Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2012:5 Markanvändningseffekter<br />
cerar hur Stockholms trafik, befolkning och bebyggelse kunde ha<br />
sett ut idag om tunnelbanan och planeringen kring den inte<br />
kommit till stånd.<br />
Grundantagandet i markanvändningsmodellen är att planeringen<br />
är styrd av marknadskrafterna, i en jämvikt mellan utbud och<br />
efterfrågan. Utbudet i modellen bestäms av vad det kostar att<br />
bygga en- och flerfamiljshus på olika ställen i länet och var det<br />
finns restriktioner där man inte bygger alls, till exempel parker och<br />
grönområden. Efterfrågan bestäms av hushållens preferenser och<br />
betalningsvilja <strong>för</strong> att bo på olika ställen i länet. Hushållens<br />
preferenser är vidare olika <strong>för</strong> att bo i en- och flerfamiljshus och är<br />
estimerade på flyttdata <strong>för</strong> åren 2004–2006.<br />
Vi simulerar bebyggelseutvecklingen i Stockholms län från 1950<br />
med denna modell och stegar framåt ett år i taget till 2006, så att<br />
utbud och efterfrågan anpassas efter varandra efterhand. Vi utgår,<br />
som i kapitel 6, från att de spårvagnar som fanns innan tunnelbanan<br />
byggdes (och som huvudsakligen hade samma sträckningar) hade<br />
funnits kvar och över tid rustats upp om tunnelbanan inte byggts,<br />
eftersom de var tämligen omoderna redan i slutet av 1940-talet.<br />
De större väginvesteringar som gjorts mellan 1950 och 2006 har<br />
lagts in i modellen vid det år de invigdes. Befolkningen i länet har<br />
ökat från ca 1 till 2 miljoner mellan 1950 och 2006 och i samtliga<br />
scenarier gör vi <strong>för</strong>enklingen att befolkningsstorleken <strong>för</strong> varje år<br />
är densamma i alla scenarier. Hur befolkningsökningen har<br />
påverkats av att tunnelbanan byggdes kan självklart diskuteras; det<br />
är möjligt att Stockholm varit mindre attraktivt om tunnelbanan<br />
inte hade byggts. Men befolkningsutvecklingen beror också på hur<br />
bostadsbyggande och markanvändning hade påverkats. Om<br />
väsentligt fler bostäder byggts tätare centralt är det möjligt att<br />
befolkningsutvecklingen sett ut ungefär som idag, även om<br />
tunnelbanan ersatts av spårvagnar.<br />
Modelleringen innehåller stora osäkerheter<br />
Utveckling av markanvändning över tid är genuint svårt att<br />
prognosticera, och är mer osäker än prognoser <strong>för</strong> trafik. Trafikprognoser<br />
bygger på statistiska metoder där vi prognosticerar<br />
många människors framtida beteende genom vetskap om deras<br />
preferenser idag. Eftersom så många beslutsfattare är inblandade<br />
59
Change language