonomi</strong>ska metoder och modeller klarade detta robusthetstest<br />
och viskar styrkan med den samhälls<strong>ekonomi</strong>skas kalkyl.<br />
I själva verket är tunnelbanans höga kapacitet dess största nytta<br />
enligt den samhälls<strong>ekonomi</strong>ska analysen <strong>för</strong> tunnelbanan. Tidsvinsten<br />
jäm<strong>för</strong>t med buss eller spårvagn är i sammanhanget<br />
tämligen liten. Det är en viktig slutsats som ger insikter om i vilka<br />
74
Change language