26.07.2013 Views

Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi

Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi

Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

2012:5 En inledande kalkyl<br />

Kostnader. I kalkylerna används två alternativa kostnader <strong>för</strong><br />

byggande och drift av tunnelbanesystemet. Det beror på att<br />

byggkostnaderna, även realt, var mycket lägre på 1950- och 1960talet<br />

än de är i dag. Det finns flera skäl till detta. För det <strong>för</strong>sta<br />

sammanföll byggandet av de centrala delarna av tunnelbanan med<br />

en omfattande ombyggnation av centrala Stockholm – vilket gjorde<br />

att tunnlarna kunde grävas från ytan. Stockholm var dessutom som<br />

helhet mindre bebyggt och länets befolkning bara hälften av vad<br />

den är idag. Det är föga <strong>för</strong>vånande att det är billigare att bygga i en<br />

mindre tätbebyggd stad.<br />

Vidare hade inte intressegrupper och boende samma möjlighet<br />

att påverka utvecklingen av den fysiska miljön som de har i dag då<br />

samtidigt kraven på trafikeringsstandard och luftkvalitet har ökat.<br />

Priserna inom byggsektorn som helhet har delvis, men <strong>för</strong>modligen<br />

inte bara, på grund av de ökande standardkraven ökat snabbare än<br />

konsumentprisindex under lång tid. Produktivitetsutvecklingen har<br />

alltså varit långsammare i byggsektorn än i andra sektorer.<br />

Den totala investeringskostnaden <strong>för</strong> tunnelbanan var ca 5<br />

miljarder kr i 1975 års prisnivå 19 , vilket (enligt SCB:s statistik över<br />

konsumentprisindex) motsvarar ca 25 miljarder i prisnivån 2006.<br />

Om kostnaderna i stället räknas upp med ett byggkostnadsindex 20<br />

skulle de vara drygt 50 miljarder. En grov uppskattning av<br />

kostnaderna <strong>för</strong> att bygga tunnelbanan i dag landar på cirka 110<br />

miljarder. 21 Kostnaderna <strong>för</strong> infrastrukturinvesteringar ser alltså ut<br />

att öka ännu snabbare än i byggsektorn som helhet. Driftkostnaden<br />

<strong>för</strong> tunnelbanan uppgick till 2,8 miljarder kronor år 2006 22 , vilket<br />

motsvarar ett nuvärde på ca 39 miljarder.<br />

Det faktum att byggkostnaden relativt andra priser har mer än<br />

fyrdubblats leder i sig till flera intressanta frågeställningar, som<br />

var<strong>för</strong> de ökar och om det är möjligt att sänka dem. Det ligger dock<br />

utan<strong>för</strong> ramen <strong>för</strong> denna studie.<br />

Hantering av trängsel. I Sverige brukar vi inte modellera<br />

trängsel i kollektivtrafik. Detta <strong>för</strong>farande är sällan rimligt <strong>för</strong><br />

investeringar i kollektivtrafik i centrala Stockholm där trängsel<br />

under vissa tider är stor. För tunnelbanan blir det en orimlighet<br />

19 1975 gjordes en sammanställning av byggkostnaderna eftersom tunnelbanan då i stort sett<br />

var färdigbyggd (Asker & Falk, 1975).<br />

20 Det finns olika bygg- och anläggningsindex. Vilket index som ska väljas är långt ifrån<br />

självklart.<br />

21 Beräknat med en schablonkostnad <strong>för</strong> en ny linje med dagens stationstäthet som<br />

uppskattas till drygt 1 miljard kronor per km och ett 105 km långt system.<br />

22 SL (2009). Vi har antagit att siffran var densamma år 2006 och 2009.<br />

35

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!