Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Markanvändningseffekter 2012:5<br />
kostnaden utan också nyttorna tillföll det offentliga. Den andra<br />
viktiga faktorn var att stockholmare (liksom övriga svenskar) hade<br />
mycket låg boendestandard och stor trångboddhet efter andra<br />
världskriget. Tunnelbanan blev ett sätt att råda bot på detta, eftersom<br />
den möjliggjorde ett modernt bostadsbyggande utan<strong>för</strong><br />
innerstaden.<br />
Även om man inte hade dagens kalkylmetodik så fattades inte<br />
besluten utan <strong>för</strong>egående analyser. Kriterierna <strong>för</strong> att bygga en linje<br />
var att det borde vara möjligt att nå stadens centrum inom 45<br />
minuter och att varje linje skulle ha minst 200 000 personer i sitt<br />
upptagningsområde. 55<br />
Eftersom tunnelbanan var så väl integrerad med bebyggelseplaneringen<br />
är det inte troligt att bebyggelsen skulle ha planerats på<br />
samma sätt om tunnelbanan inte kommit tillstånd. Frågan<br />
uppkommer då hur bebyggelseplaneringen skulle kommit att se ut<br />
om tunnelbanan inte byggts. I det fall denna skiljer sig från dagens<br />
planering bör man ta hänsyn till detta i den samhälls<strong>ekonomi</strong>ska<br />
kalkylen.<br />
Alla analyser i <strong>rapporten</strong> är exempel på kontrafaktisk analys 56<br />
och de illustrerar en grundläggande arbetsmetod inbyggd i den<br />
samhälls<strong>ekonomi</strong>ska kalkylmetoden. Antagandet om hur bebyggelseutvecklingen<br />
skulle ha sett ut om tunnelbanan inte funnits<br />
är dock det starkaste antagandet. Om alternativet till bebyggelseplaneringen<br />
längs tunnelbanestråken varit en glesare och mer<br />
bilberoende struktur som skapat negativa externa effekter i form av<br />
utsläpp och trängsel, bör det finnas extra nyttor av den bebyggelseplanering<br />
som tunnelbanan inducerat. Alternativet kan å<br />
andra sidan också vara en tätare och mindre bilberoende struktur.<br />
Eftersom det gått så lång tid sedan beslutet att bygga tunnelbanan<br />
togs växer osäkerheten, vilket är viktigt att hålla i minnet i den<br />
fortsatta diskussionen. Osäkerheten diskuteras vidare nedan.<br />
En kontrafaktisk markanvändning modelleras<br />
För att bedöma hur tunnelbanan påverkat bebyggelsen och den<br />
samhälls<strong>ekonomi</strong>ska nyttan av tunnelbanan, används den<br />
dynamiska lokaliseringsmodellen Landscapes. Modellen prognosti-<br />
55 Muntlig källa: Bo Wijkmark (Anställd på Stockholms stads Generalplaneberedning 1961-<br />
1977. Sekreterare i generalplaneberedningens Tunnelbanekommitté 1954-55).<br />
56 Se t.ex. Cowan & Fora (2002).<br />
58
Change language