Pedagogiskt- och publikt utvecklingsprogram för ... - Länsstyrelserna

Pedagogiskt- och publikt 

utvecklingsprogram 

för Äskhults by 2007-2014 

Skötselrådet för Kulturreservatet Äskhults by 2007 

Kultur & Turism Kungsbacka kommun, Länsstyrelsen, Västkuststiftelsen, Stiftelsen Äskhults Gamla By, Länsmuséet Varberg.

”Vision Äskhult” 

Del 2: Utvecklingsprogram för pedagogiskt och publikt arbete. 

Skötselrådet för kulturreservatet Äskhults by 2007

Förord 

I kulturreservatet Äskhults by i Kungsbacka pågår sedan ett tiotal år ett mycket långsiktigt och ambitiöst 

arbete. Målet är att rekonstruera en agrar kulturmiljö kring sekelskiftet 1800. För dagens besökare 

blir den som ett ”titthål ned i historien”; ett enastående pedagogiskt hjälpmedel och ett viktigt besöksmål 

i kommunen och länet. Äskhult är vidare en av de tre viktiga hörnstenarna (med Fjärås Bräcka 

och Tjolöholm) inom den framgångsrika kommunala satsningen ”Kungsrike”, med ”Tidsresan”. 

Många är de parter som samarbetar med kunskapsuppbyggnad, vård och förmedling i Äskhult. Inom 

ramen för länsstyrelsens förvaltning av kulturreservatet samordnas parternas arbete genom reservatets 

skötselråd. 

År 2002 utarbetades ett första Strategi- och utvecklingsprogram för Äskhults by 2002-2010 (”Vision 

Äskhult”), vilket de finansierande parterna Kungsbacka kommun, Västkuststiftelsen och Länsstyrelsen 

behandlade i fullmäktige respektive styrelser och ställde sig bakom som en gemensam plattform för 

det fortsatta arbetet. ”Vision Äskhult” redovisade mål och utvecklingsförslag med finansieringsplan 

för Bebyggelse och bytomt, Marker och landskap, Pedagogisk och publik verksamhet, Service och 

tillgänglighet samt Marknadsföring. 

Skötselrådet har nu som ett nästa steg tagit initiativ till en fördjupning av delen Pedagogisk och publik 

verksamhet. Etnologerna, tillika pedagogerna, Inger Widhja och Britta Nyström, har fått i uppdrag att 

tillsammans utarbeta detta programförslag, vilket därefter beretts av skötselrådet som ställt sig bakom 

programförslaget. 

Skötselrådet överlämnar härmed detta förslag till utvecklingsprogram för den publika och pedagogiska 

verksamheten i Äskhults by 2007-2014, motsvarande två politiska mandatperioder, till huvudmännen 

för behandling. Det är Skötselrådets förhoppning att berörda parters huvudmän ska kunna 

ställa sig bakom programförslaget och därmed tydliggöra mål och staka ut en långsiktig plan för den 

publika verksamheten i Äskhults by. Programmet ska ses som ett måldokument och innebär att finansiering 

och budget bereds årligen i samverkan och utifrån respektive parts givna förutsättningar. 

Skötselrådet för Äskhults by 

Halmstad 6 februari 2007 

Mats Folkesson 

Länsantikvarie

Förord 3 

Inledning 7 

1. Service och tillgänglighet 

1.1 Parkering 8 

1.2 Besöksanläggning 9 

1.3 Entré 9 

1.4 Marknadsföring 9 

2. Landskap och bytomt 

2.1 Bondens sysslor 10 

2.2 Bytomt, kålgårdar ocn 

mullbänkar 11 

3. Personal 

3.1 Pedagogisk personal 12 

3.2 Personal i kaffestugan 13 

3.3 Gårdskarl och gårdsfru 13 

3.4 Personalutbildning 14 

4. Gårdarna i byn 

4.1 Gårdarnas inriktning 16 

4.2 Bengts 16 

4.3 Derras 17 

4.4 Jönsas 18 

4.5 Göttas 20 

5. Inventarier 

5.1 Föremål 24 

5.2 Föremålsvård 24 

5.3 Rekvisita 25 

5.4 Lokalvård 25 

6. Programverksamhet 

6.1 Programutbud 26 

6.2 Föreläsningar/temadagar 27 

6.3 Skolprogram 27 

6.4 Barnprogram 28 

6.5 Temastigar 29 

6.6 Kursverksamhet 29 

6.7 Friskvård 29 

7. Besökare 

7.1 Besöksstatistik 30 

7.2 Skolor 30 

7.3 Turister 31 

7.4 Grupper 31 

7.5 Övriga besökare 31 

7.6 Tillgänglighet 31 

Bilagor 

1. Kostnader 33 

2. Kartor bebyggelse 35 

Dokumentation av bebyggelsen 

i Äskhults gamla by 

3. Skötselråd, litteratur, 

36 

källor och kontaktnät 41

Vem var Näcken? 

Del av skolklass i programmet ”Skogsväsen i folktron”.

Inledning 

Vårt uppdrag har varit att utveckla den pedagogiska och publika verksamheten i Äskhults by, att se visioner som om vi hade 

obegränsat med pengar. Det har varit en spännande uppgift att tänka möjligheter och inte fastna i omöjligheter. Vårt mål har 

varit att planera besökarnas möte med de gamla Äskhultbornas vardag men också hur de firade högtider och kalas. Vi har försökt 

besvara frågor som hur vi på bästa sätt kan förmedla vårt kulturarv, vad vi vill att besökarna ska minnas efter sitt besök, 

hur vi kan få byggnader och miljöer att kännas autentiska och sist men inte minst, vad ett levande landskap är. 

Vi har gått igenom material från lands- och folkminnesarkiv, besökt Länsmuseet Varberg, hembygdsmuseet i Kungsbacka, 

Borås Textilmuseum och tagit del av Irene Karlssons fantastiska samling av hallandssöm. Vi har haft möten med en referensgrupp 

som bestod av kommunantikvarie Wivi-ann Reit, antikvarie Pablo Wiking, museibonde Thomas Carlsson, 

biolog Kill Persson och länsantikvarie Mats Folkesson. 

Var och en av de fyra gårdarna har vi gett en egen profil. Jönsas gård har vi valt att göra rent museal. Här ska man kunna 

stiga in i stugan och få en vision av bybornas vardagsslit men också uppleva hur de firade årets högtider. Vår vision är att 

Göttas gård ska bli en skolgård där barnen i lugn och ro ska få pröva på och lära sig några av självhushållets sysslor. 

På Derras gård ska lantrasdjuren få sin hemvist i stall, svinhus och ladugård. I manhuset föreslår vi att en bondesnickares 

miljö återskapas och att folkkonsten ska få komma till synes. Derras manhus ska delvis också innehålla personalutrymmen. 

Huvudbyggnaden på Bengts gård ska fortsättningsvis tjänstgöra som kaffestuga för besökare. I ladan inreds förråd och 

utrymmen för diverse publika program. Utmarken ska bli mer integrerad med övrig verksamhet med självguidade turer i 

landskapet, visning och föreläsning om olika marksysslor med mera. Vi ska öka tillgängligheten med fler anpassade program, 

förhoppningsvis nå fler grupper som t.ex. äldreomsorgen och grupper med nya svenskar. Vi vill också få företag att upptäcka 

Äskhult som en lämplig plats att förlägga personalträffar till, både aktiverande men också avstressande. Med en ny entrébyggnad 

ska vi också kunna svara upp till besökarnas krav på service och kvalitet. 

Vi vill tacka Länsstyrelsen som gjort det ekonomiskt möjligt att skriva denna utvecklingsplan. 

Vi vill också tacka Carina Fredriksson på turistbyrån för fin layout. 

Kungsbacka hösten 2006 

Inger Widhja och Britta Nyström

Service & 

Tillgänglighet 

1.1 Parkering 

BAKGRUND 

Den parkeringsplats som idag tillhör byn är inte tillräcklig. 

Detta märks under evenemangsdagar, då parkeringsvakter 

krävs. Många ställer sig också uppför 

vägen vilket kan vara hindrande för utryckningsfordon. 

Vid större evenemang, som midsommarafton, används 

Bengts åker som tillfällig parkeringsyta. Delar av denna 

åker kommer planenligt att odlas upp. 

Då verksamheten har många besökare under vissa evenemang 

och nu planeras att utvidgas, behöver befintlig 

parkering utökas. I Vision Äskhult ( 00 - 010) vilken 

antogs 00 i kommunfullmäktige, skrevs följande om 

parkeringsmöjligheter: 

”En förutsättning för att den publika verksamheten 

skall kunna utvecklas - med ökade intäkter som följd- 

är en utvidgning av parkeringsplatsen. Den publika och 

pedagogiska verksamheten i Äskhult är till största delen 

en kommunal verksamhet. En utvidgning av P-platsen 

är därför en kommunal angelägenhet.” 

För detta ändamål anlitades landskapsarkitekt Kerstin 

Teutsch. Hennes förslag var att låta P-platserna smälta 

in i omgivningen, där träd och buskar naturligt finns 

kvar, samt att man inte upplever platsen som tom parkeringsyta 

under lågsäsong. 

MÅL 

De tidigare ovan ställda målen som ännu inte har införlivats 

gäller även för 00 – 01 : 

”En förutsättning för att den publika verksamheten 

skall kunna utvecklas - med ökade intäkter som följd- 

är en utvidgning av parkeringsplatsen. Den publika och 

pedagogiska verksamheten i Äskhult är till största delen 

en kommunal verksamhet. En utvidgning av P-platsen 

är därför en kommunal angelägenhet.” 

FINANSIERINGSPLAN - Parkering 

År Kungsbacka 

Kommun 

00 00.000:- 

00 .000:- 

009 .000:- 

Länsstyrelsen 

Halland 

Västkust- 

stiftelsen 

010 10.000:- 

011 10.000:- 

01 10.000:- 

01 10.000:- 

01 10.000:-

1.2 Besöksanläggning 

BAKGRUND 

I Vision Äskhult presenterades en framtida informationsanläggning 

innehållande toaletter, inklusive handikapptoalett, 

ett grovkök för avlastning av kaffestugan 

och ett rum kombinerat för föreläsning och möten. Det 

fanns även önskemål om en informationslokal för broschyrer, 

försäljning av bland annat litteratur och vykort 

samt slöjd. Denna vision har ännu inte förverkligats 

och kvarstår fram till 01 . 

MÅL 

Vi föreslår att det vid ”entrén” till Äskhult uppförs en 

mottagningsbyggnad eller två som associerar till den 

torpbebyggelse som tidigare funnits på den intillliggande 

lyckan, söder om parkeringen.* Byggnaden 

ska innehålla tre toaletter varav en handikapp, ett 

grovkök för beredning, utrymme för informationsmaterial 

med biljettköp och ett litet mötesrum. Läget för 

byggnaden ska vara i nära anslutning till parkeringen. 

* Här bodde sockenskomakarparet Lars Persson och Anna Andersdotter 

samt sockenskräddarparet Johannes Larsson och Karin Jönsdotter. 

FINANSIERINGSPLAN - Besöksanläggning 


Kommun 

00 

00 

009 

010 , milj* 

011 

01 

01 

01 


Halland 

Västkust- 

stiftelsen 

1.3 Entré 

BAKGRUND 

Besökarna betalar entréavgift då byn är öppen 1 maj - 

0 september, kl. 11-1 , alternativt till kl. 1 . Med entrébiljett 

har man tillträde till byggnaderna, vandra i de 

pedagogiska stigarna i utmarken eller att deltaga i något 

evenemang. Besökarna kan välja mellan att lösa en dagbiljett 

eller ett säsongskort. Önskas guidning tillkommer 

ytterligare avgift. 

MÅL 

Budgeten för den publika verksamheten bygger på entréavgifter. 

Att betala entré betyder också att besökarna 

kan förvänta sig service och ett kvalitativt innehåll. 

Nuvarande entré, som är förlagd uppe i byn, flyttas ned 

till parkeringen vid fägatans början. Personalen kan 

välja mellan att vistas utomhus eller inne i informationsstugan 

vid dåligt väder. Fördelen med denna 

placering är att när besökarna lämnat parkeringen kan de 

fritt ströva i eller runt byn utan att personalen behöver 

söka upp dem för betalning. Målet med att känna sig 

förflyttad 200 år bakåt i tiden blir då mer påtagligt utan 

entré på gårdsplanen. 

1.4 Marknadsföring 

BAKGRUND 

Äskhults by ingår i Kommunens Kungsrikesatsning. 

Turistbyrån i Kungsbacka har sedan flertalet år utgett en 

informationsbroschyr på svenska, engelska och tyska, 

vilken delas ut gratis på turistbyrån samt i Äskhults by. 

År 00 producerades en video om byns restaureringsarbeten, 

avsedd för skolbruk. Videon har delats ut gratis 

till skolor och föreningar, och kan köpas av privatpersoner 

i byn. År 00 skapades en hemsida för Äskhult 

(genom Kultur & Turism) som uppdateras varje år av 

intendenten. År 00 framtogs en Lätt Läst broschyr om 

* Denna kostnad är uppskattad och förutsätter extern medfinansiering. Se sid 

byn, samt en ny informationsbroschyr med färgfoto. 

Marknadsföring av byn har skett på turistmässor, samt 

genom annonsering, mestadels i lokalpressen.Västkuststiftelsen 

har bekostat en informationstavla om reservatet 

vid parkeringen, där även en infotavla om säsongens 

program finns. 

MÅL 

För att nå ett högre besöksantal, till .000 personer, 

krävs en större satsning på marknadsföring/annonsering 

utanför kommunen. Hemsidan bör utvecklas 

och följa med ny teknik, besökaren ska kunna ladda 

ner broschyrmaterial om Äskhult innan besöket, samt 

att personer med olika handikapp, till exempel synskadade 

ska kunna hitta ljudfiler om byns historia. 

Informationsmaterial om de nya kulturstigarna ska tas 

fram, en enkel folder med karta, samt en grundligare 

skrift om landskapets historik och biologi. Även en ny 

informationsskrift ska tas fram med sammanfattning av 

de olika restaureringsarbeten som skett under åren. På 

sikt ska även en Äskhultsbok II lanseras. Dessa skrifter 

bekostas av Västkuststiftelsen och Länsstyrelsen. 

Hemsida, annonser och marknadsföring bekostas av 

kommunen. 

FINANSIERINGSPLAN - Marknadsföring, 


Kommun 


Halland 

Västkust- 

stiftelsen 

00 .000:- .000:- .000:- 

00 .000:- 10.000:- 

009 0.000:- 10.000:- 

010 0.000:- 00.000:-* 10.000:- 

011 0.000:- 10.000:- 

01 0.000:- 10.000:- 

01 0.000:- 10.000:- 

01 0.000:- 10.000:- 

* En bok skall produceras 

9

10 

Landskap 

och Bytomt 

2.1 Bondens sysslor 

BAKGRUND 

Ett restaureringsarbete pågår i syfte att återskapa och 

levandegöra en bymiljö omkring år 1 00, före den 

agrara revolutionen. 

001 anställdes av Västkuststiftelsen, med ekonomiskt 

stöd från Länsstyrelsen en bonde i byn 

för att bruka markerna på ett traditionellt sätt med 

hästar och betesdjur av äldre lantraser. Under viss tid 

får han hjälp av extra personal. 

På inägorna odlas idag några hektar med äldre grödor 

såsom vårråg, svart- och vithavre, korn och lin. 

Restaureringsarbete pågår för närvarande med åker-, 

ängs och betesmarker. Ängsbacken mellan bebyggelsen 

och parkeringen samt delar av slåtterkärren i den norra 

ängsmarken slås traditionellt med lie. Övriga delar av 

ängsmarken betas eller slås med hästdriven slåttermaskin. 

I ängarna skördas också stubbskott av lövträd 

till ved och stängselstolpar. 

På utmarkens ljunghedar samt i några hagar betar får 

och nötboskap där viss mark behöver stängslas. 

Andra lantrasdjur som grisar och höns finns i byn. 

Djurhanteringen tar en stor del av Bondens tid i anspråk. 

Till Bondens arbete hör också utglesning av skog, 

iordningställande av naturstigar med spänger för 

framkomligheten, grindar och stängsling. 

MÅL 

Att en heltidsbonde med tidvis hjälp ska kunna sköta all 

denna mark och därtill djur med samma metoder som 

de fyra gårdarnas folk gjorde för 00 år sedan är orealistiskt. 

Det rationella bruket av markerna kolliderar 

med det pedagogiska arbetet. Moderna maskiner och 

redskap bör i görligaste mån undvikas under publik tid 

för att ge besökaren ett så trovärdigt helhetsintryck som 

möjligt av den kulturhistoriska miljön i Äskhult. Alla 

publika utrymmen ska under programsäsong hållas fria 

från modernt emballage, förvaringskärl och så vidare. 

Djurens skötsel och markens beredning med vårbruk 

och skörd måste prioriteras. Tiden är ofta knapp varför 

det är nödvändigt för Bonden att helt kunna ägna sig åt 

gårdens skötsel. 

Bonden ska i första hand arbeta med markvården och 

inte vara engagerad i den direkta programverksamheten 

då han är bunden att producera. Han kan, när detta är 

möjligt, prioritera att utföra göromål i närheten av eller 

vid gården de dagar då grupper är inbokade och då i 

tidsenlig klädsel och så historiskt riktiga redskap som 

möjligt. 

Vi föreslår att anställa en gårdskarl för skötsel och 

publikt arbete i byn, se . Personal.

2.2 Bytomt, kålgårdar 

och mullbänkar 

BAKGRUND 

Idag sköts bytomten av guiderna. Efter förslag i rapporten, 

”Gårdsmiljöer, mullbänkar, kålgårdar och trädgårdar” 

skriven av Maria Nyman-Nilsson, Freriksdals 

friluftsmuseum på uppdrag av Länsstyrelsen (199 ) 

sköter guiderna kålgårdar och mullbänkar på ledigastunder 

mellan andra sysslor. 

Bytomten med dess kålgårdar och mullbänkar följer 

Vision Äskhults intentioner med växtmaterial samt 

utseende så långt det är möjligt, cirka 1 0- 00 år bakåt 

i tiden. Jordprover, så kallad makrofossil, har tagits på 

olika platser i byn och skickats till analys för fröbestämning. 

Dessa undersöks av Botaniska institutionen i 

Göteborg. 

Gräsytor mellan byggnaderna har under många år 

klippts med moderna klippaggregat. 

MÅL 

En trädgårdsarkitekt tillika trädgårdsmästare har på 

uppdrag av länsstyrelsen tagit fram en skötselplan 

avseende bytomt, kålgårdar samt mullbänkar. Planen 

kommer att ligga till grund för den årliga skötseln av 

bytomten. 

I skötselplanen ingår bland annat: 

l De fyra gårdstunen ska friläggas från ”gräsmatta”, så 

att de underliggande flata stenblocken åter blir synliga. 

l Träd ska hamlas och lövkärvarna ska torkas och 

förvaras i ladorna. 

l Äldre sorter av äppelträd ska föryngras, vilket redan 

påbörjades hösten 00 . 

l Björnbärsnår och krusbärsbuskar ska bevaras samt 

de buskar och träd, bland annat krikon o mirabell, som 

var vanliga i början och mitten av 1 00-talet. 

l Kålgårdarna ska utökas efter storskifteskartans anvisning. 

Växelbruk kan då ske med potatis, rovor, bönor 

med mera. 

l Kålgårdarna ska inhägnas, för att hålla betande får 

och kreatur borta från grödorna. Djuren ska kunna 

flyttas runt i byn för bete, så bytomten hålls fri från 

växande ogräs. 

l Mullbänkarna ska rensas från ”moderna” växter och 

de äldre arterna ska föryngras. 

l Kopior av gamla bikupor kan som tidigare stå uppradade 

vid Göttas mullbänk. Rekonstruerade bikupor 

efter gammal modell kan sättas upp i söderläge bakom 

Göttas ladugård och skötas av en biodlareförening. En 

kontakt med denna förening är redan tagen. 

l Gräsytor och slänter mellan byggnaderna ska slås 

med lie samt komposteras. 

l Äskhults egenproducerade rotfrukter ska vinterförvaras 

i jordkällare. Utrymme ska ges så att självförsörjning 

av fröer och annat utsäde är möjligt. 

l All personal ska vara välinformerad om växtnamn 

samt användningsområde. Guidepersonalen sår, ansar 

och skördar samt sköter mullbänkar runt de fyra 

boningshusen. Dessa arbeten kan med fördel utföras 

under öppethållandetider och då alltid med tidsenliga 

arbetsmetoder, redskap och kläder. 

Se mer under Personalutbildning . 

l Byta ut befintliga trädgårdsmöbler mot mer 

tidsenliga. 

Trädgård/bytomt ska skötas av gårdskarl, en nyinrättad 

tjänst från och med 2007, se finansieringsplan sid 13. 

11

1 

Personal 

3.1 Pedagogisk personal 

BAKGRUND 

År 00 fanns följande funktioner i byn vilka är anställda 

av Kungsbacka kommun; en intendent, en kulturpedagog, 

en vaktmästare inklusive entré/guide, en extra 

guide samt fyra timanställda i kaffestugan. Vid stora 

evenemang anställs tillfällig parkeringspersonal. 

Intendenttjänsten inrättades 00 . Tjänsten innebär 

ansvar för pedagogisk och publik verksamhet samt för 

budget och personal. 

Intendenttjänsten är en halvtidstjänst på årsbasis, 

+ % i fyra månader. 

Kulturpedagogen säsonsanställs på timmar maj-september. 

Entrépersonal arbetar under hela säsongen. 

En extra guidepersonal kallas in helger, högfrekventa 

dagar och vid semestrar. 

MÅL 

För att få stabilitet i verksamheten är det viktigt att kunna 

behålla samma personal till nästkommande säsong, 

att lära upp ny varje år tar kraft och tid. Ett förslag är 

att öka kulturpedagogens tjänst och kombinera den med 

fler sysslor, även under vinterhalvåret. 

Vi behöver en gårdskarl som under sommarhalvåret 

sköter bytomten, kan guida samt under delar av vintern 

vårda och tillverka ny rekvisita. Funktionerna Gårdskarl 

och Gårdsfru (kulturpedagog) är tillsammans en 

heltidstjänst som delas på två personer ( 0% vår-sommarsysslor, 

och 0% höst-vintersysslor.) 

Delar av tjänsten (cirka 40%) kan finansieras genom 

omprioritering av övrig personal. Se mer . Gårdskarl. 

I takt med verksamhetens utveckling bör intendenttjänsten 

utökas, förslagsvis till månader 100% år 

00 och på sikt till en heltid. 

Det är viktigt att all personal är välinformerad om 

kulturreservatets alla delar, det vill säga landskapet 

och byns restaureringar, byns historia samt säsongens 

programutbud. För att kvalitetssäkra verksamheten ska 

personalen vara serviceinriktad, språkkunnig och kunna 

informera om ”Kungsrikes” alla besöksmål. De bör 

vara utbildade inom ämnesområdena och ha möjlighet 

till vidareutbildning. (se . Personalutbildning). 

Personalen ska ha olika ansvarsområden med uppföljning. 

Klädseln ska vara tidsenlig.

3.2 Personal i kaffestugan 

BAKGRUND 

Från år 00 tillhör även kaffestugan förvaltningen för 

Kultur & Turism. Fyra timanställda på deltid turas om 

att arbeta i kaffestugan under högsäsong samt helger 

vår och höst. De tar också emot grupper under för- och 

eftersäsong då kaffestugan är ”stängd”. Tillsammans 

delar de på nära fyra månader heltid, timmar/vecka i 

sju veckor. I dessa timmar ingår även städning fem timmar/vecka. 

Tillkommer timmar för gruppbokning samt 

helger hela säsongen. 

MÅL 

Kaffestugans personal ska kunna avlösa entrépersonalen, 

kunna guida vid behov samt finnas tillhands i 

butiken i den nya entrébyggnaden. 

Då entrébyggnaden inreds med ett kök enligt Miljö & 

Hälsas normer kan bakning av bröd med mera ske här 

av samma personal. 

3.3 Gårdskarl och gårdsfru 

BAKGRUND 

Ett önskemål har varit att kunna integrera Bondens 

arbete med programverksamheten för att på ett naturligt 

sätt kunna förmedla kunskap om det äldre kulturlandskapet, 

inägor och utmarker, och alla de arbetsmoment 

som förekom i äldre tid. Detta har varit svårt att genomföra 

då Bonden varit upptagen med mark och djurvård. 

Byggnaderna och inventarierna har behov av kontinuerlig 

tillsyn och vård. 

MÅL 

Besökaren ska ges möjlighet att aktivt få ta del av olika 

arbetsmoment som förekom på en gård under självhushållningens 

dagar. För att kunna åstadkomma detta 

behövs en heltidstjänst fördelat på två personer, till 

exempel en kvinna och en man. Båda kan arbeta som 

guider/pedagoger under sommarsäsong och som vaktmästare, 

lokalvårdare, föremåls- och rekvisitansvariga 

under vinterhalvåret. De kan också tillverka rekvisita 

och vårda stugornas inredningstextilier samt guidernas 

kläder. En besparing kan här göras eftersom de senare 

tjänsterna idag köps in. Gårdskarlen/Gårdsfrun kan 

vara en länk mellan bonden och besökaren. De kan 

fungera som”arbetande” guide/kulturpedagog/vaktmästare 

vid slåtter, hamling, vårbruk, flyttning av djuren, 

stängsling, röjningsarbete med mera. De kan ta med 

besökarna till Bonden och handleda besökarna i det 

pågående arbetet. 

Ett mångsidigt Gårdskarlspar/kulturpedagoger kan under 

säsong gestalta två av byns tidigare innevånare, för- 

slagsvis Johannes Svensson som kom till Äskhult 1 

och hans hustru Christina Pehrsdotter, född på Derras. 

För att göra byn mer levande kan de i dessa roller utföra 

enklare gårdssysslor och hantverk såsom underhåll 

av husen, vårda föremål och tillverka rekvisita. 

Finansiering av verksamheten i Äskhults by 

Nedan redovisas kostnaderna för personalen som är den 

enskilt största kostnaden för att bedriva den publika 

verksamheten i Äskhults by. Ytterligare poster som 

kostar är sophämtning, marknadsföring, broschyrmaterial, 

livsmedel till kaffestugan m m. Intäkterna som 

finansierar delar av verksamheten utgörs av entréavgifter, 

intäkter från kaffestugan och försäljning av 

Äskhults souvenirer, år 00 var det ca 0.000 kronor. 

Ett årligt anslag från Kungsbacka kommun ges med 

00 000 kronor. 

Intäkterna förväntas öka med åren då verksamheten 

utvecklas. 

FINANSIERINGSPLAN - Personal (inklusive personalutbildning ca .000 kronor/år, Kungsbacka kommun) 

År Funktioner i byn Kungsbacka Kommun Länsstyrelsen Västkuststiftelsen 

00 Intendent, kulturpedagog, entrépersonal, 

extra guide/entré, kaffepersonal. 

Gårdskarl (m. bidrag av Lst och VKS.) 

.000:- 0.000:- 0.000:- 

00 Intendent + 1 månader .000:- 0.000:- 0.000:- 

009 0.000:- 0.000:- 0.000:- 

010 Intendent + månader 9 .000:- 0.000:- 0.000:- 

011 100 .000:- 0.000:- 0.000:- 

01 Intendent + månader 111 .000:- 0.000:- 0.000:- 

01 11 .000:- 0.000:- 0.000:- 

01 11 .000:- 0.000:- 0.000:- 

1

1 

3.4 Personalutbildning 

BAKGRUND 

Det har inte funnits någon planerad ekonomi för vidareutbildning 

för personalen i Äskhult. All personal har inte 

önskvärd kunskap inom gamla hantverk, etnologi, kulturmiljö 

med mera. Arbetsuppgifterna har mest handlat om 

guidning och information till besökarna. För att levandegöra 

byn enligt Vision Äskhult krävs mer ämneskunskap. 

MÅL 

Det krävs en bred kunskap för att guida i en kulturhistorisk 

miljö som Äskhult. Kunskaper om byn som 

kulturreservat med dess historik och personerna som 

levde här insatta i ett historiskt omvärldsperspektiv är 

viktigt att känna till för all personal. Även insikt i byns 

odlingar, utmarker, djurbestånd och vilka arbetsmoment 

som här förekommer under året är grundläggande teoretiska 

kunskaper. Den tillgängliga guidehandledningen 

som regelbundet uppdateras ska inför varje säsong 

studeras av guiderna och kulturpedagogerna. 

Programutbudet för skolor och specialgrupper kräver 

dessutom praktiska kunskaper. 

Att även ha kunskap i händerna om det man förmedlar 

ger en större trygghet i arbetet som guide och pedagog. 

Besökaren får en lärorik och kulturhistoriskt trovärdig 

upplevelse vilket gör Äskhult till ett intressant besöksmål 

med hög kvalité. 

FÖRSLAG PÅ PERSONALUTBILDNING 

l Hur mjölkade man och hur gjorde man smör och vilka 

olika sorters ostar gjordes i det gamla bondesamhället? 

l Hur gick vedhanteringen till? 

l Hur klipptes fåren och vad gjorde man av ullen? 

l Hur gick linberedningen till och vad gjorde Äskhults 

kvinnor med den färdiga linneväven? 

l Hur tillredde de maten och hur och var förvarades 

den under de olika årstiderna? 

l Hur städadeoch tvättade man förr och hur sköttes den 

personliga hygienen? 

l Hur gick slåtter till? 

l Vilka djur fanns och vad hade de för funktioner? 

l När och hur skedde ljungbränning? 

l Hur användes utmarken? 

För att ge en äkthet åt miljön läggs också stor vikt vid 

personalens klädsel. De ska ha insikt och förståelse för 

det tidiga 1 00- talets sätt att klä sig och de klädnormer 

som då gällde. 

Personalen ska ges möjlighet till en utbildning där de 

kan ta del av de traditioner, seder och bruk som förekom 

under ett år i ett bondehemman under 1 00- talets 

första hälft. Undervisningen är fokuserad på de praktiska 

momenten men med teoretiska inslag. Dialektala ord 

och uttryck är lika viktigt att få med som den folkloristiska 

delen med sagor, sägner, skrock och skrönor. 

Förslagsvis sker utbildningen ett veckoslut en gång i 

månaden från augusti till och med april. Inledningsvis 

ska utbildningen introduceras med en historik om lantbruket 

i Halland genom Länsmuseet Varberg. 

Några exempel på sysslor under ”Bondens år” 

Augusti: l skörda kålgårdens grödor l sylta och safta 

l torka frukter l kärna smör och ysta ost 

September: Hur grödorna odlades i Äskhult och hur 

man förvarade och förädlade dem l skörda säden 

med skära, binda till kärvar och hänga/ställa den för 

torkning och hur den förvaras på logen l präjlatröskning 

på logen och med tröskvandring l malning på 

handkvarn och i skvaltkvarn l bakning av traditionella 

brödsorter 

Oktober: Slaktmånaden ägnas åt djuren och förädlingen 

av slaktmaten l grisslakt med allt vad det innebär 

l blodet vispas och tas till vara för att bli korv, pudding 

eller paltbröd l köttet styckas och saltas, torkas, röks 

l tarmarna skrapas och rensas l hackmaten blir till korv 

och dylikt l urinblåsan tas tillvara för blivande lykta 

November: l kläderna och inredningstextilierna 

l tvätta med aska och tillverka såpa 

December: l förberedelse inför julen l maten l 

dekorationerna l traditionerna l ljusstöpning 

Januari: l hur städningen gick till l hur den personliga 

hygienen sköttes 

Februari: l ullens beredning l linets beredning 

l prova på att brodera någon detalj från ett hängkläde 

eller list med traditionellt material och teknik. 

Mars: l tappa björkarna på sav, brygga enbärsdricka 

l folklig läkekonst, koka salva och förbinda sår 

l vårröjning och avbränning av fjolårsgräs och våreldar 

April: l riva potatis och göra potatismjöl och gryn 

l färgväxter (torkade växter, rötter, lavar och bark) 

l förberedelser för sådd 

Utbildningen kan med fördel ske i samarbete med 

Länsmuseet Varberg, länshemslöjdskonsulenterna, 

hembygdskonsulenterna, hembygdsföreningarna och 

Hushållningssällskapet samt med hembygdsforskare 

Irene Karlsson i Åsa. Hemslöjd Västra Götaland kan 

konsulteras då det har förekommit liknande utbildning i 

deras region.

Gårdarna 

i byn 

4.1 Gårdarnas 

inriktning 

BAKGRUND 

De fyra gårdarna i Äskhult har genom seklerna förändrats 

exteriört och interiört efter ekonomiska förutsättningar, 

olika krav på standard med mera Alla manhusen har 

ursprungligen varit ryggåsstugor. Innertak har efter hand 

satts in, väggar har tapetserats och om- och tillbyggnader 

har skett. Efter en brand i mitten av 1900-talet förstördes 

Jönsas ombyggda mangårdsbyggnad vilken senare ersattes 

med en ryggåsstuga (från Ramsjöhall) i den ursprungliga 

traditionella byggnadsstilen. Gårdarna är spartanskt 

inredda med möbler och föremål från det gamla äskhultsborna 

samt från Nils Brogrens privata samling. 

MÅL 

Genom att utnyttja byggnadernas olika interiörer med 

så små förändringar som möjligt kan byns historia 

berättas och levandegöras omkring två hundra år 

bakåt i tiden. För detta krävs föremål och rekvisita 

samt tillverkning av textilier efter gamla förelagor. En 

extern person sökes för inredning och iordningsställande 

av miljöer i de olika byggnaderna. Länsstyrelsen 

finansierar renovering av ”fast” inredning såsom golv, 

tapetsering, fönsterfoder med mera. Kommunen har det 

ekonomiska ansvaret för tillförande av lös inredning i 

interiörerna, det vill säga textil och föremål. 

Bengts gård fick 1914 ett efter den tiden modernt kök 

varför det är lämpligt att bedriva kaffestuga här. 

Serveringen sker i dagligstugan och på gårdsplanen. 

När ny entréebyggnad är klar används Bengts kaffestuga 

endast under evenemangsdagar och för gruppbokningar. 

Tidsperspektiv: Sekelskiftet 1900. 

Derras gård blir djurgård och delvis publik med fokus 

på folkkonst. Inredningen i ladugård med stall och 

svinhus ska anpassas efter dagens krav för djurhållning. 

Två rum i manhuset används av personalen som tidigare 

medan dagligstugan visar en av Äskhults familjers 

bisyssla i form av en snickarverkstad kombinerad med 

bostad. Tidsperspektiv: Cirka 1 -1 0. 

Jönsas gård blir ett renodlat museum där en ålderdomlig 

inredning med verktyg och redskap visas upp både 

i manhuset och i ladugården. Många museala föremål 

finns att tillgå tack vare Nils Brogrens mångåriga samlande. 

Begränsade öppettider. 

Tidsperspektiv: Tidigt 1 00-tal. 

Göttas gård blir en skolgård där undervisning kan ske 

inom kulturhistoria, slöjd och hantverk. Gårdsmiljön 

ger en naturlig avskildhet från övriga besökare så att 

undervisningen kan ske mer ostörd. När gården inte är 

inbokad är den öppen för alla. 

På Göttas vind inreds ett litet museum med de sista 

brukarnas föremål, snickarverktyg med mera. Detta 

”museum” öppnas vid speciella visningar. 

Tidsperspektiv: 1 0. 

Totala kostnader för textil inredning samt inköp/nytillverkning 

av föremål och rekvisita är ca 00 000 kr för 

de fyra gårdarna. Kostnaden har delats för de kommande 

sju åren, se finansieringsplan, samt sid 33. 

FINANSIERINGSPLAN - Gårdarnas interiörer 

År Kba kommun 

Textilier m.m. 

00 


Fast inred. 

00 000 kr 0 000 kr 

009 000 kr 0 000 kr 

010 000 kr 0 000 kr 

011 000 kr 0 000 kr 

01 000 kr 0 000 kr 

01 000 kr 0 000 kr 

01 000 kr 0 000 kr 

Västkuststiftelsen 

1

1 

4.2 Bengts gård 

BAKGRUND 

Gården är uppkallad efter riksdagsmannen Bengt Persson 

(1 9-1 ), tidigare hette gården Swens, vilket 

kan härledas tillbaka till 1 00-talet. Manhuset byggdes 

år 1 0 av sex sonsöner till Bengt Persson. Köket tillbyggdes 

år 191 , med en ”luta”. 

Gården var bebodd fram till år 19 , den sista ägaren 

hette Hanna Göök. 

Sedan år 199 har manhuset fungerat som kaffestuga 

för allmänheten. 

År 00 övertogs kaffestugans verksamhet av Kungsbacka 

kommun. Målet med kaffestugans verksamhet 

var att erbjuda ett ”historiskt” café med utbud av bröd 

och kakor bakade efter gamla recept ifrån socknen, som 

framtagits genom intervjuer av äldre kvinnor. Bakningen 

är utlokaliserad till bagerier, då ingen beredning av 

mat/bröd får förekomma i huset enligt Miljö och Hälsa. 

I häbbaret sker visning och försäljning av hantverk 

under sommarsäsong, vilket skett under flertalet år. 

MÅL 

Kaffestugan, ska vara en del av det kulturarv vi vill 

förmedla, samt belysa sekelskiftet 1900. Kaffekalas var 

förr ett sätt att umgås på, framförallt under de många 

”julakalasen” i socknen. Servering och försäljning av 

traditionellt och lokalt bakade kakor och bröd ska ske här 

fram tills ny entrébyggnad står klar. Öppet vid evenemangsdagar 

och vid gruppbokningar. Utbudet blir som 

tidigare, även av äldre sorter som till exempel gorån. 

Den säd som odlas i byn ska då det är möjligt, säljas 

som mjöl i påsar men också användas till bakning av 

kaffestugans matbröd. 

Slöjd och hantverk som säljs, ska vara bruksföremål 

och prydnadssaker av material och tekniker som fanns 

under 1 00-talet och början av 1900- talet. Eventuellt 

kan försäljningen flyttas från Bengts häbbare ner till 

den nya entrébyggnaden. 

Manhuset: 

Se sid . 

Lilla kammaren, 1B: 

Kontor för intendenten. Detta är en fördel med tanke på 

redovisning och förvaring av dagskassor. 

Storstugan, 1D: 

Inredning med möbler från sekelskiftet 1900, vävda 

gardiner, trasmattor, lampor, ljusstakar, dukar, tavlor. 

Mycket finns idag men en komplettering ska göras av 

det som saknas. Om den öppna spisen görs bruksbar kan 

eldning ske här kulna och regniga dagar. 

Köket, 1C: 

Ta fram brädgolv, dölja ny utrustning bakom trädörrar, 

nygamla pärlspåntväggar och skåp? Gamla köksredskap, 

slagbord mm Järnspisen ska vara eldningsbar. Så 

långt som möjligt ska interiören spela tidigt 1900-tal. 

Häbbaret, 1E, vänster: 

Detta rum kan används som extra utrymme för kaffestugans 

gäster samt som sammanträdesrum. Inreds i befintlig 

skick med möbler som Bengts familj har bevarat. 

Kökssoffa, kista, stol, samt ett mjölkskåp. 

I mitten av rummet ett slagbord med tillhörande stolar. 

Hantverksförsäljningen ska vara här tills vidare. 

Övervåning: 

omklädningsrum för kaffestugans personal samt förvaringsutrymme 

för kaffestugan. 

Trädgården: 

De befintliga trädgårdsmöblerna (se bild) ska ersättas 

med mer tidsenliga bord och bänkar i trä. 

Ladugården: 

Se sid . Totalrenoverades 00 och är idag så nära 

som tom på inredning. Utrymmet till höger, med stampat 

jordgolv, inredes med löstagbara träbänkar, med 

plats för en skolklass. I mitten av rummet ett gammalt 

stabilt runt träbord. På väggarna kan historik och foton 

i stora format (gärna på textil) av de sista byborna sättas 

upp. Detta utrymme används endast under säsong 

eftersom det inte kan värmas upp och fotona tas därför 

bort under vinterhalvåret. 

Utrymmet näst till vänster inreds med hyllor vilka lätt 

kan tas bort. Här ska rekvisita och föremål placeras. I 

detta rum kan även någon publik aktivitet förekomma. 

Utrymmet längst till vänster; förvaring av bänkar till 

större aktivteter, virkesförråd med mera vilka endast 

kan tas ut via en skjutlucka i väggen då dörr saknas.

4.3 Derras gård 

BAKGRUND 

Till Derras gård, som är från 1 00-talet, kom en man 

som hette Johannes Svensson. Han gifte sig år 1 0 med 

dottern på gården, Christina Pehrsdotter. Tillsammans 

fick de sju barn varav tre dog i späd ålder. Anders som 

var äldst i syskonskaran blev senare den som tog över 

gården. Fadern Johannes och äldste sonen Anders var 

skickliga snickare, svarvare och målare. De tillverkade 

och dekorerade klädkistor, skåp, träskålar, äskor och fat. 

Den sista Äskhultsbon Gottfrid Pettersson bodde här 

till början av 19 0- talet. 

Sedan 19 0- talet har manhuset uteslutande fungerat som 

personalutrymme med kök för en tillsynsman. På senare 

tid även för intendenten, guiderna, Bonden och hans 

medhjälpare. Det har även varit förråd för rekvisita. 

MÅL 

De flesta utrymmen på Derras gård ska vara tillgängliga 

för publik och inredningen ska spegla tiden omkring 

1 - 1 0 när Johannes Svensson och hans hustru 

Christina Pehrsdotter bodde här. Johannes hantverk 

ska levandegöras med redskap och material, påbörjade 

respektive färdiga exempel på hans tillverkning. Här 

kan besökaren få se vackra bemålade bruksföremål som 

tillverkades i Äskhult under 1 00- talets första hälft, 

både autentiska och repliker. Rummets väggar ska få 

nya skikt och inredningen bytas ut och ersättas med 

tidsenliga möbler. 

Några av manhusets rum ska fortsättningsvis endast 

vara tillgängliga för personalen. 

INREDNINGSFÖRSLAG 

Nedan hänvisningar till beskrivna utrymme, se sid . 

Manhus: 

Köket 1C, är ett gemensamt kök för personalen. Framkammaren 

till höger 1E, personalrum för ”bonden och 

hans drängar”. Förstugan 1A, farstukammaren 1B och 

storstugan är tillgänglig för publik. Här ”bor” och verkar 

Johannes och Christina. Vindsvåningen är lämplig 

som rekvisitaförråd. Ett önskemål är att få spisen i storstugan 

eldningsbar för att göra interiören mer levande 

och därmed öka det kulturhistoriska värdet. 

De redskap och verktyg som ska finnas i storstugan är: 

l klosåg l täljyxa för dimensionering av virke 

l spännsågar, flera olika; till kapning, kontursågning, 

sinkning m.m. l hyvlar; oxhyvel, skrubbhyvel, rubank, 

putshyvel för bearbetning l specialhyvlar; profilhyvlar, 

nothyvel till spår och falsar, frishyvel till dörrspeglar, 

gradhyvel och grundklots för gradning, simshyvel, rundhyvlar 

m.m. l stämjärn och lockbettlar i olika storlekar 

för sammansättningar l skednavare för borrning och 

borrsväng l hammare och klubba l trampsvarv med ca 

stål l vinkelhake l passare l smygvinkel l hemtillverkade 

penslar av svinhår eller ekorrsvansar l skinntra- 

sor l näverkammar l fjädrar l färgpigment l krita 

l benlim l öl/skummjölk 

Virke: Sågas i ramsågverk om vintern och får ligga på 

tork minst ett år. Första våren ligger de täckta ute varefter 

de tas in i stugan för bästa torkning. Kantas för hand 

med yxa. l Genomsågade bräder av furu (och gran) 

l Något lövträ 

Ladugård: 

Inreds så tidsenligt som möjligt utifrån dagens normer 

för djurhållning med uppbindningar för korna och andra 

nödvändiga redskap för utfordring, gödselhantering, 

mjölkhantering, med mera. 

I logen ska ett stiftverk installeras så att Bonden kan 

tröska gårdens säd. På gårdsplanen utanför logen placeras 

under tröskningsperioden den liggande vandringen. 

Stall med vagnslider: 

Stallet inreds tidsenligt med allt som behövs för hästens 

skötsel. I vagnslidret förvaras tidsenliga åkdon och redskap 

som behövdes för att bruka jorden. Samma gäller 

utrymmet för hönsen och grisarna. 

Vid vissa programaktiviteter ska publiken på Derras 

gård till exempel kunna se Bondens häst stå uppstallad 

och tas ut för att selas, korna utfordras och mjölkas. 

1

1 

4.4 Jönsas gård 

BAKGRUND 

”Jönsas” har uppkallats efter flera generationer Jöns 

söner, vilka kan härledas tillbaka till 1 00-talet. År 

1804 finns i gården husbonden Jöns Andersson och 

hans hustru Maria Bengtsdotter samt deras treårige son 

Anders. Vidare finns här en piga och husbondens bror 

och åldrige far. År 1 0 dör hustrun kort efter barnsäng 

och husbonden Jöns gifter om sig. Med den nya hustrun 

Anna Pehrsdotter får han ett barn. 

Jönsas nuvarande manhus flyttades till Äskhult från 

Ramsjöhall och stod klart 19 0 efter att den gamla ombyggda 

ryggåsstugan totalförstördes i en brand 19 . 

Huset utgörs av en timrad ryggåsstuga med två häbbare 

och är Förlandas enda återstående byggnad av denna 

typ. 

I manbyggnadens storstuga finns idag förutom inbyggda 

och väggfasta sängar och sittbänkar några lösa inventarier 

såsom ett bord, stolar, en spinnrock, ostform med mera. 

I det västra häbbaret finns redskap och förvaringskärl 

för bakning, ölframställning och lakning. 

I östra häbbaret finns bl.a. en vävstol och kistor för 

förvaring av bland annat kläder och textilier. I nattstugan 

på vindsvåningen förvaras Nils Brogrens samling 

av äldre föremål. 

I ladugårdsbyggnaden, som är uppförd i skiftesverk, 

finns ladugård, stall, loge och lada. På logen står ett 

tröskverk och utanför den norra väggen en tröskvandring 

som köptes in år 1 9 . 

Manhuset visas för besökarna av guider och ladugården 

utgör arena för hantverkare under skiftande programaktiviteter. 

Vid något tillfälle demonstrerar Bonden 

tröskverket med tröskvandringen. 

Boningshuset är i dag sparsamt inrett och ladugården 

ger ett intryck av att vara ett ostrukturerat förråd av 

diverse redskap, emballage med mera. 

MÅL 

Jönsas manhus är den enda av Äskhults boningshus 

som är byggd i den traditionella sydgötiska byggnadsstilen. 

Huset visar en ålderdomlig exteriör och interiör 

och ska genom en tidsenlig inredning belysa tiden 

omkring 1 0 . 

Genom att lyfta fram de personer som då bodde i 

gården kan man genom dem och inredningen visa livets 

och årets högtider men även det vardagliga livet. Så 

långt det är möjligt ska byggnaden inredas med textilier 

och museala föremål från slutet av 1 00- talet fram 

till första årtiondet av 1 00- talet. Se bouppteckningar 

från till exempel Börta Månsdotter död 1 9 och Maria 

Bengtsdotter som avled 1 0 . 

Eftersom kvinnorna som bisyssla vävde för avsalu kan 

man förmoda att hemmet även ägde broderade och 

vävda inredningstextilier som sattes upp vid högtidliga 

tillfällen som jul, bröllop och begravning. Textilierna 

ska tillverkas efter tidsenliga förlagor som finns på 

Länsmuseet Varberg, Borås textilmuseum, Nordhallands 

hembygdsmuseum i Kungsbacka samt i privat 

ägo. 

Ryggåsstugan med sina häbbaren och ekonomibyggnaden 

ska vara tidsenligt inredda museibyggnader och ska 

öppnas endast vid visning med guide för att förhindra 

slitage och att föremål försvinner. 

Ladugårdsbyggnaden ska vara rensad från emballage 

och redskap som inte hör till tiden. Logen ska hållas 

öppen och ren från föremål så att slöjdare och hantverkare 

kan vara här vid olika evenemang. 

INREDNINGSFÖRSLAG 

Utförlig beskrivning sid . 

Manhuset: 

Storstugan 1C, ska dras med drättar, hängkläden och lister 

beroende på vilket högtidligt tillfälle man vill åskådliggöra. 

Sängarna ska vara uppbäddade med tidsenliga textilier 

och golv ska beströs med enris, björklöv eller halm beroende 

av årstid. Vid jul, bröllop, dop eller begravning ska 

inredningen kompletteras med för tillfället traditionella 

dekorationer som till exempel takhimmel, vagga med 

dopklätt lindebarn, granna bänkdynor. 

Vardagslivet kan åskådliggöras med spinnrock, vagga 

med lindebarn (i Förlanda socken kallas detta för att 

ligga i tana) som har klutnapp och dihorn, maten kokar 

i järngrytan i spisen och bordet står dukat i väntan på 

att husfolket ska bänka sig. Sovplatsen bakom spismuren 

väntar på att någon förbipasserande behöver 

natthärbärge. 

Om spisen i storstugan görs eldningsbar blir interiören 

mer levande och därmed ökar det kulturhistoriska 

värdet. 

Västra häbbaret, 1B: 

ska belysa självhushållningens förädling av gårdens 

produkter och rengöringen av hushållets textilier 

genom redskap, verktyg, kärl, byttor baljor med mera 

vilka man då använde sig av.

Östra häbbaret, 1D: 

Visar den textila produktionen vid gården samt förvaringen 

av textilier. Här ska finnas en vävstol med 

pågående arbete. Råmaterial som ull men framförallt 

bearbetat lin ska finnas här eftersom linneproduktionen 

var betydande i Äskhult vid denna tid. Alla redskap och 

tillbehör ska också förvaras här för att visa hela den 

textila framställningen; frörepa, bråkstol, skäkta med 

skäktstol, häcklor, spinnrock rullstol, härvel med mera. 

I häbbaret ska också förvaras klädkistor och kistor 

för inredningstextilier. Dessa ska kunna öppnas vid 

guidning och här ska de textilier som för tillfället inte 

är i bruk kunna beskådas. Räckor av linnevävnader för 

avsalu ska också förvaras här för att visa på dåtidens 

vävning för avsalu. 

Vid programutbudet ”Döden gästar”, då man vill 

åskådliggöra den tid då hustrun Maria Bengtsdotter dör, 

ska stugan dras med enklare textilier, en likbänk som 

tidigare lär ha funnits i Äskhult ska göras i ordning och 

genom en docka kan dödsbädden åskådliggöras. 

Nattstugan: 

I utrymmet över 1D, ska sparlakanssängen stå bäddad i 

väntan på att någon ska övernatta där, kanske de yngre 

medlemmarna i hushållet sov här under sommarhalvåret? 

Midsommarkvasten ska hänga här i beredskap om 

någon i gården blir sjuk. 

Även jästhankar för kommande storbak och ölbryggning 

ska hänga här, luftigt och utan direkt solljus. 

Ladugårdsbyggnaden: 

Ladugårdsbyggnaden liksom manhuset ska vara ett rent 

museum. Stall och fähus ska vara traditionellt inredda 

med museala redskap. 

Hö, halm och kärvar av säd och löv ska köras in och 

förvaras traditionellt i ladan vid säsong. Redskap för 

åkerbruket och vagnar med mera för transporter förvaras 

i en del. Alla redskap som inte är från tiden vid 

sekelskiftet 1 00 ska bort, så till exempel trösk- och 

stiftverk samt harpa. Vandringen utanför på ladugårdens 

baksida ska stå kvar. 

Vid program där tröskning ska demonstreras ska 

loggolvet användas för slagtröskning. 

Textil, Krabbasnår, tidigt 1 00-tal. 

Från Nordhallands Hembygdsmuseum. 

Nederkant på ett hängkläde, tidigt 1 00-tal. 

Textilmuseet i Borås. 

19

0 

4.5 Göttas gård 

BAKGRUND 

När Anders Persson från Gödatorp i Gällinge köpte 

gården 1755 fick den namnet Göttas. Den förste kände 

ägaren finns omnämnd i en skattelängd från år 1630. 

Han hette Amund Andersson och var då ålderman. 

År 1 9 gifter sig Anders dotter Börta med drängen i 

gården, Börge Olsson, och de får sönerna Anders och 

Olof. Svärmodern Brita Börgesdotter finns också i 

hushållet. År 1 0 dör Börta Andersdotter. 

En gungstol och ett pelarbord i storstugan berättar om 

den siste ägaren av gården. På 19 0- talet gjordes dessa 

av Albin Larsson som då nästan var helt blind. Spinnrocken 

i gården har tillhört Albins mor Gunnor. 

Manhusbyggnaden, som är en framkammarstuga i 

1 ½ plan, fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad 

1 1. Dessförinnan var det en ryggåsstuga med 

torvtäckt tak. 

Huset innehåller en storstuga med öppen härd, en framkammare 

eller häbbare vid ena gaveln med en dörr som 

leder ut mot gårdsplanen. 

Vid den andra gaveln finns en förstuga. I förstugan 

finns tre dörrar där den till vänster leder in till förstugukammaren 

där gårdens finare textilier förvarades när 

de inte var uppsatta vid högtidliga tillfällen. Gårdens 

döttrar kunde också ta emot friare här. 

Dörren rakt fram leder in till sommarköket där en av 

husets två eldstäder finns. Här lagade man mat sommartid 

och under övriga året användes det vid slakt, tvätt 

och när öl bryggdes. Här stod troligen också gårdens 

brännvinstyg de perioder under året det var tillåtet att 

bränna. 

Ovanpå häbbaret finns en nattstuga där gårdens ungdomar 

sov under sommarhalvåret och på vinden förvarades 

mjöl och säd. 

Till gården hör ett stall, ett hugghus med jordkällare 

och en ladugård. 

MÅL 

Gårdens byggnader ligger väl samlade runt gårdsplanen 

och tillsammans med buskar och träd bildar det 

en skyddad miljö och skapar trots närheten en viss 

avskildhet från de andra gårdarna. I denna miljö ska 

skolelever och vuxengrupper erbjudas skiftande program, 

alltifrån dramahistoriska lektioner till slöjdkurser 

för vuxna. Det är viktigt vid program, framförallt med 

barn, att få arbeta i en lugn miljö utan att behöva distraheras 

av föräldrar eller andra besökare i byn. 

Gården ska levandegöra tiden omkring 1 0. Börta 

Andersdotters bouppteckning från år 1 0 är utgångspunkten 

för gårdens inredning. Hushållets medlemmar 

som levde i gården vid denna tid får skapa atmosfären. 

Vid tiden omkring 1 0 var det ännu inte vanligt med 

mattor på golven. Fönstren hade endast små enkla draggardiner 

om ens några. Krukväxter i fönstren var heller 

inte vanliga i allmogemiljöer men kunde förekomma. 

Då innertak finns i Göttas har man frångått de gamla 

traditionella inredningstextilierna till viss del men fortfarande 

inreder man stugan med hängkläden och lister 

till helger och större högtider. Göttas gård ska vara 

vardag och visa de dagliga göromålen. 

Byggnadernas inredningar, redskap och föremål ska 

tåla att användas. Mycket rekvisita krävs och dessa ska 

tillverkas som kopior efter tidsenliga förlagor. 

Många föremål finns medan andra behöver nytillverkas 

eller inköpas, nya eller begagnade. 

Kläder ska tillverkas för de yngre eleverna efter utseende 

och material som användes vid mitten av 1 00- talet. 

Det är lättare att gå in i en roll när man får kläder som 

stämmer med tiden och miljön som ska dramatiseras. 

Tidsenliga kläder och föremål/kopior ökar förståelsen 

och känslan för dåtidens människor och deras levnadsvillkor. 

Skoleleverna ska med alla sinnen kunna uppleva hur 

livet tedde sig för omkring 1 0 år sedan. 

Gården är alltid öppen för vanliga besökare men reserveras 

för skolgrupper. 

Manhusbyggnad: 

Förstugan 1A: Vid ytterdörren hänger ett besman att 

väga med men som också kan tjänstgöra som försvarsvapen 

vid ovälkommet besök. 

Förstugukammaren, 1B: 

Här förvaras gårdens finare textilier i en fint målad kista 

med lås. Rummet ska vara inbjudande och ha en soffa 

som går att sitta på vid ett eventuellt besök av en friare 

till den giftasvuxna dottern i gården. 

Sommarköket, 1C: 

Önskemål om att få spisen eldningsbar. Här förvaras de 

attiraljer som behövs för självhushållets klädvård och 

matförädling. 

Stora baljor, kar, byttor och ämbar som används till 

förvaring av mat, ölbryggning, brännvinsbränning, tvätt 

med mera förvaras i något uthus eller på vinden då de 

inte används.

Vinden: 

Ett litet museum föreslås, med snickarverktyg och föremål 

från de sista brukarna. Öppet endast vid visning. 

REKVISITA FÖRSLAG 

För tvätt behövs: l lakekar med avtappningshål och 

träställning l avkokt djurskalle att lägga vid avrinningshålet 

l silpinnar i botten l såll för att sila aska 

med l asksäck l vattenhinkar l laggade kärl för blötläggning 

och fläckgnuggning l bytta för såpa l tvättbräde 

av trä l järngryta att koka i l skopa att ösa med 

l sköljtavla l klappträn l mangeldon 

För städning och rengöring behövs: l sopkvast 

l skurtvagor l skursand l vitmossa i en av näver och 

sågspån väl täckt stack i kanten av gårdsplanen 

För brännvinstillverkning och ölbryggning: l Brännvinspanna 

av koppar med tunna av trä l ölbryggningsspann 

l jästhankar l laggad träsil l stopslev 

Mjölkens förädling: 

Mjölken silas redan i ladugården eller utomhus och 

under de svala årstiderna bärs den i mjölkbytta eller 

mjölkspann in i stugan. Där hälls den upp i flatare tråg 

och får sedan stå några dagar så att grädden flyter upp 

och det går att skumma av den. Under sommaren förvaras 

den i jordkällaren. 

Till detta behövs: l mjölkbytta l mjölktråg eller 

mjölkbunke l skumsked av trä eller horn l smörkärna 

l smörask l löpmage till ystningen, hänger i en spik 

på väggen l ystekar och ostkorg 

Brödets beredning: 

Det mesta mjölet maldes i byns skvaltkvarn men när 

det var vattenbrist i bäcken, på grund av torka eller is, 

var det behändigt att kunna mala på en liten handkvarn 

hemmavid. 

Utöver handkvarnen behövs: l mjölholk eller motsvarande 

kärl för mjölets förvaring l grovsikt l finsikt 

l hårsikt (svep av trä och siktduken av tagel) l grynsåll 

för potatis- eller korngryn l baktråg l kavel 

l nagg l brödsåg för att göra skåror med i det massiva 

paltbrödet l kohorn för hålen i de jästa rågkakorna 

l brödspadar; en långskaftad grissla, en kortskaftad 

fjöl l brödkorg l gorån och våffeljärn l munkpanna 

Matberedning: 

Vid slakt behövdes yxa, såg och kniv och då får de vanliga 

duga som användes i det dagliga arbetet på gården. 

De stora fina köttstyckena saltades och/eller torkades. 

Allt annat blev till korv, syltor med mera. För att finfördela 

detta användes kötthackor. 

Korv stoppades med hjälp av korvhorn. 

Matförvaring: l laggkärl i olika storlekar behövs att 

förvara saltmaten i. l sillfjärding l kålbytta l dryckesfjärding 

för öl eller svagdricka 

Till matlagningen behövs: l kittel l gryta l stekpanna 

l halster l stekspade l stekgaffel l trefot l rivjärn 

bl.a. för tillverkning av potatismjöl l potatisstöt 

Storstugan, 1D: 

Husets största rum är ett allrum i ordets vidaste bemärkelse. 

Under den kalla årstiden är det kök, vardagsrum, 

sovrum och arbetsrum för hela hushållet. Detta ska 

synas! 

Möblerna är inte många, ett större matbord och några 

stolar, ett hörnskåp, två lösa soffor och två skänkar. 

Inne i stugan förvaras mindre och finare föremål för 

förvaring. Här ska finnas små dosor, skrin, kuttingar av 

trä och flaskor av glas. Träbyttor eller skrin att förvara 

bröd och mat i mellan måltiderna. Även en och annan 

bok ska finnas i stugan, en psalmbok och kanske en 

postilla eller katekes och en potta av koppar! Till inred- 

ningen hör också en huggkubb och yxa och törestickor 

som ligger på tork på en hylla som hänger ovanför 

spisen. Ved ligger naturligtvis också inne. 

Matlagningen sker vid den öppna härden under den 

kalla årstiden. Kärlen är de samma som används i sommarköket. 

Maten serveras och äts i storstugan under 

hela året. Dukningen och serveringen är inte så storslagen 

till vardags. Oftast äter man med enkla husgeråd 

sittande på pallar, vid ett enklare bord, en mattavla, 

framme vid spisen. 

Träskedarna slickar man av efter måltiden och sätter i 

en skedhäck eller en skedlist. 

Ovanför spisen hänger våta, mindre kläder på tork. 

Servering: l ett dussin träskedar l någon hornsked 

l träslevar l ett halvt till ett dussin trätallrikar för 

sovel l ett halvt till ett dussin träskålar för mat och 

dryck l två keramikstop att dricka ur l ett snapsglas 

l större träskålar och lerfat för soppa, gröt och välling 

l sovelfat 

Ljus: Från vårdagjämningen eller jungfru Marie 

bebådelsedag tändes inga ljus och man gick och lade 

sej med solen innan det blev mörkt. Efter höstdagjämningen 

fick ljus tändas men sparsamheten var stor. En 

lysekäring och en tranlampa finns i stugan. Någon ljusstake 

av mässing eller tenn kan finnas. På kvällarna får 

man sitt arbetsljus från den öppna elden. 

Framkammaren/häbbaret, 1E: 

Rummet för den textila produktionen. Här finns också 

sängar som är uppbäddade i väntan på nattgäster, eller 

är det gårdens eget folk som sover härute under den 

varma årstiden? 

1

Textil beredning: l lispund lin (ca 1 kg.) 

l ½ lispund linblånor (ca , kg) l ½ lispund lingarn 

(ca , kg) l 1 lispund yllegarn (ca , kg) l frörepa 

l bråka l skäktsol med skäktträ l häcklor i olika 

grovlekar l linfäste l fårsax l ullkorg l kardor 

l skrubbor l spinnrock med tillbehör l rullstol för 

spinnrockens rullar l härvel l bobinställning med 

bobiner l varpa l vävstol med tillbehör l klädkistor 

l kista för textilier l upphängda kläder på trälist med 

krokar att fästas i taket och/eller väggarna l kista med 

halv klassuppsättning kläder till skolgrupper 

l kista eller två skrin med halv klassuppsättning 

knivar, navare, sybehör etc. till skolgrupper 

Stall: 

Stallet är byggt i skiftesverk och har två enkla bräddörrar 

ut mot gården. I stallet finns delar av den gamla 

spiltindelningen kvar. 

Spiltan ska vara strödd och stå och vänta på att hästen 

ska stallas in. Här förvaras hästens seldon med mera. 

I det lilla utrymmet till vänster ska hästens foder förvaras. 

Här kan också skrymmande kärl för hushållet förvaras 

då de inte används och mindre jordbruksredskap. 

I stallet hänger: l seldon l klövjesadel l selar med 

betsel och tömmar l ryktdon 

Jordbruksredskap: l korphacka l flåhacka l spade 

l järnspett 

Ladugård: 

Ladugården är uppförd i skiftesverk och restaurerades 

00 . Byggnaden ska inredas med fähus, lada, loge och 

vagnslider. 

I ladan ska finnas foder för djuren; hö, halm och lövkärvar. 

Kärvar av den säd som odlas i Äskhult ska finnas 

på logen och gruppdeltagarna ska kunna få prova på att 

slagtröska och sålla agnarna från kornen med tidsenliga 

redskap 

I vagnslidret: l årder och harv l vagn med trähjul, 

spjälflak, höhäck, gödselflak och tjärbytta. l skottkärra 

l släde 

Utanför på väggen hänger: l skäror till sädesskörden 

l liar till höslåttern l lövknivar l nedanför intill 

väggen står en slipsten. 

Räfsor och rivor ska också finnas. 

Redskapen förvaras inne i ladan när ingen personal 

finns i byn. 

För sädesrensningen finns på logen: l såskäppa 

l ett par slagor l grovmaskigt rissel l finmaskigt såll 

l dryftetråg används vid sållning av agnarna från 

kornen l kastskopa att särskilja utsädet med l en 

stor träskovel att fösa samman kornen med och för att 

skyffla dem i sädesbinge eller tunna 

Fähuset ska stå som om vallpigan snart kommer med 

korna för mjölkning. 

Då behöver hon: l vidja och träklave för uppbindning 

av korna l skärkniv för att hacka foder l gödselgrep 

eller träskovel l hinkar för att vattna djuren l ok att 

bära dem med l mjölkpall och mjölkhink l sil med 

nålbunden silduk av svinhår eller bara granris 

Dessutom behöver hon: l tjuderpålar av trä med vidjor 

l klavar och hällor. För att ge skoleleverna förståelse 

för hur djuren förhindrades att hoppa över gärdesgårdarna. 

l gödsvinets bur 

Något/några av gårdens djur ska tillfälligt stallas in 

vid bokade skolprogram så eleverna får följa arbetsgången 

med att driva in djuren från betesmarken genom 

fädreven och för att bindas upp, utfordras och slutligen 

mjölkas. Alternativt kan skolbarnen följa med mjölkerskan 

ut till hagen och middagsmjölka kon. Pigan bär då 

med sig mjölkhink och pall.

Hugghus: 

Hugghuset är en källarbyggnad i sten med metertjocka 

väggar. Den har en påbyggnad i timmer och en tillbyggnad 

i skiftesverk som inrymmer snickarverkstad 

och redskapsbod. Här får bli en tillfällig förvaring av 

redskap och verktyg för bondens dagliga arbete i byn. 

I redskapsboden ska de verktyg finnas som är nödvändiga 

för skogsbruk och för snickeri till husbehov: 

l yxor l bila l kilar l hållhake l spännsåg l bågsåg 

l borr l navare l stämjärn l mindre hyvel l rubank 

l bandkniv l hammare l tång l täljkniv l hackor 

Här ska också finnas ett skrin med en ½ klassuppsättning 

med t.ex. knivar och handnavare i olika storlekar; 

mm, 10 mm. 

Denna kista kan förvaras i stugans häbbare mellan 

tillfällena då den används. 

Här ryms även redskap för vedhanteringen: 

l klyvyxa l bågsåg l sågbock l huggkubb 

På vedbacken finns ved prydligt staplat för torkning. 

Här finns också den ved Bonden kört hem efter vinterns 

arbete i skogen. Under våren ska det kapas och klyvas 

för kommande behov. 

I källardelen ska det under den varma årstiden finnas 

hyllor för mjölktråg. Där ska mjölken stå någon dag 

för att grädden ska flyta upp så att det går att skumma 

av den.

Inventarier 

5.1 Föremål 

BAKGRUND 

Så gott som alla föremål som finns i Äskhults byggnader, 

inklusive på vindar, tillhör Nils Brogren eller 

Kamratkretsen för hembygdsvårds samlingar. En del 

föremål har tillhört byborna, men den största delen har 

Nils Brogren köpt in på olika håll i norra Halland. Nils 

Brogren och Kamratkretsen för hembygdssvård har 

00 erbjudit sina föremålssamlingar på Äskhult till 

Länsmuseet Varberg. Länsmuseet avvaktar med mottagandet 

till vissa villkor är uppfyllda. Alla föremålen i 

Äskhult behöver katalogiseras. Föremålen har ofta legat 

för tätt i uthus och på vindar. Många av dem behöver 

repareras och vårdas. För att ge mer plats i Äskhult 

har ett magasinsutrymme, som också är lämpligt som 

vårdlokal, hyrts i närheten. 

MÅL 

Att bringa ordning bland alla föremål i byn, registrera 

samt reparera dem. Återföra föremål som tillhört de 

gamla brukarna i de byggnader där de hör hemma. 

Mindre föremål samlas på Göttas vind i ”museirummet”. 

Att använda alla de andra föremålen till att 

levandegöra alla miljöer i Äskhult, både boningshus 

och uthus. 

5.2 Föremålsvård 

BAKGRUND 

Byggnadernas inventarier består till stor del av gamla 

unika föremål vilka är oersättliga. Dessa utsätts idag för 

skadligt solljus, damm och slitage. Även av fukt då de 

förvaras i oeldade hus. Många av uthusens föremål och 

redskap har genom åren angripits av rost eller skadats 

på annat sätt. 

Tavlor, fotografier och textilier förvaras i uppvärmda 

lokaler under vintern. 

I nuläget finns ingen föremålsansvarig som kontinuerligt 

ser över skötsel- och vårdnadsbehovet av byggnadernas 

inventarier och föremål. 

MÅL 

För föremålen som finns i interiörerna samt redskapen 

i uthusen behövs en skötsel- och vårdplan. Jönsas stuga 

bör vara en lämplig placering för de mest unika och 

ömtåliga föremålen då denna stuga föreslås att endast 

vara öppen vid guidningar. Ljusinsläpp från fönstren 

kan på sikt skada känsliga föremål; färger bleks, texti- 

lier blir sköra med mera. Diskreta, glesa gardiner bör 

därför sättas för de fönster där interiören är känslig. De 

ska lätt kunna tas bort vid publika evenemang. 

Föremålen kommer i Länsmuseet Varbergs ägo att katalogiseras 

och vårdas. I ett första skede har föremål körts 

till ett magasinsutrymme i närheten. Vi behöver anställa 

person/er som registrerar och reparerar föremålen. 

I nuläget har medel sökts via kulturrådet, så kallade 

accesstjänster, för detta arbete. Kungsbacka kommun 

tar ansvar för arbetsledning och arbete på plats. 

I framtiden kommer ett avtal att upprättas mellan Länsmuseet 

Varberg och Kungsbacka kommun där museet 

blir ägare av föremålen och kommunen förvaltare av 

dem på plats.

5.3 Rekvisita 

BAKGRUND 

Av de inventarier Äskhultsborna använde sig av i 

början av 1 00- talet är få bevarade. Några föremål har 

räddats av Nils Brogren men de räcker inte för att fylla 

alla byggnaderna och för att ge en helhetsbild av hur 

människorna levde och verkade här. De föremål som 

finns är unika och ska inte användas mer än i undantagsfall. 

Deras kulturhistoriska värde gör dem oersättliga. 

MÅL 

För att levandegöra byggnaderna för den vanlige 

besökaren och framförallt för att få en väl fungerande 

skolverksamhet behöver tidsenlig och funktionell 

rekvisita, som tål att användas, tillverkas och inköpas. 

Rekvisitan ska tillverkas efter gamla förlagor och i 

samma material, tekniker och färger som speglar tiden 

som ska åskådliggöras. 

Viktigt är att alla publika utrymmen och miljöer ska 

vara rena från moderna material och föremål vid kulturhistorisk 

verksamhet. 

5.4 Lokalvård 

BAKGRUND 

Bostadshusen städas totalt fem timmar per vecka av 

kaffestugans personal. Lokalvården består av dammsugning 

och tvättning av golven. Kaffestugan städas 

varje dag vid stängningsdags. Alla bostadshusen storstädas 

varje vår och höst. 

FINANSIERINGSPLAN - Magasinering FINANSIERINGSPLAN - Föremåls vård 


kommun 


Äskhultsstiftelsen 

00 1 000 kr 1 000 kr 

00 

009 

010 

011 

01 

01 

01 

1 000 kr 1 000 kr 


kommun 

00 0000kr* 

00 0000kr** 

009 

010 

011 

01 

01 

01 



MÅL 

Inställningen till renhållning i gamla tider var inte den 

samma som i våra dagar. Ny spindelväv, halmade eller 

lövade golv med mera, ger en levande och kulturhistoriskt 

riktigt miljö. Däremot ska all form av modernt 

emballage, förpackningar och förvaringskärl rensas 

bort från alla utrymmen som publiken har tillgång till. 

Sopkvastar och skurtvagor med lokal karaktär bör finnas 

och kan med fördel användas då besökare är i byn. 

Viktigt är dock att byggnaderna ger ett intryck av att 

vara bebodda. 

På grund av Miljö och Hälsas riktlinjer är Bengts gård 

undantagen äldre tiders lokalvård så länge det bedrivs 

kaffestuga där. 

* Länsmuseet Varberg har sökt 0 000 kr via 

Kulturrådet, accesstjänster för katalogisering och 

föremålsvård år 00 . Detta är ett samarbetsprojekt 

med Kungsbacka kommun. Kostnader för datorer, 

digitalkamera med mera bekostas av kommunen. 

** För att levandegöra interiörerna behövs 1 person 

under ett år, vilket kräver extern medfinansiering.

Programverksamhet 

6.1 Programutbud 

BAKGRUND 

Den programverksamhet som finns idag har en bredd 

med anknytning till vårt kulturarv. Ämnesområderna är 

etnologi med folkets seder och bruk, naturorienterade 

ämnen som anknyter kulturlandskapet och miljövård, 

samt folkkonst (slöjd), folkmusik med mera. Programmen 

skiftar mellan guidade turer i byn och i landskapet, 

midsommarfirande, slåtterdag, spelmansstämma, hantverksdag 

(=Äskhultsdagen med olika tema), skördefest 

med bland annat provsmak av kålgårdens gröder, berättarcafé 

med olika tema från socknen och aktiviteter 

riktade mot barn. Byn har också ett eget bygdespel som 

uppförs veckan efter midsommar. Under åren utvecklas 

och varieras programmen, till exempel har husförhör 

anordnats och ett Julöppet hus. 

MÅL 

Att utveckla programmen samt rikta oss till fler grupper. 

Att dramatisera guideturerna gör besöket mer 

levande, och är möjligt med fler personal på plats. 

Genom sökning i arkiv kan bybornas liv skildras så 

trovärdigt som möjligt, vilket ger besöket en större äkthet. 

Erbjuda besökarna praktiska aktiviteter. Riktade 

program till grupper som äldre- och handikappomsorg. 

De äldre kan erbjudas minnesträffar, vilket inte bara 

ökar deras livskvalitet utan även bidrar oss med kunskap. 

Anpassa program till personer med olika funktionshinder 

och öka tillgängligheten för denna grupp. 

Se mer . 

PROGRAM FÖRSLAG 

l Införa praktiska inslag där besökaren kan prova på 

växtfärgning, hugga ved, slå med lie med mera. 

l Självguidande material ska också delas ut, som den 

nya foldern med kulturstigarna i utmarken samt en folder 

med ”Funderingar”, där besökaren ställs inför några 

outforskade frågeställningar. 

l Slöjdare kan i tidsenliga kläder sitta med broderi, 

träarbeten, korgtillverkning med mera på ett naturligt 

sätt i eller utanför stugorna. 

l Levandegöra traditionella sysslor på Göttas gård som 

tvätt, smörtjärning, växtfärjning. 

l Utökat samarbete med hembygdsgillena, samt hemslöjdsgillet 

i Kungsbacka och hemslöjdskonsulenter för 

slöjdkurser. 

l Utveckla guideturer i landskapet. 

l Ordna aktivitetsdagar där besökare kan klä sig 

tidstypiskt (låta sy upp kvinnosärkar resp. herrskjortor, 

hucklen och förkläden för utlåning). 

l Restaureringsarbete som publik attraktion, med hantverkare 

i tidstypiska kläder. När arbete utföres utlyses 

detta på Äskhults by egna hemsida/aktuellrutan. 

l Se mer under föreläsningar/temadagar . .

6.2 Föreläsningar/ 

temadagar/utställningar 

BAKGRUND 

Enstaka föreläsningar har tidigare skett på berättarcafe i 

september månad samt på Äskhultsdagen med olika teman. 

Dessa dagar är välbesökta men kan utvecklas mer. 

MÅL 

Genom att följa det gamla bondesamhällets märkesdagar 

och högtider och sprida kunskap om den lokala 

traditionen kring dessa kan temadagar anordnas. 

Som exempel kan Kristi himmelsfärdsdag nämnas. 

l Denna dag kallades förr ”den stora metaredagen” och 

kan belysa hur det kunde gå till när Äskhultsborna en 

gång fiskade i Svinsjön. 

Vilka fiskarter kan ha funnits och vilka åt man? 

Hur är fiskbeståndet idag? Har det förändrats och i så 

fall varför? 

Vilka metoder användes, vilka redskap? 

Vuxna och barn kan tillsammans tillverka metrev och 

krok samt tälja ett metspö för att slutligen pröva fiskelyckan 

i Svinsjön. 

ANDRA FÖRSLAG: 

l Bröllop och frieri 

l Midsommar – klä en traditionell midsommarstång 

med bland annat målade äggskal. 

l Humlet kan vara värt att uppmärksamma med en 

temadag. Denna för ölframställningen viktiga växt. 

Varför odlades humle och vad användes det till? 

Hur skördades humlet? Åskådliggöra ölbrygden med de 

råvaror, kärl och redskap som behövdes. 

l Demonstration av hur man vallar nötboskap och får. 

l Brukshästens dag – visa praktiska exempel på hur 

man använde hästen i jord- och skogsbruket, gärna i 

tävlingsform 

l Från säd till bröd – demonstrera och prova på olika 

trösknings- och malningsmetoder. Föredrag om bröd- 

och baktraditioner med mera. 

l Första maj – hade man bystämma i Äskhult i forna 

tider? Hur kunde det gå till och varför? Hur gjorde man 

när man synade gärdesgårdarna, med vad och varför? 

l Hantverk – vem tillverkade och vilka kunskaper behövdes 

för att tillverka de olika redskapen, föremålen, 

inrednings- respektive beklädnadstextilierna i Äskhult. 

Föredrag om skråväsendet och bönhaseriet. 

l Slåtter –hjälpa Bonden med att räfsa och stacka hö 

och pusta ut i hölasset, hur såg floran ut då? 

l De sista Äskhultsborna - 19 0- talet. 

l Äskhults djur – hur djurhygien var i äldre tider, 

nosringar, hällor och klavar för att hålla djuren på plats 

utan stängsel, gödgrisens behandling med mera kontra 

dagens. 

l Repslagning – hur tillverkades alla rep, revar och 

snören som Äskhultsborna använde. Vilka material 

användes och hur såg redskapen ut? 

Temautställningar: 

l Biodling med foton och redskap. 

l Från ax till limpa med redskap och foton på resterna 

av skvaltkvarnen från Skärsjön. 

l Restaureringsarbeten i Äskhult, både av byggnader 

och marker m.m. 

6.3 Skolprogram 

BAKGRUND 

Varje vår träffar intendenten och barnpedagoger inom 

film, konst och bibliotek från förvaltningen, kulturansvariga 

lärare från Kungsbacka kommun på ett informationsmöte. 

Här presenteras alla program för skolbarn 

i kommunen bland annat Äskhults skolprogram. Lärarna 

kan välja guidning om byns historia, lära barnen 

”läsa landskap”, gå vandring bland skogens väsen, lin- 

beredning med mera. De kan också få ”skräddarsydda” 

program beroende på vilket ämnesområden eleverna 

studerar. Dessa program har fungerat och fungerar bra 

men behöver uppdateras och förnyas. 

MÅL 

En utveckling ska ske så att barnen mer ska få träda 

in i bybornas liv: En dramapedagogisk historielektion 

med mer praktiskt arbete för bästa inlärning. Inköp av 

material samt rekvisita förstärker besöket. Se under 

Göttas gård . . 

Kläder ska sys upp i en uppsättning till -10 barn, både 

flick- och pojkkläder, förslagsvis storlek 7-8 år. Genom 

att dramatisera en händelse eller ett förlopp där barnen 

får agera iklädd en annan identitet ger en större förståelse 

och ökar inlevelsen. 

Olika självinstruerande stigar ska erbjudas parallellt 

med de dramapedagogiska historielektionen för att 

kunna dela stora grupper. 

Genom att hålla ett redskap i sin hand, känna materialets 

struktur och prova sej fram med olika tekniker 

lär sej barnet något om sin egen kapacitet och ökar 

samtidigt förståelsen för tingen de ser runt sig. Det ökar 

också förståelsen för tidigare generationers möda. Handens 

arbete ger förståelse och insikt. Det ger en stolthet 

när resultatet blir synligt. 

För verksamhet med barn i de lägre årskurserna är det 

viktigt att man ser till kvalitet framför kvantitet. 

Få barn per tillfälle ger den största behållningen för 

varje enskilt barn. De kan koncentrera sig på uppgiften 

och budskapet når ända fram. 

Nedanstående förslag är lämpliga skolprogram men 

även som programutbud för allmänheten, både för barn 

och vuxna, enskilda eller som företagserbjudande.

FÖRSLAG TILL SKOLPRGRAM 

l ”Barn i Äskhult för en dag.” 

Att dramatisera är att leva sig in till fullo. I Äskhults 

by, i annorlunda kläder, i en annan människas liv, i 

en annan tid kan barn i åldrarna sju till åtta år få leva 

som Äskhultsbarnen gjorde i början av 1 00- talet. De 

lärdomar de tillägnar sig under denna dag är ett lärande 

för livet. 

Förslag på andra teman för skolorna: 

l ”Lakesjå”, gamla tiders stortvätt. Tvätt förr, jämfört 

med i dag, var ett omständligt och tidsödande arbete. 

Enstaka plagg tvättade man upp i köket, merparten sparades 

till de stora höst- och vårtvättarna. Denna lektion 

kan ge lärarna stoff till vidare utveckling av temat tvätt. 

Kretsloppet belyses men även funderingar kring miljötänkandet. 

Högre upp i årskurserna kan man hänvisa 

till tvättdagen i Äskhult då eleverna kan undersöka de 

kemiska förloppen och askans roll i tvättproceduren. 

l traditionerna kring ”Årets och Livets högtider” som 

med fördel kan hållas i Jönsas stuga 

l från säd till bröd, Göttas gård 

l utveckling av ovanstående; teknik för alla stadier 

– kraftöverföring 

kroppen som kraftkälla – präjlatröskning 

häst och teknisk lösning som kraftkälla – tröskvandring 

kroppen som kraftkälla – handkvarn 

vatten och teknisk lösning som kraftkälla - skvaltkvarn 

l potatis – tillverka potatismjöl och höra om och prova 

på olika historiska användningsområden; puder för 

peruker och barnstjärtar, trycka mönster med stämplar 

av traditionella mönsterskurna potatisar eller rovor, mat, 

stärka textilier med mera. Göttas gård 

l kärna smör och tillverka ost, Göttas gård 

l brodera lokala mönster, Göttas gård 

l hämta material i utmarken - tillverka en enkel korg 

l metaredagen - tälja ett metspö, sno en metrev, göra 

en krok och gå till Svinsjön och meta 

l tillverka gamla enkla lekredskap, leka lekar 

l vedhantering – köra hem ved från utmarken med 

häst, kapa och klyva med såg och yxa samt stapla 

l lövtäkt – vilket löv är lämpligt som djurföda? 

– skära, binda, förvara 

l växtfärgning – vilka växter färgade kvinnorna i 

Äskhult med? 

l folklig läkekonst – vilka läkeväxter fanns i Äskhult? 

Hur används de och mot vad? 

l frukter och bär –skörda hasselnötter, björnbär, nypon, 

humle 

l sägenvandring - Björnåsens grotta, kasta sten vid 

Varpet, berättarstunder, skråck/skrönor och sagor 

l biologisk mångfald – samla, sortera fröer, rotfrukter, 

så och sätta etc. 

6.4 Barnprogram 

BAKGRUND 

Sedan år 00 erbjuds barnprogram en eftermiddag/ 

vecka under högsäsong. Programmen varierar mellan 

”Bondens arbete, mjölka och kärna smör, leka gammaldags 

lekar till att prova på slöjd. De mest populära 

programmen drar även till sig nyfikna vuxna besökare, 

vilket upplevs störande för barnen. 

MÅL 

Under sommartid kan barnprogram med fördel hållas i 

Göttas gård. Barnen behöver lugn och ro för att kunna 

koncentrera sig på sin verksamhet utan att bli störda 

av föräldrar och andra vuxna. De vuxna kan erbjudas 

andra aktiviteter under tiden. De kan gå någon av 

temastigarna eller ta en kaffepaus. När barnens pass är 

slut bjuds de vuxna in för att ta del av vad barnen har 

varit med om. 

FLER PROGRAM 

Program som kan erbjudas är anpassningar av ovan 

nämnda skolprogram. Då tillströmningen är stor kan 

grupperna delas mellan två kulturpedagoger. 

Vandring i kulturlandskapet. 

Barnens dag - tälja i trä. 

Barnprogram - våra lantras djur.

6.5 Temastigar 

BAKGRUND 

Västkuststiftelsen gav ut en självguidande folder; 

Natur och kulturstig runt Äskhults by, år 1999. Denna 

folder har delats ut till skolklasser, där lärare kunnat 

”läsa landskap” med en halvklass, parallellt med annan 

guidad verksamhet i byn. Broschyren användes också 

flitigt av strosande besökare under säsongen. 

MÅL 

Den ”gamla” stigen ingår nu i vår satsning på nya kulturstigar 

i landskapet. Fyra stigar med olika längd och 

svårighetsgrad ska erbjudas. Nya foldrar ska tryckas 

upp och en mer informativ sådan ska kunna köpas av 

intresserade besökare. Stigarna ska vara självständiga 

besöksmål för enskilda besökare men också ett komplement 

till skolprogrammen. En anpassad folder som 

riktar sig till skolbarn ska utformas med olika teman 

på dom olika stigarna. Medan kulturpedagogen arbetar 

med en mindre grupp elever följer resten av klassen en 

temastig tillsammans med en lärare. 

Till varje temastig ska finnas en tydlig karta med text. 

EXEMPEL PÅ TEMAN KAN VARA 

l Självhushållningens tid i Äskhult. Hur och med vad 

de utökade sitt matförråd 

l läkeväxter, vilka blommor de valde till den magiska 

midsommarkvasten eller luktbuketten till kyrkan. 

l slöjd – linåkern, fåren, slöjdämnen av olika träslag 

till bruksföremål och byggnadsdetaljer. Vilket träslag 

passar till vad och hur ser ett slevämne ut. 

l färgväxter – mossor, lavar, bark, gröna växter, rötter, löv 

l hamling – vilka löv är mest näringsrika och smakliga 

för djuren? 

l bär och frukter – vilka slag av bär och nötter plockade 

och åt Äskhultsborna? 

l nödtider – vad kunde duga att äta om inte säden 

räckte till? 

6.6 Kursverksamhet 

BAKGRUND 

Det har inte funnits någon större satsning på kursverksamhet 

i byn. Ett försök har gjorts med en helgkurs 

med linberedning och papperstillverkning. Då det 

blev få deltagare, blev verksamheten inte lönsam för 

kursledarna. 

MÅL 

Återuppta försöken med kursverksamhet i Äskhult. 

Inleda samarbete med studieförbund, länshemslöjdskonsulenterna 

i Halland, Hallands hembygdförbund 

med mera. I en autentisk miljö lärs gamla tekniker ut 

samtidigt som den handlingsburna kunskapen bevaras 

och förs vidare. Kurserna kan med fördel hållas när 

respektive aktivitet/åtgärd pågår i byn. 

FÖRSLAG PÅ KURSER 

l tillverkning av spån samt läggning av spåntak 

l halmtakstäckning 

l renovering av fönster, fasader med mera 

l rödfärgning, inklusive färgkokning 

l gärdesgårdstillverkning 

l hamling 

l stapla ved med mera. 

l slåtter med lie – bryna lien, slå, stacka 

l korgar- traditionella tekniker 

l folklig läkekonst - läkeväxter, koka salva, blodiglar 

l växtfärgning 

l berättarkonst – lokala sagor, sägner skrock och 

skrönor 

l gamla lekar – tillverka lekredskap och väcka liv i de 

gamla lekarna 

l tälja rör 

l repslagning 

6.7 Friskvård 

BAKGRUND 

Ingen uttalad verksamhet har bedrivits som riktar sig 

mot friskvård. Besöket i sig medför ett mervärde för 

både kropp och själ. Många besökare kommer till Äskhult 

för att få uppleva lugn och ro, och vara långt ifrån 

samhällets krav. Att få sitta i gräset med kaffekorg, 

njuta av utsikt, se djuren beta i hagen och lyssna till 

tystnaden, ökar livskvaliteten. 

MÅL 

Då friskvård blivit ett begrepp i samhället samt ett 

behov, då många människor blivit mentalt utmattade, 

planerar vi att erbjuda försäkringskassan friskvårdsdagar 

för behövande. Besöken ska erbjuda vandringar 

i utmarken, någon form av aktivitet i byn samt tid att 

njuta av tystanden och låta fantasin flöda. Vi kommer 

även att erbjuda företag dessa antistressdagar, som förebyggande 

friskvård. 

Dessa friskvårdsdagar ska vara självfinansierade. 

FINANSIERINGSPLAN - Programverksamhet 


kommun 

00 0 000 kr 

00 000 kr* 

009 000 kr* 

010 9 000 kr 

011 000 kr 

01 000 kr 

01 000 kr 

01 1 000 kr 



* Tillverkning av kläder för barn respektive vuxna 

besökare. 

9

0 

Besökare 

7.1 Besöksstatistik 

BAKGRUND 

De betalande antal besökare har under de senaste fem 

åren 000- 00 varit runt 1 000-1 000 st. 

Med utgångspunkt från den besöksstatistik som gjordes 

säsongen 00 , kan man se att % var enskilda vuxna 

besökare. 

Nästa stora besöksgrupp på 1 % var gruppbokningar 

via bussarrangör/företag eller liknande. 

% var skolgrupper. Ca % av dessa kom från 

Kungsbacka kommun. En anledning till att statistiken 

för skolgrupper var så låg är att de endast kan besöka 

Äskhult i maj och september. 

En annan anledning till få skolbesök är tillgängligheten. 

Det är svårt eller nästan omöjligt att ta sig med kommunal 

buss till byn. Skolorna har oftast ingen ekonomi 

för resor. 

Säsongskort utgör endast 1% av besöksantalet, dessa 

ska marknadsföras mer. 

Under fyra söndagar år 2000 fick 150 slumpvis utvalda 

besökare i Äskhult svara på frågor om sitt besök. 

55% av besökarna var kvinnor, de flesta var i medelåldern 

och % besökte Äskhult för första gången. 

Många valde en guidad tur, medans de mesta strövade 

fritt. Att fika ansågs viktigt. 

MÅL 

Vårt mål är att höja besöksstatistiken från 1 000/år till 

000/år. Detta kan bli möjligt då vi kan erbjuda bättre 

service i form av ny entrebyggnad och en förbättrad 

parkering. Vi kommer att erbjuda ett bredare programutbud, 

rikta oss till fler målgrupper och öka marknadsföringen. 

Utföra regelbundna publika undersökningar 

och utvärdera dessa för bästa resultat. 

Se under Programverksamhet, .1- . samt . . 

7.2 Skolor 

BAKGRUND 

Redan under Nils Brogrens tid har skolklasser besökt 

Äskhult och blivit guidade. Från 1999 erbjöds ett 

varierat programutbud till skolor, där lärare kunde välja 

mellan landskapsguidning, folktro och sägenvandring, 

linberedning och byguidning. Programmen har därefter 

varierat under åren. 

Äskhult besöks av cirka 0 skolklasser per säsong. 

MÅL 

l Då Äskhult är en utmärkt arena för kulturarvsförmedling 

med levande historia behöver skolbesöken 

utökad marknadsföring även i kranskommunerna. 

l Vi önskar fler besök de kommande åren. Genom att 

förlänga bokningstiden från 1 april till 1 oktober kan 

fler skolor hinna besöka oss ca 4-5 veckor ytterligare. 

De program som kan genomföras i april respektive 

oktober ska erbjudas. 

l Öka tillgängligheten med bättre bussförbindelser till 

byn. 

l Erbjuda fler program med aktiviteter, variera utbudet 

så att fler lockas boka. Ha självguidande turer i landskapet 

vilket avlastar byn då det är många besökare. 

l Göttas gård blir skolgård (se avsnitt . Gårdarna i byn).

7.3 Turister 

BAKGRUND 

Kungsbacka Turistbyrå arbetar aktivt med att locka turister 

och kommuninvånare till Äskhult. Nästan hälften 

av besökarna är turister. Från midsommar till mitten av 

augusti kan mellan 100- 00 personer besöka oss per 

dag. Dagar med stark värme eller regn kan besökarantalet 

sjunka till 1 – besökare. 

Äskhult som turistmål är mycket väderkänsligt. 

MÅL 

För att fler turister ska nå oss bör vi synas mer i media. 

Att satsa på marknadsföring är viktigt. 

Besökarna ska erbjudas dramatiserade guidade turer i 

byn (personalkrävande), med eller utan aktiviteter, samt 

självguidande turer i landskapet. I byn ska också besökare 

kunna aktivera sig själva med hjälp av en ”Funderingsfolder”, 

vilken ska utarbetas under säsongen 00 . 

Inne på Göttas gård kan någon aktivitet pågå under 

dagen till exempel växtfärgning, byk, tillverkning av 

rekvisita. Ordna musikcafe under sommarkvällar. 

Turisterna ska kunna hämta information om övernattning, 

aktiviteter, restauranter m.m. i såväl Kungsrike 

som i hela kommunen i en ny informationsanläggning. 

7.4 Grupper 

BAKGRUND 

De ca 100 grupper som besöker oss under en säsong 

är pensionärsgrupper, hembygdsföreningar samt olika 

personalgrupper. De flesta kommer under maj respektive 

september månad. Vi märker även en liten ökning 

av invandrargrupper, de upplever besöket positivt, då 

paralleller kan dras över ett tämligen likt kulturarv. 

MÅL 

Genom att förlänga säsongen, april-oktober, kan vi ta 

emot fler grupper. Målet är att öka antalet bokningar 

med ca - 0% till år 01 . Ett sätt att ”locka” företag 

och liknande till Äskhult är att erbjuda dem en halvdag 

kulturhistoria och naturupplevelse som avkoppling. Vår 

unika miljö ger både kropp och själ näring. Aktivteter 

som att bära vatten med ok, hugga ved, karda och 

spinna kan varvas med avstressande promenader i de 

vackra fägatorna i landskapet. Möjlighet till mat finns 

på Skårs gård, vilken ligger i närheten, och kaffe med 

dopp kan erbjudas i Äskhult. 

Att nå fler invandrargrupper är ett bra sätt för dem 

att genom kulturhistorien skapa förståelse för sitt nya 

hemland. 

7.5 Övriga besökare 

BAKGRUND 

Via Turistbyrån i kommunen ordnas Tidsresor, från 

Fjärås Bräcka via Äskhult till Tjolöholm. Det är en 

bussresa med dramatiserade visningar för både vuxna 

och barn. Tillsammans utgör de 1 % av våra besökare 

( 00 ). 

Vi får en del besök som vi kallar ”gratisgäster”, dessa 

kan vara grupper som enbart vandrar i landskapet, skolbesök 

innan öppningsdags, eller ”tjänstebesök” från 

Länsstyrelsen, Kungsbacka kommun, Västkuststiftelsen 

eller Äskhultsstiftelsen. Vi noterar ändå dessa grupper, 

för vår statistik. 

MÅL 

Fortsätta med marknadsföringen av Tidsresorna, då 

dessa är mycket populära. Viktigt att gratisgäster också 

registreras för vår statistik. 

7.6 Tillgänglighet 

BAKGRUND 

Vi får även besök av grupper med olika funktionshinder. 

År 00 anskaffades en mobil ramp för att göra 

byggnaderna i Äskhult mer tillgängliga för rullstolsburna. 

En Lätt Läst-broschyr har tryckts upp och finns 

tillgänglig i byn. Guidade turer anpassas efter de olika 

gruppernas behov. 

Delvis handikappanpassad toalett finns vid parkeringen. 

MÅL 

Vi vill öka tillgängligheten så att fler grupper kan nå 

Äskhult. Hemsidan bör utvecklas så att besökare ska 

kunna ladda ner ljudfiler för att själva kunna lyssna till 

byns historia om man inte önskar guidning. Detta är ett 

bra komplement även för synskadade. 

Synskadade ska kunna erbjudas sinnliga vandringar i 

byn, till exempel rymmer våra mullbänkar med sina 

doftande och smakrika örter både kulturhistoria och 

skrock. Känselövningar ska erbjudas som till exempel 

att känna på olika redskap och fundera över deras användningsområden 

sätter fantasin i rörelse. 

I den nya entrébyggnaden kommer det att finnas handikapptoalett. 

Ökat samarbete med handikappomsorg. 

Finansiering av mål beskrivna under 7. 

Delar av idéerna under punkt .1- . , som till exempel 

utveckling och marknadsföring av fler aktiviteter 

riktade mot skolor, grupper och turister finansieras 

genom utökning av intendentens tjänst till så småningom 

heltid, punkt .1 sid 1 samt en löpande ökning av 

marknadsföringspengar, punkt 1. sid 9. När det gäller 

finansiering av målen redovisade under punkt 7.6 så 

måste investeringar till i teknik och inläsning för att få 

fram ljudfiler och teknik som fungerar. Ett sådant projekt 

uppgår uppskattningsvis till 0 000 kr, men måste 

analyseras mer om vad vi ska ha och på vilket sätt. 

1

Bilagor

1. Service och 

tillgänglighet 

1.4 Informationsmaterial 

Finansieringsplan Marknadsföring 00 

Annonsering, marknadsföring 

Pris/Kommun 35 000 kr/år 

Broschyr text/layout Kulturstigar 

Pris/Kommun 30 000 kr 

Skrift om restaureringar i byn 

Pris/Länsstyrelsen+Västkuststiftelsen 

130 000 kr 

00 Annonsering/marknadsföring 


009 Annonsering/marknadsföring 


010 Ny bok Länsstyrelsen 

Pris/Länsstyrelsen 200 000 kr 

00 - 01 Liten folder kulturstigar 

Pris/Västkuststiftelsen 10 000 kr/år 

Kostnader 

2. Landskap & 

bytomt 

2.2 Bytomt, kålgårdar 

och mullbänkar 

Skötselplan bekostas av Länstyrelsen 

TRÄDGÅRDSMÖBLER 

-10 bord m soffor och stolar, till viss del egen 

tillverkning 

Pris/Kommun ca 50 000 kr 

4. Gårdarna i byn 


TEXTIL 

Gardiner – långa, handvävda i vitt bomullgarn. 

fönster. Vävbredd ca 0 cm. 

Längdmått. m /gardinlängd x längder = 1 m 


FÖREMÅL, REKVISITA MM 

Komplettera med gamla möbler 


Föremål 

PrisKommun 10 000 kr 

Ladugård: Foton till utställning 


FAST INREDNING 

Manhus: Ta fram brädgolv i kök o matta. 

Måla o tapetsera storstuga 

Ingår i vård plan/Länsstyrelsen 

Bilaga 1. 

Göra järnspis eldningsbar 

Pris/Länsstyrelsen ca 50 000 kr


TEXTIL 

En sänguppsättning 

Pris/Kommun ca 25 000 kr 

FÖREMÅL, REKVISITA 

Priset för föremålen är uppskattat beroende på hur 

mycket som går att köpa begagnat. 



Manhus: Återställande av befintlig miljö miljö år 1825- 

1 0. 

Stuga inkl förstuga: Byte av golvplank, byte av fönsterfoder, 

byte av dörrar, spännpapp och papperstapeter. 


Ladugård: Återställande av befintlig miljö. 

Ingår i vårdplan/Länsstyrelsen 


TEXTIL 

Prisförslag på inredningstextilier. 

Totalt/Kommun ca 175 000 kr 

Punkt 1-13 ingår i prisförslaget: 

1. Sängförhängen till två sängar. 

Handvävda i lin, rutigt i blått, rosa och vitt enligt foto 

nr 1 . Vävbredd cm, tre längder till varje förhänge, 

två förhängen till varje säng. Längdmått 1, m x 1 

längder 1 meter att väva. 

Kostnad 20.000 kr 

2. Hackelsebolster till två sängar. 

Handvävda i grovt oblekt 1-trådigt blångarn i treskaftskypert 

enligt foto. Vävbredd cm, två längder 

till varje bolster. Längdmått på sängen ca 1, m. Till 

varje bolster behövs , m x längder = , m 

1 meter att väva. 


3. Rosengångstäcken till tre sängar. 

Täckena vävs på en alns bredd på linvarp med ullinslag 

och sys ihop på mitten. Förlagor på Varbergs museum 

inv. nr 10, och . 

Vävbredd cm, två längder till varje täcke. 

Längdmått 1, m x längder / täcke = , m / täcke 

10, m att väva. 


4. Grova putevar till tre sängar enligt foto nr 433. 

Grovt lingarn, fyrskaftad kypert, blått och oblekt i varp 

och oblekt som inslag. Vävbredd 0 cm 

Längdmått 1,9 m, till ett putevar behövs m. 

1 meter att väva. 


5. Fina putevar med broderi till två sängar. 

Förlaga Varbergs museum inv.nr . Vitt tuskaftsvävt 

hellinne med rött broderi i korsstygn på gaveln. 

Vävbredd cm. 

Längdmått 1, m, till ett putevar behövs , m. 

meter att väva. 


6. Brudtäcke, förlaga Varbergs museum 

inv nr 37.729 

Täcket är tillverkat i lappteknik och vaddstickat för att 

hålla fyllningen på plats. Översida sammanfogad av 

stora tygstycken i röd yllekypert och grön tuskaftsvävd 

vadmal. Undersidan rutigt tuskaftslinne i vitt och blått. 

Mått: 00 x 1 0 cm 

Kostnad 12 000 kr 

7. Hängkläden två uppsättningar, 

förlaga Varbergs museum inv nr .1 a-c 

Handvävda vita hellinne med broderier 0 cm breda och 

10 m långa med knuten frans. Handvävda vita hellinne 

släta 0 cm breda och 10 meter långa. 

0 meter att väva + broderier på ca 10 meter + knuten 

frans. 


8. Vävda lister att dekorera hyllkanter med. 

60 cm breda och 10 cm långa med flätade fransar, 5 st. 


9. Bordtäcke i Opphämta, 

förlaga Varbergs museum inv nr .119. 

Varp av oblekt lingarn, mönster i ullgarn i grönt, rött 

och ockra. Vävbredd ca 0 cm, vävs i två längder och 

sys ihop på mitten. Mått ca 1 0 x 00 cm. meter att 

väva. Kostnad 9 000 kr

10. Bänkdynor avvakta svar från Anneli. 

Bårlinor 4 st 25 x 300 cm. 

Handvävda vita i hellinne. 1 meter att väva. 


11. Svepning av docka + tillverkning av docka. 


12. Textilier till lindebarnet. 

Köpa in hellinnetyg, tillklippning och fållning av de 

olika tygstyckena. Handväva en filt i entrådigt ullgarn. 

Kostnad 5000 kr 

13. Textilier till kistorna. 

Finkläder: bindmössa med stycke (köpa på loppis eller 

låta nytillverka) 

-vit långsärk i hellinne Kostnad 800 kr 

- livstycke i fint tyg 1 300 kr 

- finförkläde 850 kr 

- kjol 2 200 kr 

- silkesjal (köps in) 2 000 kr 

- strumpor 250 kr 

- strumpeband (broderat?) ? 

- smycken, nålbrev, kam, band ? 

- tygrulle med handvävt hellinnetyg m 2 400 kr 

FÖREMÅL-REKVISITA 




ÖVRIGT 

Iordningställa nattstugan samt likbänk. 



TEXTIL 

Prisförslag på inredningstextilier. 

Totalt/Kommun ca 27 500 kr 

Punkt 1-3 ingår i prisförslaget: 

1. Gardiner 

– halvgardiner, handvävda i vitt bomullsgarn. fönster. 

Vävbredd: 0- 0 cm. 

Längdmått: 1, m/gardinlängd x längder = 1 m 


2. Friarekammaren och sommarköket. 

Måttanpassade silduksgardiner fönster. 

Inköp av tyg och sömnad. 

Kostnad 500 kr 

3. Trasmattor 5 st 

Vävbredd. 0 cm 

Längdmått: meter/matta = 1 m 


FÖREMÅL, REKVISITA MM 





Manhus: Ny golv och fönsterfoder 


Omtapetsering 


Ladugård: Inredning 

Ingår i vårdplan/Länsstyrelsen

Dokumentation av bebyggelsen 

Nordiska Museet 19 0


Ladugård 

Bilaga .


Ladugård


Ladugård 

9

0 


Ladugård 

Stall

Skötselråd, litteratur och källor 

SKÖTSELRÅD: 

Elisabeth Lax, Marie Herkestam och Wivi-ann Reit, Kungsbacka kommun 

Mats Folkesson, Jeanette Hansson och Kill Persson, Länsstyrelsen 

Lars Strandberg och Thomas Carlsson, Västkuststiftelsen 

Pablo Wiking-Faria, Länsmuseet Varberg 

Birgitta Tingdal, Stiftelsen Äskhults gamla by 

LITTERATUR OCH KÄLLOR: 

Jacobsson, Bengt, Svensk folkkonst, del. . Lund 19 . 

Larsson, Stig R/Stiftelsen Äskhults gamla by, Äskhult – 1 00-talsbyn i Halland och dess sista 

invånare. Göteborg 199 . 

Nylén, Anna- Maja, Hemslöjd, Lund 19 . 

Sandenor, Örjan/Länsmuseet i Gävleborgslän, Allmogemålarnas material och redskap, 

Svensson, B och Waldén, L red. Den feminina textilen – Makt och mönster. Stockholm 00 . 

Wiking-Faria, Pablo, Bondeliv - Lantbruket i Halland 1 0- 1990, Varberg 199 . 

Länsmuseet Varberg, årsböcker 19 1, 19 och 199 . 

RAPPORTER: 

Äskhults gamla by - Ekeland, Höglind, mfl- 1993 

Äskhults gamla by – Gårdsmiljöer, mullbänkar, kålgårdar och trädgårdar, Maria Nyman-Nilsson, 

Länsstyrelsen i Hallands län 199 . 

Dokumentation av bebyggelsen i Äskhults gamla by, Nordiska Museet 19 0. 

ARKIV: 

Folkminnesarkivet Göteborg (om seder och bruk i Förlanda m.fl. socknar) 

Landsarkivet Lund (utdrag ur kyrkböcker samt husförhörslängder) 

KARTMATERIAL: 


TEXTILIER: 

Länsmuseet i Varberg 

Borås Textilmuseum 

Nordhallands hembygdsmuseum, Kungsbacka 

INTERVJUER: 

Annelie Palmsköld, Länsmuseet Halmstad, 00 

Irene Karlsson, hembygdsforskare, Åsa, 00 

ÖVRIGT: 

Video Äskhult by – Scenic Television 00 

Vision Äskhult 00 - 010 

Äskhults by hemsida 

Kontaktnät 

Förlanda hembygdsgille 

Kungsbacka hemslöjdsgille 

FRI, Friluftsmuseernas intresseorganisation 

Studieförbundet Vuxenskolan 

Göteborgs Universitet (Etnologiska Inst., Botaniska Inst.) 

Textilkammaren i Mölndal 

Ideell teatergrupp (Tre Avsked) m.fl. 

Bilaga . 

1

Skötselrådet 2007 

Text: Etnolog Inger Widhja, Västergötlands Museum och Intendent Britta Nyström, Kungsbacka kommun. 

Layout: Carina Fredriksson, Kungsbacka kommuns Turistbyrå. 

Foto: Anna Rehnberg, Eva Svensson, Arne Eklund, Inger Widhja, Mats Folkesson, Britta Nyström, Kristin Möller, Ina Langsberg, Kungsbacka Turistbyrå.

Pedagogiskt- och publikt utvecklingsprogram för ... - Länsstyrelserna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?