Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
Läs rapporten här - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2012:5 Inledning<br />
<strong>ekonomi</strong>ska lönsamhetskriterier. Det bör <strong>här</strong> poängteras att<br />
kalkylutfall ändå ofta tolkas i absoluta tal i Sverige 8 , inte minst <strong>för</strong><br />
stora objekt, i den meningen att objekten har en större chans att<br />
ingå i planen om den visar på positiv lönsamhet 9 .<br />
Även om alla är överens om att nyttor måste jäm<strong>för</strong>as med<br />
kostnader så finns det givetvis stora skillnader när det gäller tilltron<br />
till <strong>för</strong>mågan att fånga dem på ett riktigt och <strong>för</strong> olika individer och<br />
verksamheter rättvisande sätt. Byggkostnader är svåra att räkna rätt<br />
på (vilket en stor mängd internationella studier visar), däremot går<br />
alla kostnadsposter att fånga och det är få som ifrågasätter<br />
grunderna <strong>för</strong> hur beräkningarna ska göras. Nyttor kan vara lika<br />
svåra att kvantifiera som kostnaderna men i nyttoberäkningar finns<br />
ibland poster som inte beräknas alls <strong>för</strong> att de är svåra att värdera<br />
(till exempel intrång och stadsmiljö). Andra nyttor är svåra att<br />
kvantifiera. Svårigheten att kvantifiera beror på att flera antaganden<br />
och modeller behövs som alla innehåller osäkerheter. Det krävs<br />
nämligen prognosantaganden (hur tror vi att exempelvis sysselsättningen<br />
kommer att <strong>för</strong>ändras framöver), prognosmodeller (hur<br />
många kommer att använda en ny väg) och effektsamband (hur<br />
många liv sparas när fler väljer en säkrare väg). Det är dessutom –<br />
föga överraskande – kontroversiellt att värdera sådant som nyttan<br />
av ett statistiskt liv eller lägre utsläpp av koldioxid.<br />
Det är viktigt att understryka att den samhälls<strong>ekonomi</strong>ska<br />
kalkylen normalt används <strong>för</strong> att prioritera mellan olika investeringar<br />
och inte <strong>för</strong> att bestämma den totala budgeten <strong>för</strong> infrastrukturinvesteringar.<br />
Där<strong>för</strong> är det oftast inte avgörande att<br />
kalkylen exakt avspeglar nyttan av en investering i absoluta tal, utan<br />
viktigare att den avspeglar den relativa nyttan av en investering<br />
jäm<strong>för</strong>t med andra investeringar.<br />
Forskning har visat att rangordningen av olika investeringar i<br />
transportsektorn är robusta <strong>för</strong> relativt stora osäkerheter både i<br />
prognosantagande (till exempel framtida oljepris), i värderingarna<br />
(till exempel värdet av statistiskt liv och koldioxid) och olika typer<br />
av modellfel. 10 Däremot kan, som sagt, vissa effekter och<br />
värderingar inte fångas med nuvarande kalkylmetodik, exempelvis<br />
intrång i naturområden, <strong>för</strong>bättrad stadsmiljö eller vissa externa<br />
arbetsmarknadsnyttor. Dessa effekter är olika viktiga <strong>för</strong> olika<br />
8 Men till exempel mindre så än i Storbritannien (Web-TAG) där man klassificerar<br />
kalkylutfall på en skala mellan Mycket hög lönsamhet och Mycket olönsamt.<br />
9 Eliasson & Lundberg (2010).<br />
10 Se Lundberg, Börjesson, och Eliasson. J. (2011) samt de Jong, Daly, Pieters, Miller,<br />
Plasmeijer och Hofman (2007).<br />
23
Change language