Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi

6 Effekt av val av
jämförelsealternativ
En förutsättning, som spelar stor roll för kalkylen för tunnelbanan,
är hur utredningsalternativet utformas och vad det jämförs mot.
För att ta reda på effekterna av en åtgärd görs nämligen en
beräkning med åtgärden (utredningsalternativet) som jämförs med
en beräkning utan åtgärden (jämförelse- eller nollalternativet). Hur
jämförelsealternativet utformas, dvs. vad som antas hända om inte
åtgärden genomförs, kan ha stor betydelse för kalkylresultatet.
Vi har, vilket diskuterades i inledningen, valt ett jämförelsealternativ
som ter sig troligt och som utnyttjade den infrastruktur
som redan fanns i början på 1950-talet, så att vi minskar risken att
överskatta tunnelbanans nytta. Nämligen att den spårvagn som
fanns innan tunnelbanan byggdes (och som huvudsakligen hade
samma sträckningar) hade funnits kvar och (över tid) rustats upp
om tunnelbanan inte byggts, eftersom de var tämligen omoderna
redan i slutet av 1940-talet. Vi antar att denna spårvagn skulle ha
haft ungefär samma prestanda som den i Göteborg eller
Norrköping, och att den blandas med annan trafik i ungefär samma
utsträckning.
Vi antar att spårvagnen har halva turtätheten, halva kapaciteten
och halva hastigheten jämfört med tunnelbanan. Det blir med
nödvändighet grova antaganden som bland annat beror på hur
modern spårvagnen antas vara och i vilken utsträckning den
blandas med övrig trafik. Som jämförelse kan nämnas att
spårvagnarna i Göteborg normalt har en turtäthet på var tionde
minut i högtrafik. Detta är knappt hälften så hög turtäthet som för
tunnelbanan i Stockholm.
Enligt en studie av spårtrafik till ostsektorn i Stockholm kan en
praktisk kapacitet för tunnelbana vara ca tre gånger högre än för
51