Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi

2012:5 Effekt av val av jämförelsealternativ
banans innebär i princip att hela spårvagnen byggts om sedan 1950,
i en standard som motsvarar dagens snabbspårvägar. Det kan
tyckas rimligt mot bakgrund av att spårvagnen var omodern redan
på 1950 talet. Eftersom spårvagnen fortfarande måste trängas med
annan trafik på gatorna antar vi att turtäthet och restid är de samma
som för den mindre moderna spårvagnen.
Tabell 6.1 Samhällsekonomisk kalkyl för tunnelbanan med spårvagn som
alternativ kollektivtrafik, miljarder kr (nuvärde).
Investeringskostnad anges som skillnad mellan
utredningsalternativ (UA) och jämförelsealternativ (JA).
Tunnelbana vs
ingen tunnelbana
Tunnelbana vs
Spårvagn
Minskade restider bil, arbetsresor 4 1
Minskade restider bil, övriga resor 2 0
Minskade restider kollektivtrafik, arbetsresor 30 10
Minskade restider kollektivtrafik, övriga resor 44 11
Ökad kapacitet kollektivtrafik, arbetsresor 121 50
Ökad kapacitet kollektivtrafik, övriga resor 131 54
Summa konsumentöverskott 332 127
Trafikering -21 -10
Biljettintäkter inkl. moms 36 20
Summa producentöverskott 15 9
Utsläpp 3 1
Olyckor 4 2
Summa externaliteter 7 3
Trängselavgifter 0 0
Momsintäkter biljetter 9 5
Bränsleskatt -4 -2
Summa budgeteffekter 5 3
Nettonuvärde 359 142
Investeringskostnad (UA-JA, fallet 25 miljarder) -25 -20
Investeringskostnad (UA-JA, fallet 110 miljarder) -110 -88
Skattefaktor 1 (investeringskostnad 25 miljarder) -5,25 -4,20
Skattefaktor 1 (investeringskostnad 110 miljarder) -23,1 -18,48
NNK Investeringskostnad 25 miljarder 10,9 4,9
NNK Investeringskostnad 110 miljarder 1,7 0,4
53