IDROTTSBLAD - Urheilumuseo

More documents

Recommendations

Info

ETT UTT ALANDE. Af idrottens främste banerförare i Norge (Se F. 1. 1904 s. 13:)) ha vi haft förmånen få mottaga en synnerligen välvillig skrifvelse, ur hvilken vi icke kunna underlåta att citera några rader. Det heter bl. a. • ,Her i Norge er idra::tsarbeidet udover landet i god og sund gja;nge, hvis man s;.etter sig det som mål, att man skal söge idr:etten gjort almen, så den kan komrne hele nationen tilgode som sådan. I enkelte större byer stilles fordringerne nu på grunde af s;.erlig fremragende dygtighed hos enkelte så höit, at den skrcemmer' mange fra akti\• deltagelse, fordi de på forhånd har opgivet håbet om at kunne deltage i konkurrance. :\1en da er man efter min opfatning na::r gra::nserne af det skraaplan, hvor det atter vil ba::re nedover bakke. Thi vistnok trcenger man enkelte fremragende dygtigheder, der ligesom kan vise vei en og målet; men når disse bliver saa dominerende, at alle andre ligesom blir nul og ingenting - da er der fare påfmrde for det sunele rationelle idnetsarbeide. Konkurrancer bör derfor - efter min opfattning - ikke arrangeres med så höie fordringer for öie, at der enten krceves en tn:ening så omfattende, at man delvis bliver nödt til at for- Åbo turnförening efter en uppvisning ar 1001. FINSKT IDROTTSBLA D. Åbo turnförening år 1884. sömme sit daglige arbeide af den grund, eller også forårsager, at man forbruger mere kraft, end hvad der virkelig er fuldt forsvarlig. ldnetten er et middcl til noget höiere, ilzke nogct mål. Konkurrancer er nödvendige. - lad mig gja::rne sige et nödvendigt onde; men selve målet, det er at udvikle en sund, kraftig, arbeidslysten og handledygtig ungdom, - en ungdom, som skaffer landet velstand, mcn også tryghed, mrend. - -- - - - F (r. Seeberg. NÅGRA ORD OM ÅBO TURNFÖRENING. Abo turnförening, en af landets äldsta gymnastikföreningar, stiftades år 1883. Under sin tidigare verksamhet utgjordc denna förening stödet, kring hvilket ortens gymnastik- och idrottsintresserade ungdom fylkade sig. Sedan befrämjandet af den fria idrotten numera öfvertagits af annan förening, har föreningens arbete på de sista tiderna nästan uteslutande omfattat höjandet af intresset för ordnad gvmnastik. Öfvertygad om att det öppna, okonstlade, ungdomligt glädtiga sinnet och en god sam- FINSKT IlJRUTTSBLAD. 3 Föreläsare, ledare och deltagare vid de gymnastiska feriekurserna vid U niversitetet Dessa kurser, om hvilkas mål och pian särskilda upplysningar tidigare ingått i F. 1., försiggingo från den 2 tili den 14 januari. lntresset för kurserna måste anses hafva varit synnerligen lifligt i det att deltagarnes antal varit c:a 40, däraf ett halft tiotal svenskatalande. Visserligen har fortgången af kurserna gestaltat sig väsentligen annorlunda än man ursprungligen hade tänkt sig, detta beroende därpå att talrika särskildt finskatalande hade infunnit sig, hvilka ej motsvarade hörighetskänsla böra finnas förenade just hos gymnasten, har föreningen sträfvat städse för uppnåendet af fin, ädel hållning både vid fristående och redskapsgymnastik samt att utlemna det med gymnastiken oförenliga, men tillika fasthålla vid det, som förmår uppehålla håg för gymnastik. Såsom ett belysande exempel på det varma intresse, som kommit föreningen tili del från enskilda medlemmar, kan framhållas, att bland de gymnaster, som för närvarande aktivt deltaga i öfningarna, fortfarande finnas två, som voro med, redan då föreningen stiftades. Föreningens bestyrelse utgöres af hrr Emil Lindroos ordf. Carl Rönnberg sekr., Karl F. Hellsten kassör samt hrr Carl Frenckell och John Rönnberg öfriga ledamöter. Abo turnförenings nuvarande ledare är apotekar Birger \Vegelius; hans företrädare under föreningens verksamhetsperiod hafva \·arit: A.lbin Hagman 1883-84, And. Kron- Helsingfors. de kvalifikationer man vid planerandet af kurserna hade förutsatt som nödiga för blifvande kursdeltagare. 1 trots häraf har dock tillfället otvifvelaktigt lämnat varaktiga positiva resultat. Viktor Heikel har föreläst anatomi, fysiologi och hälsolära på svenska. K. Rikala på finska; Ivar Wilskman och Gösta Wasenius ha ledt den fristående och hrr Jakobsson, Planström, Husgafvel, Gustafsson, Gren, Westerholm och Solstrand redskapsgymnastiken. ström 1885-88, Einar Rancken 1889-90, Aug. Blomberg 1890-94, Emil Lindroos 1895-1900, Carl Rönnberg 1901-03. Medlemsantalet, som vid föreningens stiftande var cirka 30, har sedermera ökats och minskats; högsta antalet torele varit inemot 80 under den tid en afdelning för äldre herrar existerade. Nuvarande medlemsantalet är cirka 50. Förutom uppvisningar, hvilka såvidt möjligt hållits årligen, har föreningen delvis föranstaltat, delvis tagit initiativ tili gymnastik- och idrottsfester på orten, men föranstaltar äfven andra tilbtällningar, bland hvilka senare en årligen återkommande julgris städse varit en efterlängtad festlighet. I klubblokalen sammankomma medlemmarna efter hvarje gymnastikalton. där gymnastikfrågor m. m. diskuteras. Aboit.
4 FINSKT DROTTSBLAD. 0 BREF FRAN JY\ARIEHAJY\N. Sedan några rader från :Vlariehamn senast voro synliga i F. I., har ett spirande idrottslif gjort sig märkbart å orten. Förtjänsten, af att en del statsungdomar under sommarmånaderna fingo en välbehöflig rekreation genom tennisspel, tillkommer den fortfaraiinde lifaktiga kvinnliga gymnastikföreningen, som genom inköp af nät och tillbehör gjorde ett raskt och bra slag i saken. Att föreningen vid gymnastikfesten i Viborg var representerad Iänder den äfvenså tili heder. Den manliga gymnastikföreningen ristade geirsodd efter ett tynande halfårigt lif och dog utan ära. Måhända återuppstår den, om intresset vaknar .. Som ett surrogat för gvmnastiken öfvar sig en handfull intresse;ade i brottning, men att denna idrott, om ock i och för sig god, icke kan ersätta gymnastiken, inses väl. Fäktningen ä r icke helt förgäten ; visserligen är det endast fyra klingor som korsas, ocb anmärkningsvärdt nog föras tvenne af dem af kvinnliga händer. Bland skoleleverna är intresset för gymnastik och idrott rätt stort. En bland ungdomarna blef i somras promoverad tili simmagister, ocb detta skall väl sporra flere tili försök. Senaste höst egde en tät1an i g ränsbollkastning rum, och ådagalades stor hurtighet af de bägge lagen. En stafettlöpning, tili hvilken förberedelser pågingo, måste inhiberas på g rund af att vägarna blefvo uppblötta. En idrottsförening har numera bildats inom skolan. Hvad den kan komma å stad, får emellertid framtiden utvisa. En uppsats i tidningen Åland behandlade nyligen frågan om anläggande af en idrottsplan, och i sammanhang därmed riktades tili stadens ungdom en uppmaning att sammansluta sig till ett idrottsförbund. Verkan af denna påstötning är ännu ej förspord, men vore någon tid icke att förlora såväl hvad det ena som det a ndra vidkommer. Att omhulda skidlöpningen i stad och på lands bygd vore det närmaste arbetsfältet för idrottsförbundet. F SPORT 1 SOLSKENS LANDET. FRÅN RIVIERAN. Man behöfver blott få veta. att bland de tili ett antal af f1ere hundra tusenden uppgående främlingar, som under säsongen de- Från parkerna i Monte Carlo. cember-april uppehålla sig längre eller kortare tid eller helt öfvervintra vid Rivieran, engelsmän och amerikanare, m. a. o. den anglo-saxiska rasen, mest göra sig gällande, för att man skall förstå, hvarför sporten i alla dess lormer spelar en så framstående roll i det för öfrigt så exklusiva rivieralifvet. Naturen i och för sig i detta Europas soligaste hörn inbjuder osökt tili turistsport. Ett landskap, mera än sjöalperna egnadt för såväl målmedvetna som mållösa färder och vandringar, kan Yäl knappast tänkas. Det ligger ju nära tili hands, att rid- och körsport bland den aristokratiska publiken skall hafva många vänner. En enastående ekipagelyx presteras under promenadtimmen, då man kan få se hundratals ekipagen paradera. .-'\.npassningen af häst- och vagnsrnatc· rialet tili hvarandra fyller etikettens och den goda smakens fordringar i minsta detalj. Under januari försiggå i l\'izza icke mindre än fem stora hästkapplöpningar, och i mars för· siggå Frankrikes största tra ftäf1ingar i hippodromen vid V ar. Stora internationella regattor ega rum under våren, och flere segelklub bar med ett stort antal fark oster existera i städerna längs Rivieran. Medelhafsregattorna stå ju h.ögt i kurs på den internationella s porthimlen. ,Steamyacbting" är en sport. som mykket f1orerar vid Rivieran, och det hör inga· lunda tili sällsyntheterna, att de amerikanska matadorerna lwmma den långa vägen från sitt hemland på egna fartyg. Naturligtvis hafva Albions söner styrt om, att tennis och golf kunna spelas, tyskarna hafva ett par turnhallar, och velodromer finnas här och där. Dufskytte är en viktig rivierasport och idkas mest i :'vlonaco, där äfven täflingen om , världschampionskapet - i skytte försiggår i januari. Den lycklige segraren får såsom pris ett dyrbart konstföremål, 20,CX:X) fr. och 35 °; o af insatserna. lnloppet tili hamnen i Nizza. Under senaste år har motorsporten i hög g rad gripit omkring sig på Rivieran. Automobilisternas , framfart" är förskräcklig. Ett omtyckt nöje är att besegra de starka vägstigningarna i Sjöalperna. Motorbåtstäflingarna i Nizza äro rcdan berömda. Ibland händer det under dem, att någon båt hittar på att brinna upp och att besättningen med nöd kan räddas till lif\'et. I sportväg är intet omöjligt på Rivieran, hvilket bevisas däraf, att det i Nizza finnes en skridskobana för - rullskor. H. S-11. TÄCKTA SIJY\HALLAR. I. Det hände mig en gång under den kalla årstiden, att jag på gatan i en stor utländsk stad, till hvilken jag nyss ankommit, mötte en gamma! bekant och kamrat, om lwars därvaro jag icke haft någon aning. Sedan vi utbytt de första hälsningarna, frågade han mig, hvart jag var på väg och föreslog att göra mig sällskap. /.,len då han på denna fråga fick tili svar, att jag var på väg ut att taga mig ett simbad, förlorade han fullkomligt fattningen och gaf sina känslor luft i utropet : .. Ar du alldeles galen människa, som tänker gå att simma midt i vimern". Han såg väl misstrogen ut, då jag förklarade, att så ingalunda var fallet och att det hörde till mina vanor att året om, så vidt möjligt, dagligen taga simbad. Scdan han mimiskt uttryckt en mängd frågetecken och utropstecken, sade han : ,Ja, men a lla siminrättni ngar här äro fö r länge, länge se'n stängda, vattendragen iiro fr usna, och snö ligger på rnm·ken". Sedan han sagt dctta, antog han en segerglad rnin, som sk\·allrade om, att han FINSKT <strong>IDROTTSBLAD</strong>. trodde, att jag nu skulle afstå från min , galna " föresats. Men det halp icke. Jag \·ar förhärdad och meddelade honom, att jag egde kännedom om detta förhållande, men atL det icke rubbade mitt beslut att simma , hvi ll{et jag ämnade förverk liga uti den kommunala simhallen vid X-gatan. Protesterna, frågorna och de ironisl'a anmärkningarna voro slut. Vi hade hvardera badat, duschat och simmat, och vi hade börjat från början igen, fast vi , voro vordne rene", ty vi ville icke kunna slita oss lösa från denna angenäma sysselsättning. .l\1in vän var fullkomlig t eröfrad. Han kunde icke nog högt prisa denna badform och den utmärkta anstalt, uti hvilken den serverades. Annu utanför inrättningen var han motsträfvig. - De enkla, men praktiskt och durabelt inrättade afkl ädningshytterna, som aflägsnade hvarje ta nke på osnygghet, tilltalade honom, och hallens luftiga, ljusa hvälfning och den stora bassängens speglande yta samt den i fonden ständigt framvällande kaskaden af friskt, rent vatten gjorde synbarligen det bästa intryck på hans estetiskt mottagliga sinne. Han fattade ett raskt beslut, att bada, och därmed var han ju vunnen. Vi började badet enligt föreskrift med g rundlig tvagning i värmestugan. Så snart dess dörrar slutit sig bakom oss, försvann all tvekan hos rnin vän. Det var ju som att komma rakt in i en , finnbastu", blott så oändligt angenämare. Den fuktiga värmen var mi ld, omkring 40 grader C., men den var dock fullt tillräcklig att verka på porerna. Vi spolade våra kroppar i de tempererade duscherna, vi tvålade in oss, så att vi sågo ut som , kritade neg rer" och vi badade våra fötter i de präktiga jotbadsbal.fonza a f hvitt porslin. /.1in vän råkade formligen i förtjusning och bar sig åt som en pojke i slyngelåldern. Jag visste icke ordet af, innan ha n gaf mig en öfversköljning frå n en balja, som jag slutligen fick såsom hatt på mitt löddriga hufvud. Sedan vi fått nog af allt det goda, som \·ärmestugan bj öd på, rusade vi ut tili bassängen, men togo i förbifarten en öfversköljning i de kalla och starka strål- och störtduscherna. Temperaturen i bassängen var tjugu grader, men den förefö ll oss ingalunda kylig. Att få tumla om i bassängen, det var nog det angenämaste af all t angenämt. Dess ytinnehåll \·ar betydligt - man hade med ledig het kunnat spela vattenpolo där - och dess dj up varierade från 90 cm t. o. m. 3 meter. På g rund häraf hyste man icke någon känsla af, att man var instängd, fången, nej man var så fri och ledig som möjligt.
Page 6: 6 FlNSKT IDROTTSBLAD. När vi gingo
Page 54:
104 FINSKT IDROTTSBLAD. FRANSKA REK
Page 74:
144 FJNSKT IDROTTSBLAD. ter. Till m
show all

IDROTTSBLAD - Urheilumuseo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?