Är det alltid rätt person som vinner? - DiVA

More documents

Recommendations

Info

ena idrotten domarnas poäng mer eller mindre inte alls får skilja sig åt medan det i den andra idrotten i princip skulle kunna bli hur stora skillnader som helst mellan domarnas poäng, vara bättre för de tävlande? I både acroski och RG använder man sig av s.k. öppna domarsiffror vilket innebär att de tävlande, publiken m.fl. får veta vilken domare som har givit vilken poäng, oftast via resultatlistan. I RG har kanske inte detta så stor betydelse då poäng som avvikit redan är ändrade när slutpoängen redovisas och resultatlistor trycks. I acroski där poängen däremot inte får ändras, och siffran som syns i resultatlistan också är den siffra som domaren har givit, får detta en större betydelse för den enskilde domaren. Systemet med öppet redovisade poäng leder till att dessa poäng analyseras av de inblandade i idrotten och en domare som återkommande ger höga eller låga poäng gentemot andra domare eller ger tävlande från sitt eget land fördelar blir lätt ett diskussionsämne. Kanske kan man genom det säga att öppna poäng leder till en viss allmän utvärdering av poängen. Man skulle kunna tänka sig att man har slutna poäng där bara totalsumman visas upp och delsummorna aldrig syns för att domarna skall tordas lämna precis de siffror de vill, dock skulle det också leda till att det vore lättare att ge partiska poäng om dessa poäng aldrig blev offentliga. Slutsatsen blir därför att presentera öppna domarsiffror bör vara bättre för reliabiliteten då detta blir en informell domarutvärdering som för utövarna i idrotten kan vara värd en hel del. En domare som i många tävlingar dömer på ett sätt som inte uppskattas blir kanske inte heller så långlivad inom idrotten. En notering värd att göra är att det inom RG inte finns några gränsvärden för hur stora differenserna får vara för det tekniska värdet, dessa regler om differenser handlar endast om utförandepoängen. 11 Detta faktum, tillsammans med det faktum att man inom acroski räknar in båda teknikdomarnas poäng i slutpoängen tyder på att man i båda idrotterna anser det vara mindre risk för subjektiva bedömningar i den tekniska delen jämfört med den artistiska, respektive utförande delen. 11 Sedan 1997 års reglemente i RG finns inte längre några regler för differenserna mellan domarnas siffror vad gäller den tekniska delen av poängen. 48
Hemmadomarproblematiken och uttagning av domare Något som inte har med en förändring av reglementet att göra och inte heller har någon riktig anknytning till reglementet men som trots det har stor inverkan vid en diskussion kring reliabiliteten i bedömningarna, och därför inte helt kan bortses från i detta sammanhang är den s.k. hemmadomarproblematiken. Det faktum att många av domarna inom RG är både domare och tränare, medan domare inom acroski oftast inte är tränare, innebär att domarnas kontakt med idrotten generellt sett är väldigt olika. Nivån på domarnas inblandning inom idrotten kan diskuteras utifrån bedömningarnas reliabilitet. Risken för subjektiva bedömningar torde öka om domaren och gymnasten står nära varandra, och även förhållandet till de andra gymnasterna torde bli annorlunda, jämfört med om domaren inte hade någon nära relation med någon av gymnasterna. Att domaren som tränare är mycket involverad i programmets uppbyggnad, musikval osv. ökar även det risken för subjektiva bedömningar. Att förändra dessa förhållanden är dock svårt. Skulle exempelvis kravet finnas att man inte fick döma sina egna gymnaster, eller gymnaster från det egna landet vid internationella tävlingar, är det mycket tveksamt om det överhuvudtaget skulle vara möjligt att anordna tävlingar inom RG eftersom det troligtvis då skulle uppstå svårigheter att finna tillräckligt kvalificerade domare. Inom acroski tycks det största domarproblemet istället vara att man anser att domarna inte är tillräckligt insatta i sporten, vilket kanske delvis skulle kunna relateras till det tidigare problemet med att domarna är tvungna att döma alla grenar inom freestylesporten vare sig de vill eller inte. De intervjuade tycker inte att domarna är dåliga men att de bör engagera sig mera i sina jobb som domare, titta mer på träning, video och liknande. Domarproblematiken handlar i dessa sporter till stor del om nivån på domarens inblandning i sporten. Man kräver att domarna skall vara kunniga och uppdaterade på sporten men ser det som en risk om de är för involverade. Det finns med andra ord fördelar med att domarna inte är så involverade i sporterna som att det finns fördelar med att de är involverade och uppdaterade på sporterna. Uttagningsförfarandet av domare till mästerskapstävlingar som VM och OS ser olika ut inom idrotterna. Inom acroski utses vid skidförbundets internationella möten i förväg vilka domare som skall döma 49
Page 1:
Är det alltid rätt person som vin
Page 4 and 5:
Annika Johansson: Är det alltid r
Page 7:
Johansson, Annika. Är det alltid r
Page 10 and 11:
handledare gav Ingemar mig också m
Page 13: DISPOSITION AV LICENTIATAVHANDLING
Page 16 and 17: Kapitel 5 SAMMANFATTNING AV DELSTUD
Page 18 and 19: enorm tid och mycket pengar på att
Page 21 and 22: SYFTE Det övergripande syftet med
Page 23 and 24: par provintervjuer genomfördes fö
Page 25 and 26: intervjun och få de intervjuade at
Page 27 and 28: Kapitel 2 DEFINITION AV NÅGRA CENT
Page 29 and 30: helt program är ett annat exempel
Page 31 and 32: Kapitel 3 TILLFÖRLITLIGHET OCH REL
Page 33 and 34: Validitet Validitet i en undersökn
Page 35 and 36: I bedömningsidrotter där flera do
Page 37 and 38: Kapitel 4 ATT MÄTA IDROTTER MED KL
Page 39 and 40: I 10 000 meters loppet vid OS i Syd
Page 41 and 42: Den mänskliga faktorn I många mä
Page 43 and 44: person som har vunnit mest bollar i
Page 45 and 46: Kapitel 5 SAMMANFATTNING AV DELSTUD
Page 47 and 48: Kapitel 6 EN JÄMFÖRELSE MELLAN AC
Page 49 and 50: I RG har bonuspoäng införts som e
Page 51 and 52: Vad händer om domarna tycker väld
Page 53 and 54: DISKUSSION Kapitel 7 Idrotternas ut
Page 55 and 56: varför regelförändringar sker, o
Page 57 and 58: övningar och hur de skall utföras
Page 59 and 60: Några nackdelar har presenterats o
Page 61 and 62: har blivit bättre med de nya strä
Page 63: och vill att ens poäng skall räkn
Page 67 and 68: Specificeringen av reglementets inn
Page 69 and 70: Att denna 50-50 uppdelning ses som
Page 71: Förändringar med annat syfte än
Page 74 and 75: förbättra både reliabilitet och
Page 77 and 78: NY FORSKNING, ELLER - VAD ÄR NÄST
Page 79 and 80: vän med en eller flera av de tävl
Page 81 and 82: SUMMARY Background and purpose In t
Page 83 and 84: Method To obtain information about
Page 85 and 86: eliability is perfect, the quality
Page 87 and 88: REFERENSER $QGHUVVRQ + %HUJNYLVW +
Page 89: Acroski - en bedömningssport Bedö
Page 93 and 94: INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ..
Page 95: DISKUSSION.........................
Page 98 and 99: ättre, trots färre mål. I s.k. b
Page 101 and 102: SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNINGAR Det
Page 103 and 104: idéer till F.I.S. 2 samt att vara
Page 105 and 106: intervjuade utövarna är konkurren
Page 107 and 108: föreställningar sammanfallit väl
Page 109 and 110: protester samt övriga tankar. Anle
Page 111 and 112: BAKGRUND Freestyle, en historisk ti
Page 113 and 114: 1979 erkände F.I.S. (Internationel
Page 115 and 116:
ACROSKI Acro competition shall cons
Page 117 and 118:
tävlingar på olika platser. Med s
Page 119 and 120:
poängsättningssystem dömde två
Page 121 and 122:
1990 kom en regel som innebar att f
Page 123 and 124:
Avdragen Gällande avdragen, deduct
Page 125 and 126:
Arbetsgrupp skidbalett Vid ett sena
Page 127 and 128:
Den tillsatta arbetsgruppen för ba
Page 129 and 130:
Trickskalor Trickskalorna, dvs. vil
Page 131 and 132:
länder men om detta av någon orsa
Page 133 and 134:
sporten eller som det i denna rappo
Page 135:
värde på 0.6 poäng. Förändring
Page 138 and 139:
Bedömning Är det som nu bedöms d
Page 140 and 141:
Att man är av åsikten att fel åk
Page 142 and 143:
Även den andre tränaren har likna
Page 144 and 145:
väldigt lätt ut kan vara mycket s
Page 146 and 147:
saker som detta men att när man g
Page 148 and 149:
Startordningen Att en föregående
Page 150 and 151:
…jag tycker inte att det fungerar
Page 152 and 153:
egeltester, som tar upp allt från
Page 154 and 155:
sporten nu blivit enklare att förs
Page 156 and 157:
The overall changes in the sport I
Page 158 and 159:
funderar på att Artistisk Impressi
Page 160 and 161:
användas vid mycket speciella situ
Page 162 and 163:
fram till samma resultat. För att
Page 164 and 165:
med subjektiva bedömningar ledde t
Page 166 and 167:
objektiv bedömning. I bedömningss
Page 168 and 169:
alltid har sett alla åk eller att
Page 170 and 171:
och gymnastiken två sporter som ha
Page 172 and 173:
nivå kan det vara musiken som får
Page 174 and 175:
också att tävlingarna drar ut på
Page 176 and 177:
vad de gör, framförallt genom det
Page 178 and 179:
Sportens utveckling Sporten som har
Page 180 and 181:
Som domare undviker man nog gärna
Page 182 and 183:
Generaliserbarhet inom sporten Komm
Page 184 and 185:
NÅGRA AVSLUTANDE TANKAR Reflexion
Page 186 and 187:
Finns det rättvisa idrotter? Rätt
Page 189 and 190:
REFERENSER Andersson H, Bergkvist H
Page 191:
Johansson A, Wedman I . (1992). Mä
Page 195:
ABSTRACT Rhythmic gymnastics is a s
Page 198 and 199:
RESULTAT DEL 2 ____________________
Page 201 and 202:
INLEDNING Bedömningsidrotter, dvs.
Page 203:
RAPPORTENS UPPLÄGGNING Denna rappo
Page 206 and 207:
Namnbyte Sporten kallades i Sverige
Page 209 and 210:
SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNINGAR Det
Page 211 and 212:
För vissa klargöranden kring regl
Page 213 and 214:
RESULTAT DEL 1 Bedömningsreglement
Page 215 and 216:
döma tävlingen men dock räknas i
Page 217 and 218:
Denna jury träder i funktion vid m
Page 219 and 220:
överdomarens siffra utan kontroll
Page 221 and 222:
För att få en högsta svårighet
Page 223 and 224:
förändringar ofta har med både v
Page 225:
Vid internationella tävlingar döm
Page 228 and 229:
Den personliga utstrålningen, med
Page 230 and 231:
Är det alltid rätt person som vin
Page 232 and 233:
Bedömning av egna gymnaster Att do
Page 234 and 235:
allting. Ena tränaren tror inte at
Page 236 and 237:
oftast bättre. Den fjärde gymnast
Page 238 and 239:
Ja, jag menar jag tror ju inte att
Page 240 and 241:
värderas i programmen, trots regle
Page 242 and 243:
slappare ju längre fram på dagen
Page 244 and 245:
Det är alltså så solklart, och j
Page 246 and 247:
Diskussioner angående bedömningsr
Page 248 and 249:
Videobedömning Tre av gymnasterna
Page 250 and 251:
Vi måste liksom ge utrymme för me
Page 252 and 253:
Poängfördelningen Inom de olika r
Page 254 and 255:
just denna sal är. Från ett SM ko
Page 256 and 257:
hon "är sjukt". Hon menar att i j
Page 259 and 260:
DISKUSSION Diskussionen inleds med
Page 261 and 262:
ifrågasätter huruvida det är mö
Page 263 and 264:
I bedömningsreglementena finns str
Page 265 and 266:
Domarna i RG är alltså mycket inv
Page 267 and 268:
Startordningen och tävlingens län
Page 269 and 270:
särskilja gymnasterna med påfölj
Page 271 and 272:
har hoppat av landslaget i RG. Gymn
Page 273 and 274:
Nämnas här skall dock att det bå
Page 275 and 276:
REFERENSER Andersson, H., Bergkvist
show all

Är det alltid rätt person som vinner? - DiVA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?