Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Markanvändningseffekter 2012:5<br />
minskar osäkerheten i prognosen – även om det blir fel <strong>för</strong> en<br />
individ så blir det i genomsnitt ganska rätt.<br />
Markanvändningsmodellen prognosticerar många hushålls framtida<br />
val av bostad på basis av dagens bostadsval och givet en fungerande<br />
bostadsmarknad, dvs. möjligheterna och priserna <strong>för</strong> att bygga<br />
nytt. Men en helt marknadsstyrd planering är självfallet ett betydlig<br />
starkare antagande än ett marknadsstyrt resbeteende, eftersom<br />
planeringen i själva verket styrs av kommunernas planerare och<br />
politiker och bara indirekt av betalningsviljor. Hur marknadsstyrda<br />
planerarna är kan variera starkt. Det är också viktigt att komma<br />
ihåg att enskilda kommuners mål inte alls alltid sammanfaller med<br />
vad som är bäst <strong>för</strong> hela regionen.<br />
En annan osäkerhet beror på att modellen är skattad på<br />
betalningsviljor <strong>för</strong> stockholmare 2004-2006. Hur preferenserna<br />
såg ut <strong>för</strong> 1950-talets stockholmare vet vi inte och kan inte ta reda<br />
på, eftersom bostadsmarknaden då var starkt reglerad. Å ena sidan<br />
fanns det när tunnelbanan byggdes en stor efterfrågan på moderna<br />
bostäder utan<strong>för</strong> innerstaden, vilket kan tyda på att det ansågs<br />
mindre attraktivt att bo centralt. Å andra sidan är det sannolikt att<br />
efterfrågan hade varit lika hög eller högre om nya moderna<br />
bostäder istället byggts i innerstaden. 57 Eftersom vi inte säkert vet<br />
hur preferenserna har ändrats antar vi där<strong>för</strong> att preferenserna varit<br />
stabila över tid. Det är viktigt att hålla svårigheterna att<br />
prognosticera framtida/alternativa markanvändningar i minnet i<br />
den vidare diskussionen, och vi kommer att hålla oss till kvalitativa<br />
resonemang snarare än exakta siffror.<br />
7.3 Den simulerade bebyggelsen<br />
Tätare bebyggelse<br />
Resultatet av den simulerade bebyggelseplaneringen visas i Figur<br />
7.1. De gröna prickarna motsvarar den simulerade befolkningen<br />
och de grå dagens markanvändning. Varje prick motsvarar 100<br />
personer per hushåll.<br />
57 Notera att under den period i Stockholms historia som det funnits överskott på bostäder,<br />
under 1970-talet, så var det bostäder långt ut som blev tomma <strong>för</strong>st.<br />
60