26.07.2013 Views

genom Tiderna, 100 år - Värmlands Museum

genom Tiderna, 100 år - Värmlands Museum

genom Tiderna, 100 år - Värmlands Museum

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Välkomna till <strong>Värmlands</strong> <strong>Museum</strong>!<br />

Trivselregler<br />

För allas trevnad tänk på följande:<br />

• ansVar<br />

läraren har ansvar för klassen under museibesöket.<br />

Vi rekommenderar att elevgruppen g<strong>år</strong> tillsammans med sin<br />

lärare.<br />

• Var FÖrsiKtig i salarna<br />

Det är lätt att stöta till föremål med stora väskor eller ryggsäckar.<br />

använd de låsbara skåpen i garderoben så minskar ni<br />

risken att stöta till något. att dricka eller äta i utställningssalarna<br />

är inte tillåtet. Visa hänsyn vid pågående visningar.<br />

Konstverken och föremålen kan ta skada om man rör vid dem.<br />

• MatsäcK<br />

Det finns möjlighet att äta medhavd matsäck i ”Sinnet” eller<br />

”Bruket. Dessa rum måste bokas för ändamålet så att det inte<br />

krockar med museets verksamhet.<br />

KonsT<br />

<strong>genom</strong> <strong>Tiderna</strong>, <strong>100</strong> <strong>år</strong><br />

lärarhandledning<br />

Basutställning<br />

Övre plan. Prins Eugens rum.<br />

”Elden” Fritz Lindström. Foto: Lars Sjöqvist<br />

se er omkring! Det är <strong>100</strong> <strong>år</strong> som skiljer målningarna ”Elden”(1906) och<br />

”tystnaden” (2007-2008) åt. Däremellan kommer ”Badarna” målad 1951.<br />

Vad kan dessa bilder säga oss om sin samtid?<br />

Kvinnorna från början av 1900-talet som gått till stranden i långa kjolar<br />

och hatt medan 2000-talets kvinnor sitter barbenta. alla är tysta i frusna<br />

poser, stilla, begrundande utan ett synligt samtal vid vatten. trots<br />

olikheterna känner man samhörigheten mellan kvinnorna i ett tidlöst<br />

systerskap.<br />

Likheten finns även bland de nakna männen som är grupperade i en<br />

gemenskap utan ord.


ackstadkolonin<br />

skulptören och möbelsnickaren christian Eriksson föddes på Haget,<br />

Taserud en bit utanför Arvika, Värmland. Det var också hit han flyttade<br />

efter flera <strong>år</strong>s studier bl.a. i Paris. Med sig hade han sin vackra<br />

fru Jeanne och huset ”Oppstuhage” uppfördes efter hans ritningar.<br />

Huset som inhyste ateljé blev snart för litet eftersom Christian fick<br />

större och större uppdrag. Då fick hans konstnärsvänner hyra huset<br />

för en billig penning.<br />

Först att hyra Oppstuhage var det nygifta konstnärsparet Maja och<br />

gustaf Fjæstad. De tyckte trakten var underbar och byggde sig ett<br />

eget hus vid sjön racken några kilometer från arvika. Detta kan man<br />

säga var starten på kolonin. Gustaf systrar, som flyttat efter sin<br />

bror, startade vävstuga strax intill och Maja, som var textilutbildad,<br />

höll kurser och anställde väverskor som vävde efter hennes förlagor.<br />

Flera konstnärer upptäckt ljuset runt sjön och bosatte sig där. Björn<br />

ahlgrensson och Fritz lindström var två som bodde där. ture ander,<br />

Bror lind och albert Ekstam är andra som räknas till kolonin.<br />

Man bör också räkna in de skickliga hantverkarna till gruppen. smeden<br />

”Petter på Myra” anlitades ofta av christian och hans bröder till<br />

att göra beslag, gångjärn och andra utsmyckningar i metall. Han har<br />

bl. a gjort armaturen i stockholms rådhus. även hans söner ragnar<br />

Myrsmeden och göran göran var skickliga smeder.<br />

De duktiga krukmakarna runt sjön Ullen influerades också av konstnärerna<br />

och blev mer och mer konsthantverkare. Bland keramikerna<br />

kan nämnas Hilma Hjelm-Persson, född i Rackstad och under flera<br />

<strong>år</strong> anställd på rörstrand. Från 1907 drev hon egen keramikverkstad<br />

i arvika där hon tog emot lärlingar. En annan skicklig keramiker som<br />

flyttade till kolonin var Riborg Böving.<br />

alla dessa talanger samverkade. Konstnärer ritade förlagor till gobelänger<br />

och smidesföremål. Hantverkarna i sin tur inspirerades till att<br />

utveckla sina egna konstverk.<br />

Uppgifter på museet:<br />

• Studera de tre målningarna ”Elden” Badarna” och<br />

”tystnaden”. Beskriv stämningarna.<br />

• Vilka likheter/olikheter förekommer?<br />

• Titta på de olika teknikerna. Studera penseldrag.<br />

Hur är de målade?<br />

• Välj en av bilderna och skissa av den.<br />

i klassrummet:<br />

• Ta reda på vad en parafras är?<br />

• Se på olika parafraser. ”Trolovningen” av Jan van Eyck<br />

är ett verk som det har gjorts flera parafraser av.<br />

Edvard Munchs ”skriet” är ett annan.<br />

• Gör en parafras av den målning du skissade av. Du själv<br />

och människor du känner ska finnas med i målningen.<br />

• Redovisa din parafras för klassen.<br />

• Vilka rättigheter hade kvinnorna i början på 1900-talet?<br />

• Hur var synen på kvinnan och vilken status hade hon?<br />

• Skolan, jämför utbildningar för kvinnor och män<br />

vid denna tid.<br />

• Vad är skillnaden mot idag?<br />

Finns det liknande företeelser?

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!