IDROTTSBLAD - Urheilumuseo

ETT UTT ALANDE.
Af idrottens främste banerförare
i Norge (Se F. 1. 1904 s. 13:)) ha
vi haft förmånen få mottaga en
synnerligen välvillig skrifvelse, ur
hvilken vi icke kunna underlåta
att citera några rader. Det heter
bl. a. •
,Her i Norge er idra::tsarbeidet
udover landet i god og sund
gja;nge, hvis man s;.etter sig det
som mål, att man skal söge idr:etten
gjort almen, så den kan komrne
hele nationen tilgode som
sådan. I enkelte större byer stilles
fordringerne nu på grunde af s;.erlig
fremragende dygtighed hos
enkelte så höit, at den skrcemmer'
mange fra akti\• deltagelse,
fordi de på forhånd har opgivet håbet om at
kunne deltage i konkurrance. :\1en da er
man efter min opfatning na::r gra::nserne af
det skraaplan, hvor det atter vil ba::re nedover
bakke. Thi vistnok trcenger man enkelte
fremragende dygtigheder, der ligesom kan
vise vei en og målet; men når disse bliver saa
dominerende, at alle andre ligesom blir nul
og ingenting - da er der fare påfmrde for
det sunele rationelle idnetsarbeide. Konkurrancer
bör derfor - efter min opfattning -
ikke arrangeres med så höie fordringer for
öie, at der enten krceves en tn:ening så omfattende,
at man delvis bliver nödt til at for-
Åbo turnförening
efter en uppvisning ar 1001.
FINSKT IDROTTSBLA D.
Åbo turnförening
år 1884.
sömme sit daglige arbeide af den grund, eller
også forårsager, at man forbruger mere kraft,
end hvad der virkelig er fuldt forsvarlig.
ldnetten er et middcl til noget höiere, ilzke
nogct mål. Konkurrancer er nödvendige. -
lad mig gja::rne sige et nödvendigt onde; men
selve målet, det er at udvikle en sund, kraftig,
arbeidslysten og handledygtig ungdom, - en
ungdom, som skaffer landet velstand, mcn
også tryghed, mrend. - -- - - -
F (r. Seeberg.
NÅGRA ORD OM ÅBO
TURNFÖRENING.
Abo turnförening, en af landets
äldsta gymnastikföreningar,
stiftades år 1883. Under sin tidigare
verksamhet utgjordc denna
förening stödet, kring hvilket ortens
gymnastik- och idrottsintresserade
ungdom fylkade sig. Sedan
befrämjandet af den fria idrotten
numera öfvertagits af annan förening,
har föreningens arbete på
de sista tiderna nästan uteslutande
omfattat höjandet af intresset för
ordnad gvmnastik.
Öfvertygad om att det öppna,
okonstlade, ungdomligt glädtiga
sinnet och en god sam-
FINSKT IlJRUTTSBLAD. 3
Föreläsare, ledare och deltagare vid de gymnastiska feriekurserna vid
U niversitetet
Dessa kurser, om hvilkas mål och pian särskilda
upplysningar tidigare ingått i F. 1., försiggingo från
den 2 tili den 14 januari. lntresset för kurserna måste
anses hafva varit synnerligen lifligt i det att deltagarnes
antal varit c:a 40, däraf ett halft tiotal svenskatalande.
Visserligen har fortgången af kurserna gestaltat
sig väsentligen annorlunda än man ursprungligen
hade tänkt sig, detta beroende därpå att talrika särskildt
finskatalande hade infunnit sig, hvilka ej motsvarade
hörighetskänsla böra finnas förenade just hos
gymnasten, har föreningen sträfvat städse för
uppnåendet af fin, ädel hållning både vid
fristående och redskapsgymnastik samt att
utlemna det med gymnastiken oförenliga,
men tillika fasthålla vid det, som förmår uppehålla
håg för gymnastik. Såsom ett belysande
exempel på det varma intresse, som
kommit föreningen tili del från enskilda
medlemmar, kan framhållas, att bland de
gymnaster, som för närvarande aktivt deltaga
i öfningarna, fortfarande finnas två, som voro
med, redan då föreningen stiftades.
Föreningens bestyrelse utgöres af hrr Emil
Lindroos ordf. Carl Rönnberg sekr., Karl F.
Hellsten kassör samt hrr Carl Frenckell och
John Rönnberg öfriga ledamöter.
Abo turnförenings nuvarande ledare är
apotekar Birger \Vegelius; hans företrädare
under föreningens verksamhetsperiod hafva
\·arit: A.lbin Hagman 1883-84, And. Kron-
Helsingfors.
de kvalifikationer man vid planerandet af kurserna
hade förutsatt som nödiga för blifvande kursdeltagare.
1 trots häraf har dock tillfället otvifvelaktigt lämnat
varaktiga positiva resultat. Viktor Heikel har föreläst
anatomi, fysiologi och hälsolära på svenska. K. Rikala
på finska; Ivar Wilskman och Gösta Wasenius ha
ledt den fristående och hrr Jakobsson, Planström,
Husgafvel, Gustafsson, Gren, Westerholm och Solstrand
redskapsgymnastiken.
ström 1885-88, Einar Rancken 1889-90,
Aug. Blomberg 1890-94, Emil Lindroos
1895-1900, Carl Rönnberg 1901-03.
Medlemsantalet, som vid föreningens stiftande
var cirka 30, har sedermera ökats och
minskats; högsta antalet torele varit inemot
80 under den tid en afdelning för äldre herrar
existerade. Nuvarande medlemsantalet är
cirka 50.
Förutom uppvisningar, hvilka såvidt möjligt
hållits årligen, har föreningen delvis föranstaltat,
delvis tagit initiativ tili gymnastik- och
idrottsfester på orten, men föranstaltar äfven
andra tilbtällningar, bland hvilka senare en
årligen återkommande julgris städse varit en
efterlängtad festlighet. I klubblokalen sammankomma
medlemmarna efter hvarje gymnastikalton.
där gymnastikfrågor m. m. diskuteras.
Aboit.

4 FINSKT DROTTSBLAD.
0
BREF FRAN JY\ARIEHAJY\N.
Sedan några rader från :Vlariehamn senast
voro synliga i F. I., har ett spirande idrottslif
gjort sig märkbart å orten. Förtjänsten,
af att en del statsungdomar under sommarmånaderna
fingo en välbehöflig rekreation
genom tennisspel, tillkommer den fortfaraiinde
lifaktiga kvinnliga gymnastikföreningen, som
genom inköp af nät och tillbehör gjorde
ett raskt och bra slag i saken. Att föreningen
vid gymnastikfesten i Viborg var representerad
Iänder den äfvenså tili heder.
Den manliga gymnastikföreningen ristade
geirsodd efter ett tynande halfårigt lif och
dog utan ära. Måhända återuppstår den, om
intresset vaknar .. Som ett surrogat för gvmnastiken
öfvar sig en handfull intresse;ade
i brottning, men att denna idrott, om ock i
och för sig god, icke kan ersätta gymnastiken,
inses väl. Fäktningen ä r icke helt förgäten
; visserligen är det endast fyra klingor
som korsas, ocb anmärkningsvärdt nog föras
tvenne af dem af kvinnliga händer.
Bland skoleleverna är intresset för gymnastik
och idrott rätt stort. En bland ungdomarna
blef i somras promoverad tili simmagister,
ocb detta skall väl sporra flere tili
försök. Senaste höst egde en tät1an i g ränsbollkastning
rum, och ådagalades stor hurtighet
af de bägge lagen. En stafettlöpning,
tili hvilken förberedelser pågingo, måste inhiberas
på g rund af att vägarna blefvo uppblötta.
En idrottsförening har numera bildats
inom skolan. Hvad den kan komma å stad,
får emellertid framtiden utvisa.
En uppsats i tidningen Åland behandlade
nyligen frågan om anläggande af en idrottsplan,
och i sammanhang därmed riktades tili
stadens ungdom en uppmaning att sammansluta
sig till ett idrottsförbund. Verkan af
denna påstötning är ännu ej förspord, men
vore någon tid icke att förlora såväl hvad
det ena som det a ndra vidkommer. Att
omhulda skidlöpningen i stad och på lands ­
bygd vore det närmaste arbetsfältet för
idrottsförbundet.
F
SPORT 1 SOLSKENS­
LANDET.
FRÅN RIVIERAN.
Man behöfver blott få veta. att bland de
tili ett antal af f1ere hundra tusenden uppgående
främlingar, som under säsongen de-
Från parkerna i Monte Carlo.
cember-april uppehålla sig längre eller kortare
tid eller helt öfvervintra vid Rivieran,
engelsmän och amerikanare, m. a. o. den
anglo-saxiska rasen, mest göra sig gällande,
för att man skall förstå, hvarför sporten i alla
dess lormer spelar en så framstående roll i
det för öfrigt så exklusiva rivieralifvet.
Naturen i och för sig i detta Europas soligaste
hörn inbjuder osökt tili turistsport. Ett
landskap, mera än sjöalperna egnadt för såväl
målmedvetna som mållösa färder och vandringar,
kan Yäl knappast tänkas.
Det ligger ju nära tili hands, att rid- och
körsport bland den aristokratiska publiken
skall hafva många vänner. En enastående
ekipagelyx presteras under promenadtimmen,
då man kan få se hundratals ekipagen paradera.
.-'\.npassningen af häst- och vagnsrnatc·
rialet tili hvarandra fyller etikettens och den
goda smakens fordringar i minsta detalj. Under
januari försiggå i l\'izza icke mindre än
fem stora hästkapplöpningar, och i mars för·
siggå Frankrikes största tra ftäf1ingar i hippodromen
vid V ar.
Stora internationella regattor ega rum under
våren, och flere segelklub bar med ett stort
antal fark oster existera i städerna längs Rivieran.
Medelhafsregattorna stå ju h.ögt i
kurs på den internationella s porthimlen.
,Steamyacbting" är en sport. som mykket
f1orerar vid Rivieran, och det hör inga·
lunda tili sällsyntheterna, att de amerikanska
matadorerna lwmma den långa vägen från
sitt hemland på egna fartyg.
Naturligtvis hafva Albions söner styrt om,
att tennis och golf kunna spelas, tyskarna
hafva ett par turnhallar, och velodromer finnas
här och där.
Dufskytte är en viktig rivierasport och
idkas mest i :'vlonaco, där äfven täflingen om
, världschampionskapet - i skytte försiggår i
januari. Den lycklige segraren får såsom pris
ett dyrbart konstföremål, 20,CX:X) fr. och 35 °; o
af insatserna.
lnloppet tili hamnen i Nizza.
Under senaste år har motorsporten i hög
g rad gripit omkring sig på Rivieran. Automobilisternas
, framfart" är förskräcklig. Ett
omtyckt nöje är att besegra de starka vägstigningarna
i Sjöalperna.
Motorbåtstäflingarna i Nizza äro rcdan berömda.
Ibland händer det under dem, att
någon båt hittar på att brinna upp och att besättningen
med nöd kan räddas till lif\'et.
I sportväg är intet omöjligt på Rivieran,
hvilket bevisas däraf, att det i Nizza finnes
en skridskobana för - rullskor.
H. S-11.
TÄCKTA SIJY\HALLAR.
I.
Det hände mig en gång under den kalla
årstiden, att jag på gatan i en stor utländsk
stad, till hvilken jag nyss ankommit, mötte
en gamma! bekant och kamrat, om lwars därvaro
jag icke haft någon aning.
Sedan vi utbytt de första hälsningarna,
frågade han mig, hvart jag var på väg och
föreslog att göra mig sällskap. /.,len då han
på denna fråga fick tili svar, att jag var på
väg ut att taga mig ett simbad, förlorade han
fullkomligt fattningen och gaf sina känslor luft
i utropet : .. Ar du alldeles galen människa,
som tänker gå att simma midt i vimern".
Han såg väl misstrogen ut, då jag förklarade,
att så ingalunda var fallet och att det hörde
till mina vanor att året om, så vidt möjligt,
dagligen taga simbad. Scdan han mimiskt
uttryckt en mängd frågetecken och utropstecken,
sade han : ,Ja, men a lla siminrättni ngar
här äro fö r länge, länge se'n stängda,
vattendragen iiro fr usna, och snö ligger på
rnm·ken". Sedan han sagt dctta, antog han
en segerglad rnin, som sk\·allrade om, att han
FINSKT IDROTTSBLAD.
trodde, att jag nu skulle afstå från min , galna "
föresats. Men det halp icke. Jag \·ar förhärdad
och meddelade honom, att jag egde
kännedom om detta förhållande, men atL det
icke rubbade mitt beslut att simma , hvi ll{et jag
ämnade förverk liga uti den kommunala
simhallen vid X-gatan.
Protesterna, frågorna och de ironisl'a anmärkningarna
voro slut. Vi hade hvardera
badat, duschat och simmat, och vi hade börjat
från början igen, fast vi , voro vordne
rene", ty vi ville icke kunna slita oss lösa
från denna angenäma sysselsättning. .l\1in vän
var fullkomlig t eröfrad. Han kunde icke nog
högt prisa denna badform och den utmärkta
anstalt, uti hvilken den serverades.
Annu utanför inrättningen var han motsträfvig.
- De enkla, men praktiskt och durabelt
inrättade afkl ädningshytterna, som aflägsnade
hvarje ta nke på osnygghet, tilltalade
honom, och hallens luftiga, ljusa hvälfning
och den stora bassängens speglande yta samt
den i fonden ständigt framvällande kaskaden
af friskt, rent vatten gjorde synbarligen det
bästa intryck på hans estetiskt mottagliga
sinne. Han fattade ett raskt beslut, att bada,
och därmed var han ju vunnen.
Vi började badet enligt föreskrift med g rundlig
tvagning i värmestugan.
Så snart dess dörrar slutit sig bakom oss,
försvann all tvekan hos rnin vän. Det var ju
som att komma rakt in i en , finnbastu", blott
så oändligt angenämare. Den fuktiga värmen
var mi ld, omkring 40 grader C., men den var
dock fullt tillräcklig att verka på porerna. Vi
spolade våra kroppar i de tempererade duscherna,
vi tvålade in oss, så att vi sågo ut
som , kritade neg rer" och vi badade våra fötter
i de präktiga jotbadsbal.fonza a f hvitt
porslin. /.1in vän råkade formligen i förtjusning
och bar sig åt som en pojke i slyngelåldern.
Jag visste icke ordet af, innan ha n gaf
mig en öfversköljning frå n en balja, som jag
slutligen fick såsom hatt på mitt löddriga hufvud.
Sedan vi fått nog af allt det goda, som
\·ärmestugan bj öd på, rusade vi ut tili bassängen,
men togo i förbifarten en öfversköljning
i de kalla och starka strål- och störtduscherna.
Temperaturen i bassängen var tjugu grader,
men den förefö ll oss ingalunda kylig. Att få
tumla om i bassängen, det var nog det angenämaste
af all t angenämt. Dess ytinnehåll
\·ar betydligt - man hade med ledig het kunnat
spela vattenpolo där - och dess dj up
varierade från 90 cm t. o. m. 3 meter. På
g rund häraf hyste man icke någon känsla af,
att man var instängd, fången, nej man var
så fri och ledig som möjligt.

6 FlNSKT IDROTTSBLAD.
När vi gingo ut ur simhallen, utropade min
vän: ,Ack, hvarför hafva vi icke i H elsingfors
någon inrättniug, sådan smn denna /"
II.
De här bifogade illustrationerna visa de
tvenne största simhallarna i Stockholm. Den
större och nyare finnes i Centralbadet, den
mindre, som dock är respektabelt stor, finnes
i Sturebadet.
Centralbadet är en storartad, helt ny inrättning,
som började sin verksamhet denna
höst. Att det är en i hög grad tidsenlig inrättning
bevisas bäst däraf, att den invegs
med en - simupp,uisning. För oss är det
af vikt att veta, att inrättningen eger icke
mindre än fmz simbassänger. Allt öfrigt, som
den inrymmer, taga vi ingen notis om. Den
stora herrbassängen är en väldig vattenspegel,
:.!3 m. lång och lO m. bred. Afklädningshytter
finnas icke a llenast omkring själfva
hassängen, utan äfven på galleriet. Kommu"
nikationen med icke allenast värmestuga och
duschrum, utan äfven öfriga badlokaler sker
lätt och utan svårigheter, så att man städse
kan afsluta sin badprocedyr med en uppfriskande
simtur. Vid bassängens djupare del
tinnes en trampolin af ungefär kandidatens
Centralbadet.
höjd äfvensom en kraftig stålsvikt, så att den
badande saknar ej ens möj lighet att ,krumilura".
Centralbadets öfriga bassänger äro ju
små i förhållande tili denna, men de äro dock
stora nog att göra en simmande helsingforsare
afundsjuk.
Sturebadet har äfven flere bassänger. Den
största är omkring 14 m. lång och 7 m. bred.
Des lätta, luftiga konstruktion förhöjes ytterligare
genom ett starkt takljus. Mindre simuppvisningar
hafva flerfaldiga gånger hållits
där, senast vid den stora gymnastik- och
idrottsfesten 1903.
Det finnes ute i det kontinentala Europa
knappast numera någon större stad, där icke
äfven en simhall funnes. Om England är det
icke ens värdt att tala. Enbart i London uppgår
simhallarnas antal tili närmare - hundra.
I Tyskland har det under de senaste åren förts
ett formligt fälttåg för att föra fram iden om
.. Hallenschwimmbad". I Hamburg finnes det
ett flertal privata och kommunala simhallar.
Staden Berlin har förutom , Volksbrausebäder"
fem stora, präktiga kOinmunala badanstalter, i
hvilka simhallarna utgöra den mest frekventerade
delen. Dessa anstalter äro verkliga
sevärdheter.
l\1en det är icke blott de största städerna,
som bestå sig en sådan .lyxartikel.. som en
simhall, utan äfven medelstora, ja, man kan
säga små samhällen tillåta sig den lyxen.
När skola vi komma så långt i vår goda
finska hufvudstad? -
I Tyskland har det under de senaste åren
uppkommit en hei simhall-litteratur, icke blott
broskyrer, utan digra, vidlyftiga afhandlingar.
Denna litteratur innehåller en verklig guldgrufva
af teoretiska och praktiska vinkar
och råd.
.Malmö och Upsala samt mången tysk, för
att icke nämna engelsk stad med långt mindre
invånarantal än Helsingfors räknar bland sina
allmännyttiga inrättningar en simhall. När
skall H elsingfors kumia göra detsmnma?
H. 5 - n.
0
ETT SIJV\JV\AREBREF FRAN
LONDON.
Ti li Finskt idrottsblad.
Januari 190ö.
Att simsportens sättes högt i F inland det
vet· jag, och det är ju ock helt naturligt att
så skall vara i ., de tusen sjöars land." Och
att de med den rena simidrotten nu alltmera
idkade lifräddningsöfningarna i Finland ,·unnit
FINSKT IDROTTSBLAD.
Sturebadet.
stor anslutning. ser jag af referaten i tidningarna.
Hvad nu hoppning särskildt beträffar
så torde finnarna kunna lära engelsmännen
mycket i denna gren. I gengäld kunna desse
senare lära finnarna ett och annat i kappsimning,
lifräddning och vattenpolo. Hvad i
synnerhet lifräddning beträffar, så äro engelsmännens
• up·to-date.. metoder kanske ej till
fullo kända och praktiserade i Finland. Vore
därför, vågar jag framkasta, kanske nu ej
stunden kommen, då en eller ett par representanter
från det lifskraftiga Finska sjöräddningssällskapet
skulle genom ett besök i E ngland
blifva i stånd att inhämta nya ideer, som snart
skulle bära goda frukter i hemlandet? Med
, nu " menar jag ej i dag eller i denna må nad.
Jag tänker på sommarens stora täfling i simning
och lifräddning om konung Edv.rards
charmanta trofe , hvilken första gången, år
1903 vanns af engelsmän och i år genom
Hjalmar Johansson gick tili Sverige. Denna
täf1ing, hvilken jag redogjorde för i F. 1. sistlidet
år, är en kombinerad täf1ing i simning
och lifräddning och hålles i år vid Blackpool
badort strax utanför Preston å Englands
västkust.
Det är Life Saving Society som anordnar
denna täfl ing, hvilken i år komrner att, i
enlighet med ett bref från sällskapets sekreterare
mr. U 7 iltiam Henr_y , äga rum den H
och !() juli. Distanserna äro två, 440 yards

De norska deltagarna:
hrr I. Hansen, Gundersen, Röhne och 0. Hansen.
uttalande, som fälldes redan 1903: ,Lykkelig
vil den Klub blive, som engang kommer i
varig Besiddelse af den ; den vil kunne fort

104 FINSKT IDROTTSBLAD.
FRANSKA REKORD efter mästerskapstäflingarna
den 18 juni.
100 m. Tournois 11.
150 , - - G. Gautier 172fv.
- T. Hamont 23 2
2CX) 11
300 , -- R. Widmer 37 1
400 ., Soalhat 50.
500 ,. A. Lemonnier L 101 800 , H. Deloge 1.591 1,000 ,
/5.
H. Deloge 2.362 1,500 ,
/5.
Soalhat 4.01) 2 /Jo.
1,609 H. Deloge 4.27.
2,000 , H. Deloge 5.582jr,.
3,000 , H. Deloge 9.18.
4.000 ,
4,827 ,
- H. Deloge 12.36.
(3 eng. mil) - H. Deloge 15.142 5,000 ,
/c.
- H. Deloge 15.51 2 110 ,
/5.
häck - Klingelhoefer 163 200
/5.
Hendricks 283 400 ,.
/5.
, - G. Filiatre 57 1 /ö-
Höjdsprång Monier 176.
Längdsprång J. Catteau 690.
Stafsprång Gonder 369.
Kulstötning Tison 12.46.
Diskus 0. N. Eynard 43.21.
RODDREGATTORNA 1 GENEVE,
ZORICH OCH LUZERN OCH
NORDISKA RODDFÖRENINGEN,
Roddsporten är utomordentligt liflig i
Schweiz; nästan i hvarje stad, där man kan
ro, finnes åtminstone en roddklubb och i
några städer tili och med flere. Så t. ex.
eger Ziirich icke mindre än 8 roddklubbar.
Alla dessa klubbar äro förenade till ett gemensamt
förbund , Schweizer Ruder-Verband ".
SCEN UR KLUBB­
LlFVET I N. R. F.:
J>d utfärJ.
8. Dokt. Appelberg,
f. d. roddchef,
svensk.
9. V. Nordfors, ju­
ni orslag, finne.
8 9
hvilket förbund årligen athåller en regatta,
hvarvid täflas 0111 schweiziska mästerskapet
rodd.
Denna regatta afhölls i år i Geneve den
1 juli. Den 2 gick en internationell åter af
stapeln å samma ort.
Tili dessa täflingar hade inalles 108 båtar
anmälts med sammanlagdt 458 man. Utom
Schvveiz' så godt som samtliga klubbar voro
flere franska anmälda: tvänne från Paris,
tvänne från Lyon o. s. v. Äfven nordborna
representerades här, nämligen genom Nordiska
roddföreningen i Ziirich.
Bägge dagarna knöt sig naturligtvis största
intresset omkring seniors 4-outriggers, ty här
trodde man sig finna de bästa roddarena och
den skarpaste konkurrensen. Och skarp var
den i sanning. Första dagen kämpade mästarena
från 1904- See-Club Biel och nordborna
om segern, hvilken tack vare en vacker slutspurt
tillföll de senare. Roddare: Molin, Alf·
than, Moillet, stroke: Simonsen, cox Calonius.
Tid 7 ,19. Andra dagens täflan förlorade
mycket af intresse, emedan de franska klubbarna
på ett föga gentlemannalikt sätt sökte
besegra sina mot,tåndare genom att genast
FRÅN NORDISKA
RODDFÖREN!N­
GEN:
1. John Le Bel!, nr
Ii Nordfors' lag.
2. Gustaf Arppe, nr
II i d:o; roddchef.
3. E. Cronvall, nr 1
i Randelins lag.
4. 0. Alfthan, nr I
i seniorlaget.
5. S. Randelin, slag
i eget lag.
Alla finnar.
•
i början taga en lång spurt, ro in på motståndarenas
bana och sedan hela vägen förhindra
dem. Detta lyckades äfven, och inkommo
tvänne franska klubbar en från Paris och
en från Lyon som 1 och 2. Biel blef 3 och
Nordiska 4. N:o 1 :s tid 7 ,21.
Det därnäst intressantaste loppet var juniors
i samma båt. Här exellerade nordborna. De
inkommo bägge dagarna som n:o 1 och 2.
Första laget bestod af herrar Le Bell, Arppe.
Smit, stroke: Nordfors, cox: Calonius; deras
tid var första dagen 7, 162jr,, andra 7, 15. Bägge
dagarna slogo de det schweiziska rekordet.
Andra laget bestod af Cronvall, Hedström,
Collander, stroke: Randelin, cox: Rudolf.
Äfven nu försökte fransmännen sina knep,
men varskodda af seniorerna, löpte de nordiska
båtarna genast i början från fransoserna,
så att deras onda afsikter gingo om intet.
Ett lopp, som man ej kan gå tyst förbi,
var skiffloppet. Här segrade bägge dagarna
herr Hiirliman från See-Club vVädenswil.
Denne man är idealet för en skiffroddare; lång
axelbred och i besittning af en oerhörd luaft,
är han så godt som obesegrad. Här har han
mätt sina krafter med Frankrikes. Italiens,
Tysklands och Schweiz' bästa roddare och
alltid gått segrande ur striden. Hans bästa
tid för i år är 8,8, en i sanning god tid på
2,000 m bana. Tyvärr är jag nu ej i tillfälle
att presentera något foto. af honom, men
kan jag kanske göra det en annan gång.
Utom dessa ofvan nämnda lopp athöllos
ännu flere andra, men blefve det här alltför
långt att beskrifva dem alla, och äro de dessutom
af mindre intresse. då inga nordbor här
deltogo och ei heller några rekord slogos.
Om regattorna i Ziirich och Luzern kan
man säga ungefär detsamma som 0111 den i
Geneve. I dessa deltogo ätven ett par italienska
klubbar och i Luzern dessuto111 kontinenteos
förnämsta roddklubb l'vlannhei111er
Ruder Club.
Regattadagen i Ziirich blef Nordiskas märkligaste
dag under dess 28-åriga lefnad.
Hvar den än deltog, segrade den; var det i
åttan eller yole de mer eller i fyran, det var
likgiltigt, nordborna voro oöfvetTinnerliga. T.
o. m. sina gamla antagonister italienarne "Societa
Cannotieri Milano",. besegrade de. Och
i åttan, som de lånat och rott i endast 6
gånger, slogo de årets mästare så\"äl som alla
andra medtäflare.
Den vackraste segern var dock den i
yole-de-mer *) fyra. Här rodde det Randelinska
juniorlaget, som endast 1 timme tidiga:·e
segrat i junior 4-outrigger och nu således
·x·) Yole-de-meren liknar våra giggar. men äro utan
utriggare och spetsiga i för och akter.
FINSKT IDROTTSBLAD. 105
rodde för andra gången. De skarpaste motståndarena
voro innehafvarena af det italienska
mästerskapet, hvilka därtill voro utvilade. De
Randelinska gastarna segrade storartadt. de
slogo sina medtäflare med ej mindre än 16
sek. och satte därtill schweiziskt rekord 7 ,40.
I junior-laget segrade som nämts Randelins
lag, tid 7,24%. Nordfors blefn:o 2, tid 7,25 3/r;.
Bland seniorerna korn det Simonsenska laget
först, tid 7, 18, och i åttan segrade N. R. F:s
lag bestående af Le Bel!. Arppe, :VIolin, Altthan,
:\loi !Ii et, N ordfors, Smit, stroke: Simonsen,
cox: Calonius, tid 6 46.
I Luzern blefvo N. R F:s seniorer slagna
af :'vianheimarna, hvilka inkommo som n:o 1
med 7,16, N. R. F no 2 7,'22. Juniorerna
segrade som vanligt med 7,21; här deltog
endast det Nordforska laget. Randelins lag
deltog i Allenwinden löpet, där såvä1 seniors
som juniors få täfla. Här segrade äfven
Mannheimarna med 7. 17, N. R. F. blef n:o 2
med 7,19.
I Yole de merloppet segrade N. R. F:s
senior-lag med en tid af 7,41. Som af
ofvanstående framgår är N. R. F. den klubb,
som tagit de flesta prisen i år.
TV. F.
HELSINGFORS RODDKLUBBS HÖSTREGATT A
försiggick den 3 september. I den deltogo 5
manliga utriggarbåtlag, 2 kvinnliga dito, 4 kanotister
och 11 sculler.
Hufvudloppet var onekligen täflingen om
klubbens vandringshorn, , Vandringshornet" gemenligen
kalladt. Priset v.:>nns denna gång
af det segervana laget Haglund, Bergholm (ny
i st. f. Stick under den tidigare delen af sommaren)
Fuchs, Nylund, stroke och Tukeva cox.
Tld 6 m. 3 3 j5 s. Samtliga fem utriggarlag
startade.
I kanottäflan å 1 / 2 eng. mil blef Wauhkonen
efter vanligheten första man med 4 m.
46 s. och kom sålunda på 1 sekund när tili
rekordet.
I damernas täflan i utriggare å 1 12 eng.
mil vann laget Cec. Lindroos, Olga Andrejeff,
Mimmi Lindroos, Marie Andrejeff (herr A.
Andrejeff. cox) Tid 3 m. 47 3 /;; s.
För första gången anordnades vid tillfället
en scull-täflan i ett par enmans farkoster, den
ena från Adams, den andra från Noaks tid.
Pristagare blefvo I Högberg, ll Lindman och
III Haglund, de enda bland 11 deltagare, hvilkas
rodd verkligen förtjänade detta namn.
Utom täflan rodde G. Bergholm sträckan på
bästa tid.
Samtliga fem utriggarlag dellogo slutligen
i en handicaptäflan, i hvilken laget Nylund

136 FINSKT IDROTTSRLAD.
miljebåt - och tyngden ökas ansenligt. En 6,5o
m. sådan väger ungefär 250 kg.; en 8 m.
500 kg.; en 12 m. 900 kg. och en 18 m.
2,000 kg.
Naturligtvis söka konstruktörerna bygga
racerbåtarna så lätta som möjligt. Många
utföra t. o. m. för vinnande af största lätthet
i förening med hållbarhet hela skrofvet af
metall.
Napier-båtarna t. ex. äro tillverkade af
järnbleck och åstadkomma därför alltid ett
egendomligt susanele ljud, då de ila fram öfver
vågen. Detta framkallas endast af metallens
resonnans.
Numera har man också sökt för samma
ändamå 1 använda aluminium. Denna metall
är dock föga lämplig härtill, på grund af sin
ringa hållbarhet.
Men med själfva båtens färdigställande är
arbetet ännu icke slutfördt. Insättandet af
n·otorn återstår ännu. Och denna insättning
är ofta nog rätt arbetsam.
EJV\IL LINDROOS.
Alla idrottens vänner och hyllare i Åbo
hafva tili följd af Emil Lindroos bortflyttning
från orten gått miste om en person, som nedlagt
ett betydande arbete på idrottens och
speciellt gymnastikens område.
()aktadt uppnådda 40 år, en ålder, som
hos många af våra nutida män känneteckna
maklighet och oförmåga att behärska kroppen,
Däcket påbygges.
tager Emil Lindroos fortfarande med ungdomligt
gladt sinne aktiv del i gymnastiken, öfvertygad
om, att den utgör ett värdigt medel
för uppnåendet af en sund, frisk kropp.
En af ortens mest intresserade och vakna
sportsmän, har han städse tagit verksam del
i alla på orten vidtagna förberedelser på gymnastikens
och idrottens område. Begåfvad
med en klar och sund tankeförmåga har han
städse gjort sina åsikter i sportsliga frågur
beaktade och vanligen äfven gällande. Mångårig
bestyrelseledamot i föreningen Åbo idrottsvänner
samt en af dess stiftare, har L., sedan
denna förening öfvertog ledningen af idrotten
i Åbo, spelat en afgörande roll inom densamma.
Förglömmas bör icke i hvilken stor tacksamhetsskuld
nyssnämnda förening står tili L. för
Emil Lindroos.
del utmärkta sätt, på hvilket han i många år
skött dess ekonomi.
På stadens rnera åldersframskridna gymnastikintresserade
ungdom kan hans verksamhet
dock anses haf\·a klrlrninerat och särskildt i
dcn på orten existerande föreningen Åbo
turnförening. Sedan 1883, då sistnämda förening
grundlades, har L. varit föreningens mest
tillgifna entusiasmerande medlem. Då Åbo
turnförening 1895 utsåg honom tili ledare,
motsågo alla, att föreningen sannolikt skulle
gå en händelserik framtid tili mötes. hvilket
äfven besannades. I besittning af stor ledarefö.rmåga,
ett varmt intresse för själfva gymnastrkrden
paradt med ctt sympatiskt uppträdande,
som hade tili följd ett intimare närmande gymnasterna
emellan, stod L. i spetsen för föreningens
aktiva verksamhet. Under de senaste
tio åren har L. tillika varit Åbo turnförenings
ordförande, och som sådan hade föreningen
hoppats att ännu länge vfå behålla honom.
Denna tanke har nu genom hans f1yttning
tili Vasa gått om intet.
Helt naturligt är att saknaden efter en
person, hvilken likt Emil Lindroos utgjort
stödjepelaren och medelpunkten i en framåtsträfvande
förening, måste kännas mycket stor.
Denna förlust är så mycket kännbarare, då
föreningen vid samma tidpunkt gick miste om
en annan för föreningens sträfvanden varmt
intresserad medlem. För Åbo turnförening
återstår att tili sin omtyckta f. d. ledare och
ordförande frambära ett uppriktigt tack för
den storslagna omtanke han egnat föreningen.
l angenärpt varaktigt minne står L. helt säkert
för alla Abo gymnaster, hvilka i honom lärt
sig känna och värdera den vänfasta, öppna
och genompräktiga mannen.
Framstående roddare, har L. äfven som
sådan till det sista varit aktiv. Sedan sin
vistelse i Hamburg, där han hade förmånen
att sitta i wisbelönade båtlag, har han sedermera
vid Abo roddklubb väckt lif och intresse
för rodden.
På Emil Lindroos' resliga gestalt kan om
någonsin tillämpas orden: hälsa, kraft, glädje!
R.
IDRIETTEN 1 DANJV\ARK.
Det sidste Decennium er der gaaet en Organisations
80lge over det danske Folk. Ikke
alene de eolitiske Partier specielt arbejderne
har taget Lrere af det gamle ord om Enigheden,
der g0r strerk. Ogsaa ldrrettens Dyrkere
har Bevregelsen grebet. Der findes nreppe noget
Land med en saa stor og strerk Sportsorganisation
som Dansk Idrrets Forbund. Det
F. V. SA G ULIN.
FINSKT IDROTTSRLAU. 137
Redan för många år sedan
och definitivt vid de på sin
tid väl kända "Kamraterna"s
i Helsingfors allmänna täflingar
1900 gjorde sig Jakobsson
känd som en ung sportsman
af hög rang. Man kan
ej utan möda erinra sig en
sportgren, i hvilken han ej
skulle täflat, och lika svårt är
att påvisa en gren. i hvilken
hans uppträdande skulle varit
rent dilettantmässigt. Hans
specialitet blef dock småningom
gymnastiken, i hvilken
han obetingadt måste sägas
besitta ett verkligt geni, som
i Movitz' och hans lärjungars
skola fått den rykt och ans,
som gifvit detsamma den fullkomliga
virtuositetens prägel
och gjort honom tili en prydnad
ej allenast för Helsingfors
gymnastikklubb, i hvilken han
fått sin utbi!dning, utan äfven
för hela den finska gymnastiken.
Jalle Jakobsson
folografi af år 190.5.
omfatter alle Grene af Legems0velser uden
Undtagelse og treller ikke mindre end 25,000
medlemmer. Et ganske smukt Resultat i et
Land med en Befolkning paa 2 1 / 4 million
Mrend, Kvinder og B0rn.
Saa godt som alle Konkurrencer udskrives
nu i Forbundets Navn, og de mange Underafdelinger,
Fagforbundene (Boldspil, Athlet,
Athletik, Roning, Fregtning, Gymnastik o. s. v.)
afholder aarlig Mesterskabskampe, hvartil Forbundet
udsretter Prremier. Forbundet !edes af
en Bestyrelse paa 20 Mand, hvori findes Reprresentanter
for alle Fag; dens Ledere er Prresidenten,
den danske Idrrets Nestor, Admiral
Victor Hansen og Formanden, Artillerikaptain
Fritz Hansen, men desuden har Forbundet
genem Udvalg og Reprresentantskab knyttet de
fleste kendte Sportsnavne til sig.
Den Idrretsgren, som i 0jeblikket vei nok
er mest rodfrestet i den danske Nation, er Boldspillet,
srerlig Fodbold. I hver Iille Landsby
og naturligvis alle K0bstreder er der en Fodboldforening,
men Landet egner sig ogsaa
dertil, de flade Marker afgive fortrreffelige Baner.
I K0benhavn findes circa 25 Fodboldklubber,
men de store, ,Boldklubben 93", Akademikerne
og , K0benhavns Boldklub", der har
indhegnede Fodbold, Tennis og Kricketbaner,
er naturligvis de dominerende i Turneringerne.
Vort Fodboldspil er absolut af f0rste Klasse,
vore Spillere har i de sidste 10 Aar gaaet saa
flittigt i Skole hos de engelske og tyske Hold,
som jrevnlig er Grester, at de nu maa regnes
som Continentets bedste. De internationale
Kampe, der i Aar er holdt i K0benhavn med
, Preussen" fra Berlin, Mittweida'er Ballspiel
FRÖ- & BLOJV\ TSERHANDEL.
Helsingfors, Villan Arkadia. Tel. 9 77.
Utför med vana och efter alla nutidens fordringar blomsterarbeten af alla slag. Tillhandahåller allmänheten
DE BÄST A GROBARASTE FRÖSORTER i rikt urval och tili billigaste priser.

144 FJNSKT IDROTTSBLAD.
ter. Till medlemmar i klubbens täflingsnämnd,
som tillika fungerar som en kommitte för nytta
och nöje, invaldes skulptör P. Fridheim, stud.
'vV. Sundman samt hrr R. Tigerstedt, R. Persson
och J. Engelberg.
Något förslag till arbetsprogram för säsongen
förelåg icke, hvarför den nyvalda styrelsen
bemyndigades att själf uppställa ett sådant.
Ett väckt föreslag om anordnande af mästerskapstäflingar
i skidlöpning hänsköts likaså
till styrelsens behandling; styre1sens utåtande
rörande förslaget i fråga bör i sinom tid
föreläggas klubben.
TAMMERFORS SIMSÄLLSKAP har erhållit
vederbörlig stadfästelse å sina stadgar.
AKTIEBOLAGET SIMHALL, hvars stadgar
redan vunnit stadfästelse, har utsändt listor
för aktieteckning. I betraktande af företagets
allmännyttighet komma aktierna säkert att få
en strykande åtgång, synnerligast som de ej
stå å högre belopp än 10 mk. Rörande plats
för den blifvande simhallen är ännu intet bestämdt.
Därom komma aktionärerna i sinom
tid att besluta.
Inbjudare tili aktieteckningen äro: handl.
J. Tallberg, konsul E. Krogius, körsnär Aug.
Lundqvist, direktör C. von Knorring, folkskoleinspektor
A. von Bonsdorff, lotsdirektör N.
Sjöman, hamnkapten 0. W. Andsten, rådman
A. Lindberg, handl. Fr. Monten och simlärar
Uno 'vVesterholm.
ETT UNDERSTÖD AF 100 :VlK har F. I.
i år fått emottaga af Helsingfors skridskoklubbs
direktion. För det välkomna och äfven
välbehöfliga bidraget får red. härmed offentligen
tili skridskoklubben framföra sin
tacksamhet.
INSÄND LITTERATUR.
Nordiskt idrottslif 37-50, Idrcetten 37-SO,
Norskt idnettsblad 37-50, lllustrierte .'\tletik
Sportzeitung 36-50, Schwimmer-Zeitung 37
--50, Körper und Geist 9-16, Suomen urheilulehti
8-10, Frisk bris 32-36, Tidskrift
för jägare och fiskare, Finska kennelklubben,;
tidskrift för folkskolan, Sydväst, Fyren, Föreningen
tili ski-idrcettens fremme, Aarbog
1905, Majorens fiskerihistorier ved J. Preuthun
og Hogb. Wergeland, Kamratlif och skolpojkshistorier
af Erik Pallin.
FINSKT IDROTTSBLAD N:R 12
Innehåller:
Finskt idrottsblad 1906. Huru en motorbåt bygges
af Geo Levevre (4 b.) Emil Lindroos af R. (1 b.)
Jaiie Jakobsson (1 b.) Idr:etten i Danmark af Em.
Saugman; Jonsson, Helin och Henriksson (1 b.); Simpromoti
i Raumo, Finskt yachtsförbund, Ur hr Henrys
berättelse, Litteraturanmälan, (Wilskman: Idrotten i Finland),
Särskilda kortare meddelanden (1 b.}, Från organisationerna,
lnsänd litteratur.
Redaktion: (Loka! Petersgatan 20, Helsingfors)
T. 50 70. U. Westerholm (ansv.) W. Solstrand (sekr.)