Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2012:5 Effekter på arbetsmarknad och <strong>ekonomi</strong>sk utveckling<br />
storleken av en tätare stad där gång, cykel och kollektivtrafik står<br />
<strong>för</strong> lejonparten av arbetsresandet bör alltså, åtminstone enligt dessa<br />
teoretiska modeller, vara större än i en glesare stad där arbetsresandet<br />
fram<strong>för</strong>allt görs med bil. Detta indikerar att städer som är<br />
kompakta och stöds av effektiva transportsystem kan bli mer<br />
produktiva – eftersom tillgänglighet kan skapas till en lägre<br />
kostnad.<br />
En stor utmaning är att estimera de empiriska sambanden som<br />
Venables definierar i sin teoretiska modell <strong>för</strong> externa arbetsmarknadsnyttor.<br />
Att mäta agglomerationseffekter empiriskt på en<br />
mikro<strong>ekonomi</strong>sk, detaljerad nivå som <strong>för</strong>klarar vilka av de olika<br />
mekanismerna i punklistan ovan som bidrar till vad har visat sig<br />
svårt. Det verkar också variera mellan olika branscher och<br />
arbetsmarknader. Effekter på inkomster och därmed skatteintäkter<br />
är också svåra att mäta empiriskt på mikro<strong>ekonomi</strong>sk nivå.<br />
Svårigheten att mäta effekter på arbetsmarknaden är det<br />
viktigaste skälet till att man inte standardmässig inkluderar externa<br />
arbetsmarknadseffekter i samhälls<strong>ekonomi</strong>ska kalkyler. Mycket<br />
talar dessutom <strong>för</strong> att de har störst betydelse i större städer. På en<br />
mer övergripande nivå finns det dock flera studier som funnit<br />
empiriska samband mellan tillgänglighet och produktivitet 38 . I<br />
Sverige finns ett liknande sådant samband estimerat i modellen<br />
SamLok 39 , som används i denna studie <strong>för</strong> att uppskatta<br />
tunnelbanans externa arbetskraftsnyttor.<br />
I Storbritannien efterfrågar transportministeriet numera regelmässigt<br />
en uppskattning av de externa arbetsmarknadsnyttorna i<br />
beslutsunderlaget till infrastrukturinvesteringar. 40<br />
5.2 Resultat<br />
SamLok används <strong>för</strong> att beräkna den produktivitetsnytta som<br />
tunnelbanan ger upphov till i form av externa arbetsmarknadsnyttor.<br />
Det estimerade sambandet mellan tillgänglighet och tillväxt<br />
som finns i SamLok bygger på en tidsserieanalys av produktivitet<br />
och tillgänglighet på kommunnivå. Tillgängligheten är en funktion<br />
av den generaliserade resuppoffringen <strong>för</strong> innevånare i varje<br />
38 Ciccone & Hall (1996), Graham (2007), Rice, Venables, & Patacchini (2006), Rosenthal &<br />
Strange (2004).<br />
39 Anderstig, Berglund, Eliasson, Andersson & Pyddoke (2012).<br />
40 Department for Transport (2005).<br />
49
Change language