Fulltext - SBU

Sökstrategier
Den inledande systematiska litteratursökningen utfördes i PubMed.
Sökstrategin finns beskriven i Bilaga 1. Databassökningarna gjordes
medvetet med mycket vida kriterier i syfte att fånga in så många potentiellt
relevanta studier som möjligt och minimera risken att missa någon
studie. Sökningen gav totalt 958 artiklar.
Denna sökning kompletterades med en sökning i PsycInfo. Sökstrategin
finns beskriven i Bilaga 1. Sökningen genererade ytterligare 3 094 artiklar.
Sammanlagt identifierades följaktligen 4 052 artiklar varav 135 visade sig
vara dubbletter. Dessa utsorterades och det totala antalet artiklar blev
3 917 stycken.
Två projektassistenter (Freij och Yourstone) granskade oberoende av
varandra sammanfattningar (abstrakt) av de 3 917 artiklarna. Av dessa
bedömdes 3 298 vara irrelevanta för frågeställningarna och sorterades
bort. I tveksamma fall gjordes en gemensam ombedömning. En forskare
(Långström) dubbelkontrollerade samtliga av projektassistenternas sorteringar.
De kvarvarande 619 artiklarna beställdes i fulltext.
Projektassistenterna och de båda forskarna (Freij och Yourstone respektive
Grann och Långström) gick igenom samtliga 619 artiklar och gjorde
en ny bedömning huruvida de uppfyllde inklusionskriterierna eller inte.
De fyra vanligaste orsakerna för att exkludera artiklar var att:
1. studien inte avsåg individer inom psykiatrin, utan utgjorde en
fängelsepopulation,
2. studien rörde våld i vårdmiljön och inte våld i samhället,
3. den rörde specialgrupper som inte ingick i översikten (t ex sexualbrottslingar
eller patienter under 18 års ålder),
4. det rörde sig om en riskfaktorstudie snarare än en diagnostisk
studie.
Ytterligare 576 artiklar exkluderades. Sökningen kompletterades med
en genomgång av referenslistorna i de kvarvarande 43 artiklarna samt
översiktsartiklar och metaanalyser om riskbedömningar. Sex artiklar
visades sig vara dubbletter och sorterades bort varför granskningen kom
att omfatta totalt 37 arbeten.
Kvalitetsgranskning
Var och en av de 37 kvarvarande studierna bedömdes med hjälp av en
granskningsmall med nio kriterier vilka beskrivs närmare nedan. Varje
kriterium värderades på en tregradig skala. Bevisvärdet byggde på en
sammanvägd bedömning av alla kriterierna. Studiens kvalitet graderades
antingen som högt, medelhögt eller lågt bevisvärde.
Det ska framhållas att den slutliga bedömningen av bevisvärdet var en
sammanvägning av skattningen av de nio definierade kvalitetskriterierna.
Kvalitetskriterierna bedömdes var och en med en tregradig skala
(låg/medel/hög), men den sammantagna globalbedömningen var inte
en strikt funktion av en 9 x 3 = 27­poängsskala där varje kvalitetskriterium
vägdes lika. Kriterierna Design respektive Urvalets storlek vägde
t ex tyngre än övriga och Interbedömarreliabilitet respektive Forskares
oberoende vägdes lättare. Varje studies bevisvärde bedömdes med stöd av
de nio kriterieskattningarna, men prövades till syvende och sist individuellt.
En enda – men avgörande – kvalitetsbrist kunde sänka ett bevisvärde
även om alla andra kvalitetskriterier var högt värderade (t ex en väl
genomförd studie som dessvärre hade ett mycket litet n, eller ett mycket
stort bortfall).
Samtliga artiklar skattades av minst en av projektassistenterna och minst
en av forskarna. Projektassistent och forskare bedömde bevisvärdet blint
för varandra.
De båda forskarna gick därefter på nytt igenom alla artiklar. I de fall där
bedömningarna inte överensstämde avgjordes bevisvärdet med konsensusförfarande.
De 37 studierna sorterades efter publiceringsår och fördes
in i en tabell.
36 R I S K B E D Ö M N I N G A R I N O M P S Y K I AT R I N – K A N VÅ L D I S A M H Ä L L E T F Ö R U T S ÄG A S ?
K A P I T E L 2 • M E TO D I K 37